Orkidébin
Orkidébin (Euglossini) är ett tribus i överfamiljen bin och familjen långtungebin.
| Orkidébin | |
 Eulaema mocsaryi, hona | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Tribus | Orkidébin Euglossini |
| Vetenskapligt namn | |
| § Euglossini | |
 Hane av Euglossa-art | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning
redigeraOrkidébin har vanligen lysande metalliska färger i blått eller grönt[1] samt en mycket lång tunga, som kan bli längre än biets kropp[2].
Ekologi
redigeraOrkidébina har inga eusociala kaster (det vill säga de saknar väldefinierade arbetare, drottningar och drönare). Vissa har dock en primitiv, social struktur; utan att man kan tala om några egentliga kaster lever flera honor tillsammans, och av dessa brukar en vara dominant. Alla honorna kan lägga ägg, men den dominanta honan äter vanligtvis upp de andras ägg. Många orkidébin är dock solitära.[3]
Värdväxter
redigera
Arterna flyger snabbt och oftast högt, i höjd med trädtopparna. Framför allt hanarna är viktiga orkidépollinatörer; medan både hanar och honor besöker växter för att hämta nektar, honorna även pollen och kåda, dras hanarna framför allt till blommornas, inte minst orkidéernas luktämnen. Hanarna lagrar dessa i sina modifierade bakre skenben. Det antas att de omvandlar dessa luktämnen till feromoner de använder för att locka till sig honor. Ett stort antal orkidéer saknar nektar och har oätlig pollen; de pollineras enbart av orkidébinhanar som kommer för luktämnena.[2]
Honorna lägger upp särskilda rutter mellan näringsväxterna, som de besöker i en bestämd ordning.[4]
Utbredning
redigeraArterna förekommer i tropiska och subtropiska Amerika, från norra Mexiko över Jamaica och Trinidad i Västindien till norra Argentina[2].
Taxonomi
redigeraTribuset omfattar följande släkten[5]:
- Aglae Lepeletier & Serville, 1825
- Eufriesea Cockerell, 1908
- Euglossa Latreille, 1802
- Eulaema Lepeletier, 1841
- Exaerete Hoffmannsegg, 1817
Totalt innehåller tribuset mer än 200 arter[1].
Av de ingående släktena konstruerar Eufriesea, Euglossa och Eulaema egna bon, medan Aglae och Exaerete lever som boparasiter; Aglae hos Eufriesea, och Exaerete hos Eulaema.[6]
Källor
redigera- ^ [a b] Claus Rasmussen (2009). ”Ecology, Behavior and Bionomics: Diversity and Abundance of Orchid Bees (Hymenoptera: Apidae, Euglossini) in a Tropical Rainforest Succession” (på engelska) (PDF (118 kB)). Neotropical Entomology 38 (1). Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304234014/http://science.melipona.org/PDF/Rasmussen2009_8237_Euglossini.pdf. Läst 3 mars 2014.
- ^ [a b c] Márcio Luiz de Oliveira. ”Stingless Bees (Meliponini) and Orchid Bees (Euglossini) in Terra Firme Tropical Forests and Forest Fragments” (på engelska) (PDF, 683 kB). Harvard University. Arkiverad från originalet den 18 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140318122217/http://ctfs.arnarb.harvard.edu/Public/pdfs/deOliveira2001.pdf. Läst 7 mars 2014.
- ^ Aline Candida Ribeiro Andrade e Silva, Fábio Santos Nascimento (2011). ”Multifemale nests and social behavior in Euglossa melanotricha (Hymenoptera, Apidae, Euglossini)” (på engelska) (PDF (976 kB)). Journal of Hymenoptera Research (26). doi:. http://www.pensoft.net/J_FILES/10/articles/1957/1957-G-3-layout.pdf. Läst 3 mars 2014.
- ^ L. C. Rocha-Filho, C. Krug, C. I. Silva & C. A. Garófalo (2012). ”Floral Resources Used by Euglossini Bees (Hymenoptera: Apidae) in Coastal Ecosystems of the Atlantic Forest” (på engelska) (PDF, 1,21 MB). Psyche 2012. doi:. http://downloads.hindawi.com/journals/psyche/2012/934951.pdf. Läst 7 mars 2014.
- ^ ”Euglossini” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=633939. Läst 6 mars 2014.
- ^ ”Euglossini: The Orchid Bees” (på engelska). Apiário Central - Universidade Federal de Viçosa. Arkiverad från originalet den 10 april 2012. https://web.archive.org/web/20120410220209/http://www.ufv.br/Dbg/bee/Versao2/Euglossine.htm. Läst 3 mars 2014.