Öppna huvudmenyn
Stationens område sett mot norr.
Stationens huvudbyggnad i sommarskymning.

Ottenby i Ås sockenÖlands södra udde är en av Sveriges mest berömda fågellokaler. Vid Ottenby fågelstation bedrivs en omfattande och bred fågelforskning. Fågelstationen grundades redan 1946 i samband med tillkomsten av stationens huvudman, Sveriges Ornitologiska Förening. Ringmärkningen av flyttande fåglar har bedrivits oavbrutet sedan dess och fågelstationen har idag världens längsta obrutna fångstserie. Den 28 september 2007 klockan 14.40 ringmärktes den miljonte fågeln, en rödhake.

Verksamhetsfältet inkluderar bl.a. fågelflyttningens gåtor, övervakning av populationsförändringar samt fåglarnas betydelse som reservoar för influensavirus. Till detta kommer en omfattande uppdragsforskning och materialinsamling åt externa institutioner.

Verksamheten baseras på ideella insatser och inkomsterna hämtas främst från besöksturismen genom guidningar och försäljning. Fågelstationen har en anställd chef, men för stora delar av arbetet med ringmärkningen, guidningar och forskningsprojekt svarar ideell personal.


Fågelstationens verksamhetsområden

Ringmärkning Vid Ottenby fågelstation har mer än en miljon fåglar ringmärkts sedan 1946. Varje ring har ett unikt ringnummer vilket gör att om fågeln kontrolleras av en annan ringmärkare, avläses i fält, eller hittas död så kan man knyta märkdata med fynddata. Sådana ringåterfynd har bidragit till kunskapen om var svenska och skandinaviska fåglar häckar och övervintrar, hur gamla de blir samt vilka risker de utsätts för.

Antalsövervakning Fångstinsatsen vid Ottenby fågelstation har standardiserats och är likartad mellan år, vilket gör att fångstsiffrorna kan användas för att undersöka trender i olika fågelarters populationsstorlekar och reproduktion. Vissa arter knutna till småskaligt jordbruk eller betesmarker, som exempelvis ortolansparv Emberiza hortulana, visar stora minskningar över tid[1]. Andra arter uppvisar ökningar, till exempel gärdsmyg Troglodytes troglodytes som gynnats av de senare decenniernas milda vintrar[1].

Klimatförändringar Den långa fångstserien möjliggör analyser av hur fågelfaunan förändrats över tid. En förväntad effekt av klimatförändringarna är att våren kommer allt tidigare vilket också avspeglas i vårfåglarnas ankomst, både för kortdistansflyttare och tropikflyttare[2][3].

Sjukdomsövervakning Sedan 2000 har Ottenby fågelstation tillsammans med forskare från Linnéuniversitetet och Uppsala Universitet studerat förekomst av olika sjukdomsbringande mikroorganismer hos flyttande fåglar. Fokus har legat vid zoonotiska sjukdomar (som kan spridas mellan djur och människa) och särskilt välstuderat är influensa A-virus hos änder[4][5][6].

Köns- och åldersbestämning Ottenby fågelstation dokumenterar och utvärderar utseendet hos fåglar för att hitta karaktärer som kan användas för köns- och åldersbestämning vid ringmärkning. Som ett led i detta publiceras bestämningskaraktärer i en publik hemsida Ringers’ DigiGuide.

Guideverksamhet Ölands södra udde är ett stort besöksmål och utåtriktad guideverksamhet har länge varit en av grundpelarna i Ottenby fågelstations arbete. År 1961 invigdes ett flyttfågelmuseum, ritat av arkitekten Jan Gezelius, vilket var i drift fram till dess att Ottenby Naturum startade 1998. Fågelstationen anordnar ringmärkningsguidningar i fångstträdgården under stora delar av året.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Magnus Hellström, Arne Andersson, Tobias Lilja Nordin, Jonas Waldenström & Åke Lindström (2018). ”Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 2017” (pdf). http://www.ottenby.se/wp-content/uploads/sites/35/2018/10/Årsrapport-2017-NV-Ottenby-fågelstation.pdf. Läst 12 mars 2019. 
  2. ^ Stervander, Martin; Lindström, Åke; Jonzén, Niclas; Andersson, Arne (2005-5). ”Timing of spring migration in birds: long-term trends, North Atlantic Oscillation and the significance of different migration routes” (på en). Journal of Avian Biology 36 (3): sid. 210–221. doi:10.1111/j.0908-8857.2005.03360.x. http://doi.wiley.com/10.1111/j.0908-8857.2005.03360.x. Läst 13 mars 2019. 
  3. ^ Jonzén, N.; Lindén, A.; Ergon, T.; Knudsen, E.; Vik, J. O.; Rubolini, D.; Piacentini, D.; Brinch, C.; Spina, F.; Karlsson, L.; Stervander, M., Andersson, A, Waldenström, J.; Lehikoinen, A.; Edvardsen, E. Solvang, R. & Stenseth, N. C. (2006-06-30). ”Rapid Advance of Spring Arrival Dates in Long-Distance Migratory Birds” (på en). Science 312 (5782): sid. 1959–1961. doi:10.1126/science.1126119. ISSN 0036-8075. http://www.sciencemag.org/cgi/doi/10.1126/science.1126119. Läst 13 mars 2019. 
  4. ^ Wallensten, Anders; Munster, Vincent J.; Latorre-Margalef, Neus; Brytting, Mia; Elmberg, Johan; Fouchier, Ron A.M. (2007-3). ”Surveillance of Influenza Virus A in Migratory Waterfowl in Northern Europe”. Emerging Infectious Diseases 13 (3): sid. 404–411. doi:10.3201/eid1303.061130. ISSN 1080-6040. PMID 17552093. PMC: PMC2725893. http://wwwnc.cdc.gov/eid/article/13/3/06-1130_article.htm. Läst 13 mars 2019. 
  5. ^ Wille, Michelle; Tolf, Conny; Avril, Alexis; Latorre-Margalef, Neus; Wallerström, Sofie; Olsen, Björn (2013-8). ”Frequency and patterns of reassortment in natural influenza A virus infection in a reservoir host” (på en). Virology 443 (1): sid. 150–160. doi:10.1016/j.virol.2013.05.004. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0042682213002638. Läst 13 mars 2019. 
  6. ^ Latorre-Margalef, Neus; Tolf, Conny; Grosbois, Vladimir; Avril, Alexis; Bengtsson, Daniel; Wille, Michelle (2014-04-22). ”Long-term variation in influenza A virus prevalence and subtype diversity in migratory mallards in northern Europe” (på en). Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 281 (1781): sid. 20140098. doi:10.1098/rspb.2014.0098. ISSN 0962-8452. PMID 24573857. PMC: PMC3953854. http://rspb.royalsocietypublishing.org/lookup/doi/10.1098/rspb.2014.0098. Läst 13 mars 2019. 

Externa länkarRedigera