Otto Grotewohl, född 11 mars 1894 i Braunschweig, död 21 september 1964 i Östberlin, var tysk politiker (SPD, från 1946 SED). Till yrket var han boktryckare.

Otto Grotewohl

Otto Grotewohl i oktober 1950

Tid i befattningen
12 oktober 1949–21 september 1964
President Wilhelm Pieck
Walter Ulbricht
Företrädare Ingen
Lutz Graf Schwerin von Krosigk, som Nazitysklands sista regeringschef
Efterträdare Willi Stoph

Född 11 mars 1894
Kejsardömet Tyskland Braunschweig, Hertigdömet Braunschweig, Kejsardömet Tyskland
Död 21 september 1964 (70 år)
Östtyskland Östberlin, Östtyskland
Gravplats Gedenkstätte der Sozialisten[1]
Nationalitet Tysk
Politiskt parti Tysklands socialdemokratiska parti
Tysklands oberoende socialdemokratiska parti
Tysklands socialistiska enhetsparti
Yrke Boktryckare, Politiker
Maka Marie Martha Louise (1919–1949)
Johanna Schumann (1949–1964)

Politisk biografi redigera

Grotewohl gick med i Tysklands socialdemokratiska parti (SPD) 1912. Från 1918 tillhörde han Tysklands oberoende socialdemokratiska parti (USPD), då han motsatte sig SPD-ledningens regeringstrogna hållning i första världskriget, den så kallade borgfredspolitiken. Tillsammans med de flesta medlemmarna i USPD återgick Grotewohl dock till SPD 1922. Han var parlamentariker och minister i Fristaten Braunschweig 1920–25 samt fristatens SPD-ledare och riksdagsman 1925–33. Under nazisttiden arbetade Grotewohl som försäljare och fängslades flera gånger.

Åren 1945–46, efter andra världskrigets slut, ledde han det återupprättade socialdemokratiska partiet i den sovjetiska ockupationszonen i Tyskland. Grotewohl medverkade till SPD:s sammanslagning med Tysklands kommunistiska parti (KPD) 1946 och blev ordförande i det nya Tysklands socialistiska enhetspartis (SED) centralkommitté tillsammans med kommunisten Wilhelm Pieck. Åren 1949–64 var Grotewohl ordförande i Östtysklands ministerråd (i praktiken premiärminister), samtidigt som Pieck blev president.

Som inbiten vänstersocialdemokrat hamnade han ibland i konflikt med flera i den kommunistiska falangen av SED, exempelvis Walter Ulbricht. Grotewohl ställde sig bland annat kritisk till byggandet av Berlinmuren.[2][3]

Privatliv redigera

Grotewohl var gift två gånger, 1919–1949 med Marie Martha Louise (född Ohst), och från 1949 med Johanna Schumann (född Danielzik). Han hade två barn.

År 1960 insjuknade Grotewohl i tuberkulos. Han avled av sjukdomen 1964.

Externa länkar redigera

Källor redigera

  1. ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia, läst: 29 juli 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Otto Grotewohl”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/otto-grotewohl. Läst 3 november 2016. 
  3. ^ Müller-Enbergs, Helmut (red.) (2000). Wer war wer in der DDR?: ein biographisches Lexikon. Berlin: Links Verlag. ISBN 3-89331-397-4 
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Ordförande i Östtysklands ministerråd
1950–1964
Efterträdare:
Willi Stoph