Nyårsdagen
Nyårsdagen är kalenderårets första dag. Den gregorianska kalenderns nutida placering, 1 januari, härrör från romarna, som år 153 f.Kr. förlade konsulernas tillträde till denna dag (tidigare började det romerska året den 1 mars, vilket är förklaringen till att det är just februari som blir en dag längre i händelse av skottår).
 Times Square, nyårsdagen 2008. | |
| Typ | Helgdag, flaggdag |
|---|---|
| Datum | 1 januari (Västkyrkan) 14 januari (vissa östkyrkor) |
| Geografi och firare | Användare av gregorianska kalendern, hela världen |
| Period | Gammalt |
| Anledning | Nytt år |
| Traditioner | Gudstjänster |
| Allmän helgdag | Många länder |
| Allmän flaggdag | Många länder |
Efter att 25 december började firas som Jesu födelsedag blev 1 januari åttonde dagen efter födelsedagen, vilket är den dag judiska barn namnges och omskärs. I samband med andra konciliet i Tours år 567 beslutades att en omskärelsemässa skulle hållas till minne av det. Därför kom 1 januari att kallas omskärelsefest.[1] Temat i Svenska kyrkan den här dagen är "I Jesu namn".[2]
Det var först under högmedeltiden som den 1 januari åter slog igenom som nyårsdag inom västkyrkan, dock inte överallt ens i Västeuropa. Dagen har dock alltid räknats som årets första enligt den gregorianska kalendern, som fastställdes under 1500-talet i de katolska länderna och som de protestantiska länderna anpassade sig till under 1600- och 1700-talen. Denna kalender har under 1900-talet även tagits över i sekulära sammanhang i det ortodoxt kristna Östeuropa. Enligt den gammelnordiska kalendern sågs man året som tudelat vinterhalvåret och sommarhalvåret. Vinterhalvåret markeras i runkalendern inledas den 14 oktober, på den så kallade Calixtusdagen[3] Motsvarande börjar sommarhalvåret den 14 april på Tiburtiusdagen[4] I andra delar av världen firas nyår vid andra tider på året, exempelvis vid vårdagjämningen.
Nyårsfirande
redigeraÖvergången till det nya året firas av många människor. Nyårsdagen inleds normalt med fyrverkerier.
Nyårskonserten från Wien[5] och backhoppningstävlingen i Garmisch-Partenkirchen är två berömda traditioner på nyårsdagen varje år.[6]
Några nyårsdatum enligt andra kalendrar
redigeraInom parentes anges årtal om datumet förändras med åren i förhållande till den gregorianska kalendern
- Afghanistan - 20 mars (*), Nouruz
- Antikens Rom - 1 mars
- Assyrien - 1 april (år 6754)
- Bahá'í - 20 mars (*) (år 163) Nouruz
- Berber - 12 januari 2004, (berbiskt år 2954)
- Buddhism - 7 januari (2004; buddhistiskt år 2547) eller 13–14 april (buddhistiskt år 2547) beroende på ursprung, kultur och etnisk bakgrund i olika länder
- Tibetanskt nyår 21 februari (2004), Losar
- Etiopisk - 11 september (år 1997), 1 Maskaram
- Hinduism - 14 april (2004), Vaisakhi (Solkalender)
- Indien - 22 mars (2005)
- Iran - 20 mars (*), Nouruz (år 1399)
- Islam - 26 november (år 1425 E.H.), Al Hijra, se hijra
- Jainism - 5 november (år 2529), 26 oktober, (år 2530)
- Japan - 1–3 januari 2003
- Judendom - 1 tishri (september/oktober), se Rosh hashana
- Kina - dels 1 januari, dels vårfestivalen, det traditionella kinesiska nyåret, någon gång i januari-februari (olika från år till år)
- Koptisk-ortodoxa kyrkan - 11 september 2004 (år 1721)
- Kristendom - 1 januari (gregoriansk kalender, huvudsakligen katolska och protestantiska länder), samt 14 januari (2004) (juliansk kalender, huvudsakligen grekisk- och rysk-ortodoxa länder samt Serbien och Bosnien (Republika Srpska ), i sekulära sammanhang firas dock numera nyår enligt den gregorianska kalendern även i dessa länder)
- Kurder - 20 mars (*), Nouruz (år 2710)
- Sikhism - 14 mars 2004 (Nanakshahi-eran 536 börjar), Vaisakhi
- Sydkorea - 22 januari 2004
- Tadzjikistan - 20 mars (*), Nouruz
- Thailand - 1 april 2004, Song Kran
- Vietnam - 22 januari 2004
- Zoroastrism - 20 mars (*), Nouruz (år 1374 A.Y.)
(*) Då man firar Nouruz vid solens exakta position vid vårdagjämningen, kan nyåret inträffa 20, 21 eller 22 mars.
Andra firanden den 1 januari
redigeraDen anglikanska kyrkan och den lutherska kyrkan firar högtiden för Kristi omskärelse den 1 januari, baserat på tron att Jesus föddes den 25 december, skulle hans omskärning enligt hebreisk tradition ha ägt rum på hans åttonde dag vid livet (1 januari). Den romersk-katolska kyrkan firar den här dagen högtidligheten för Maria, Guds moders högtid som också är en helig skyldighetsdag. I USA är nyårsdagen en Postal Holiday, då levereras ingen vanlig post i hela landet. [7]
Johann Sebastian Bach skapade flera kyrkliga kantater:
- Singet dem Herrn ein neues Lied, BWV 190, 1 januari 1724
- Jesu, nun sei gepreiset, BWV 41, 1 januari 1725
- Herr Gott, dich loben wir, BWV 16, 1 januari 1726
- Gott, wie dein Name, so ist auch dein Ruhm, BWV 171, 1 januari 1729(?)
- Fallt mit Danken, fallt mit Loben, 1 januari 1735 (Christmas Oratorio Part IV)
Svenska kyrkan
redigeraSöndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är I Jesu namn. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:[8]
|
|
|
|
|
|
|
|
Referenser
redigera- ^ omskärelsefest i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
- ^ ”Nyårsdagen”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=35. Läst 27 november 2015.
- ^ professor Martin Persson Nilsson (Andre januari 1921). ”Sydsvenskans Revy. Nyårsdagen.”. Sydsvenska Dagbladet. https://tidningar.kb.se/0jxvfjrmxfvg9xd4/part/1/page/5. Läst 22 juli 2024.
- ^ C. W. von Sydow (15 december 1919). ”Våra folkminnen: en populär framställning, s. 82”. Domförlaget. https://www.isof.se/download/18.58b58fc618a25ff2b501275/1692884488805/von%20Sydow%20Våra%20folkminen.pdf. Läst 22 juli 2024.
- ^ Clas Barkman (22 februari 2012). ”Wienerfilharmonikerna på sällsynt gästspel i Sverige”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/musik/wienerfilharmonikerna-pa-sallsynt-gastspel-i-sverige/. Läst 31 december 2015.
- ^ Jan Semneby (30 november 2005). ”SVT skrotar klassisk sändning”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/svt-skrotar-klassisk-sandning. Läst 31 december 2015.
- ^ ”2011-federal-holidays”. web.archive.org. 21 februari 2012. Arkiverad från originalet den 21 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120221215124/http://about.usps.com/news/service-alerts/2011-federal-holidays.htm. Läst 2 januari 2021.
- ^ Den svenska psalmboken med tillägg. Stockholm: Verbum. 2005. sid. 1296-1298. Libris ht7wjxh8f3k4gcqk. ISBN 978-91-526-5515-3