Pyridin (av grekiska pyr, "eld"), C5H5N, är en färglös, basisk vätska med stark, "fisklik", lukt, utvunnen ur stenkolstjära.

Pyridin
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnPyridin
Övriga namnAzin, azabensen
Kemisk formelC5H5N
Molmassa79,10 g/mol
UtseendeFärglös eller lätt gulaktig vätska
CAS-nummer110-86-1
SMILESc1ncccc1
Egenskaper
Densitet0,983 g/cm³
Löslighet (vatten)Blandbar
Smältpunkt-42 °C
Kokpunkt115,2 °C
Faror
Huvudfara
Brandfarlig Brandfarlig
Hälsovådlig Hälsovådlig
NFPA 704

NFPA 704.svg

3
3
0
LD50891 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Pyridin är en av de enklaste heteroaromatiska molekylerna och har samma struktur som bensen, men ett kol-väte-par är substituerat mot en ensam kväveatom.

Ämnet är lättlösligt i vatten och organiska lösningsmedel. Föreningar med pyridinring finns rikligt i naturen och ingår ofta i reversibla redoxsystem, t. ex. nikotin-adenin-dinukleotid (NAD).[1]

Pyridiniumjonen.

Pyridinmolekylen kan lämna ett elektronpar och bilda en pyridiniumjon. Pyridin är därför en bas.

FramställningRedigera

Pyridin kan framställas ur stenkols- eller brunkolstjära, eller genom destillation av kvävehaltiga animaliska avfallsämnen, t.ex. klövar och ben.

Framställning ur bentjära sker genom uppvärmning av denna med svavelsyra, varvid alla basiska ämnen går i lösning och kan avskiljas från tjärans övriga beståndsdelar. Ur den svavelsyrade lösningen utfälls pyridin med natronlut. Den utskiljda oljeaktiga blandningen renas, dels genom kraftig oxidation, dels genom fraktionering.[2]

AnvändningRedigera

Pyridin kan användas för denaturering av sprit och som egaliseringsmedel vid färgning av textilier. I den kemiska industrin används det för tillverkning av piperidin och som lösningsmedel för en del organiska föreningar.[2]

KällorRedigera

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
  2. ^ [a b] Meyers varulexikon, Forum, 1952