Öppna huvudmenyn

Pyridin (av grekiska pyr, "eld"), C5H5N, är en färglös, basisk vätska med stark, "fisklik", lukt, utvunnen ur stenkolstjära.

Pyridin
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnPyridin
Övriga namnAzin, azabensen
Kemisk formelC5H5N
Molmassa79,10 g/mol
UtseendeFärglös eller lätt gulaktig vätska
CAS-nummer110-86-1
SMILESc1ncccc1
Egenskaper
Densitet0,983 g/cm³
Löslighet (vatten)Blandbar
Smältpunkt-42 °C
Kokpunkt115,2 °C
Faror
Huvudfara
Brandfarlig Brandfarlig
Hälsovådlig Hälsovådlig
NFPA 704

NFPA 704.svg

3
3
0
LD50891 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Pyridin är en av de enklaste heteroaromatiska molekylerna och har samma struktur som bensen, men ett kol-väte-par är substituerat mot en ensam kväveatom.

Ämnet är lättlösligt i vatten och organiska lösningsmedel. Föreningar med pyridinring finns rikligt i naturen och ingår ofta i reversibla redoxsystem, t. ex. nikotin-adenin-dinukleotid (NAD).[1]

Pyridiniumjonen.

Pyridinmolekylen kan lämna ett elektronpar och bilda en pyridiniumjon. Pyridin är därför en bas.

FramställningRedigera

Pyridin kan framställas ur stenkols- eller brunkolstjära, eller genom destillation av kvävehaltiga animaliska avfallsämnen, t.ex. klövar och ben.

Framställning ur bentjära sker genom uppvärmning av denna med svavelsyra, varvid alla basiska ämnen går i lösning och kan avskiljas från tjärans övriga beståndsdelar. Ur den svavelsyrade lösningen utfälls pyridin med natronlut. Den utskiljda oljeaktiga blandningen renas, dels genom kraftig oxidation, dels genom fraktionering.[2]

AnvändningRedigera

Pyridin kan användas för denaturering av sprit och som egaliseringsmedel vid färgning av textilier. I den kemiska industrin används det för tillverkning av piperidin och som lösningsmedel för en del organiska föreningar.[2]

KällorRedigera

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
  2. ^ [a b] Meyers varulexikon, Forum, 1952