Olav Gerthel

svensk operasångare, viskompositör och skådespelare

Lars Nils Olav Gerthel, ursprungligen Larsson, född 28 juni 1915 i Eksjö stadsförsamling i Jönköpings län, död 18 mars 1981 i Skanörs församling i dåvarande Malmöhus län[1], var en svensk operasångare (tenor), viskompositör och skådespelare.

Olav Gerthel
Olav gerthel.jpg
Olav Gerthel, ungefär 1965.
Född28 juni 1915
Eksjö stadsförsamling, Småland
Död18 mars 1981 (65 år)
Skanörs församling, Skåne
DödsortSkanör
BakgrundEksjö
Genreopera
Rolltenor
År som aktiv19321977

BiografiRedigera

Gerthel debuterade som solist i Andreas Halléns Juloratorium i Eksjö kyrka 1932, 17 år gammal. Efter studier vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1939–1942 fick han stipendium för studier vid Mozarteum i Salzburg. Han gjorde sina första framträdanden utomlands vid Festspelen i Salzburg 1942, där han sjöng omkring tio olika stora tenorpartier, bland annat som Tamino i Trollflöjten, och stannade där i två år. Efter detta kom han till Malmö stadsteater invigningsåret 1944 och blev kvar där med avbrott för operettframträdanden hos Gustaf WallyOscarsteatern i Stockholm 1946–1947 och vid Storan i Göteborg 1953–1954.[2]

Hans debutroll på Malmö stadsteater var Sid–El–Kar i Ökensången och gjorde sedan ett flertal roller där. Som operasolist sjöng han Don José i Carmen, Alfred i Läderlappen och Hoffman i Hoffmans äventyr, som var hans favoritroll. Han pensionerades 1972 efter drygt 90 roller (varav 70 i Malmö) och 3 000 föreställningar.[2]

Gerthel gjorde otaliga konserter runtom i Sverige och framträdde flera gånger på Tivoli konsertsal i Köpenhamn.

År 1957 komponerade han Vårvisa, som slog igenom i Stora famnen 1959. Med den blev han tv- och radiofavorit. Vårvisa blev också en storsäljare, skivan tillbringade fem månader på branschtidningen Show Business' försäljningslista och nådde som bäst 5:e plats i augusti 1959. Han skrev även musik och text till visorna Sjömansliv, Balladen om den tama abborren, En syndfull visa med flera.[2]

Sin sista stora teaterroll gjorde han som Kejsaren i Vita hästen på Nyan (nuvarande Nöjesteatern) med bland andra Nils Poppe 1977.

Åren 1943–1958 var han gift med Ingeborg Andersson (1922–2014), omgift Lindgren, och fick sonen Christer Lindgren (1944–2011)[1] och dottern Susanne Gerthel (född 1947). År 1960 gifte han sig sedan med Marianne Ausing (1930–2008).[1]

DiskografiRedigera

  • Olav Gerthel. Egon Kjerrman (dir). Medlemmar av Danska Statsradiofoniens underhållningsorkester. EP. Decca: SDE 7033. S.a.
  • Spegling / Gerthel, Olav (sång). Egon Kjerrmans orkester. EP. Decca: SDE 7083. S.a.
  • Jeg elsker dig / Gerthel, Olav (sång). Karlskoga kammarkör. Singel. Decca: 75.112. S.a.
  • Jag kysser Eder hand, Madame / Gerthel, Olav (sång). Egon Kjerrmans orkester. EP. Decca: SDE 7176. 1959.
  • Balladen om den tama abborren / Olav Gerthel (sång). Egon Kjerrmans orkester. EP. Decca: SDE 7177. 1959.
  • Glada änkan, Greven av Luxemburg: Tvärsnitt / Franz Lehár. Kjerrman, Egon (dir.) [Medverkande:] Grundén, Per (sångare), Stjernquist, Sonja (sångare), Gerthel, Olav (sångare), Kjerrman, Berit (sångare). Egon Kjerrmans orkester. LP. Telestar: TR 11049. 1969.
  • Madrigal / Olav Gerthel (sång). Hans Wahlgrens orkester. EP. HMV: 7-EGS 237. 1962.
  • Säg mig, min älskade... / Olav Gerthel (sång). Egon Kjerrmans orkester. EP. HMV: 7-EGS 269. 1963.
  • Olav Gerthel sjunger egna och andras visor / Olav Gerthel (sång). Egon Kjerrmans orkester. LP. Telestar: TR 11022. 1966.
  • Studentskivan: tillägnad Sveriges studenter i samband med utgivningen av Den ljusnande framtid / Olav Gerthel (sång). Singel. Philips: 350 340-1; 350 340-2. 1968.
  • Madrigal / Gerthel, Olav (sång). Egon Kjerrmans orkester. LP. Emidisc: 4E 048-50426 M. 1971.

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1945 Katana Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Oscar Winge Malmö stadsteater[3]
1946 James Eskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld
William Mollison Oscarsteatern[4][5]
1958 Vilhelm Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[6]
1965 Cornelius Hackl Hello, Dolly!
Michael Stewart och Jerry Herman
Folke Abenius Malmö stadsteater[7]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b c] Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 7, Gabo-Hageg. Höganäs: Bra böcker. 1991. Libris 7665085. ISBN 91-7752-265-6 
  3. ^ Teater Musik Film: Operettpremiär i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 april 1945. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-04-01/87/14. Läst 2 november 2019. 
  4. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  5. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  6. ^ ”Värmlänningarna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/värmlänningarna-0. Läst 19 oktober 2015. 
  7. ^ Barbro Hähnel (9 oktober 1965). ”'Dolly' utan höjdpunkter”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-10-09/274/14. Läst 20 mars 2021. 

Tryckta källorRedigera

  • Olav Gerthel sjunger egna och andras visor / Olav Gerthel (sång). Egon Kjerrmans orkester. LP. Telestar: TR 11022. 1966. Omslagstext av Frank Hedman.
  • Sjögren, Henrik (1994). Konst & nöje: Malmö stadsteater 1944-1994. Höganäs: Bra böcker. sid. 26, 66, 73, 131, 133, 216, 217, 219, 226, 232. Libris 7605654. ISBN 91-7119-703-6 

Externa länkarRedigera