Orangebukig bladfågel

asiatisk fågelart

Orangebukig bladfågel[2] (Chloropsis hardwickii) är en asiatisk fågel i familjen bladfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Orangebukig bladfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Orange bellied leafbird.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljBladfåglar
Chloropseidae
SläkteChloropsis
ArtOrangebukig bladfågel
C. hardwickii
Vetenskapligt namn
§ Chloropsis hardwickii
AuktorJardine & Selby, 1830
Synonymer
Orangebukad bladfågel
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

Orangebukig bladfågel är en 20 centimeter lång och färgglad, huvudsakligen grön fågel. Hanen har en svart mask som sträcker sig ner till övre delen av bröstet. På hakan är den skinande violettblå. Hättan är bronsgul och ryggen mossgrön medan vingpennor och stjärt är svarta med violettblå kanter. Mindre täckarna däremot är elektriskt blå. Undersidan är orangefärgad, i fält ofta upplevt som starkt gul. Honan har även hon orange på buken, dock enbart i mitten, liksom en ett stort blått mustaschstreck. I övrigt är hon i stort sett gräsgrön.[4]

Gråkronad bladfågel (C. lazulina), tidigare behandlad som en del av orangebukig bladfågel (se nedan) skiljer sig genom hanens blågrå hätta och indigofärgat istället för svart bröst samt honans helgröna undersida, utan orange anstrykning.[5]

LätenRedigera

Sången är ihållande och melodiös, med många olika invävda fraser och härmningar. Lätena är mycket varierande, i engelsk litteratur återgivna som jamande "chair", vassa "chittick" och snabbt kvittrande "ti-ti-tsyi-tsyi-tsyi-tsyi-tsyi".[6]

Utbredning och systematikRedigera

Orangebukig bladfågel delas idag vanligen upp i två underarter med följande utbredning:[3]

Traditionellt inkluderas gråkronad bladfågel (C. lazulina) i arten,[7] men denna urskiljs allt oftare som egen art, sedan 2016 av Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN samt sedan 2021 även av tongivande International Ornithological Congress.

EkologiRedigera

Fågeln hittas i skogskanter och ungskog. Den häckar mellan 600 meter och 2000 meters höjd i Himalaya, ovanför guldpannad bladfågel (C. aurifrons). Den häckar mellan maj och augusti och lägger två till tre ägg i ett sparsamt fodrat skålformat bo som hängts som en hammock mellan kvistar längst ut på en gren. Den är en allätare som intar leddjur, frukt och nektar.[4]

Status och hotRedigera

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

NamnRedigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Thomas Hardwicke (1756-1835), generalmajor i British Army i Indien samt samlare av specimen och naturforskare.[8] Fågeln har på svenska även kallats orangebukad bladfågel.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Chloropsis hardwickii Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  4. ^ [a b] Wells, D. (2018). Orange-bellied Leafbird (Chloropsis hardwickii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58073 10 january 2018).
  5. ^ del Hoyo, J. & Collar, N. (2018). Greyish-crowned Leafbird (Chloropsis lazulina). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344074 10 januari 2018).
  6. ^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  7. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera