Öppna huvudmenyn

Nyåker är en småort i Nordmalings kommun. Orten ligger i Leduåns dal och här finns också Nyåkers kyrka.

Nyåker
småort
Huvudgatan genom Nyåker, väg 353.
Huvudgatan genom Nyåker, väg 353.
Land Sverige Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västerbottens län
Kommun Nordmalings kommun
Distrikt Nordmalings distrikt
Koordinater 63°46′2″N 19°18′24″Ö / 63.76722°N 19.30667°Ö / 63.76722; 19.30667
Area 50 hektar (2015)[1]
Folkmängd 110 (2015)[1]
Befolkningstäthet 2,2 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod TX818[2]
Småortskod S8745[3]
Ortens läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Västerbottens län
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

Nyåker betyder just "ny åker", alltså en nyodling.[4] Namnet torde ha givits i relation till grannbyarna Orrböle och Brattsbacka, som alltså bör vara äldre.[5]

Nyåker omnämns tidigast i 1535 års hjälpskattelängd, då med bönderna Peder och Oloff i "Nijacker".[6]

 
Handlar'n i Nyåker. Träffpunkt och enda affären i området.

Under flera hundra år var Nyåker en mycket liten by. När stambanan genom övre Norrland byggdes under 1800-talets sista decennier placerades en station strax norr om byn. Där växte ett stationssamhälle fram. Nyåker blev nu en centralort i bygden och utgångspunkt för transporter från och till inlandssocknarna Bjurholm, Fredrika och Åsele, liksom kustsocknen Nordmaling.[7]

Fram till i slutet av 1800-talet höll Nordmalings och Bjurholms tingslag ting vid Nordmalings kyrka. På 1880-talet var Nordmalings tingshus i behov av reparation och kunde till slut inte användas till domstolsförhandlingar. Ett nytt tingshus uppfördes därför i Nyåker 1897–98. Det placerades ett stenkast från järnvägsstationen och strax väster om länsvägen som sträcker sig mellan Nordmaling och Lycksele. Den nyanlagda järnvägen var den viktigaste anledningen till att man valde att byta tingsplats till just Nyåker.


BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Nyåker 1960–2015[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
267
1965
  
240
1970
  
206
1990
  
168 23#
1995
  
151 40#
2000
  
125 41#
2005
  
117 41#
2010
  
123 41#
2015
  
110 50#
Anm.: Upphörde som tätort 1975.
 # Som småort.

TingshusetRedigera

 
Tingshuset i Nyåker

Den stora gula träbyggnaden, i en lummig park av gamla lönnar, står fortfarande kvar. Tingshuset köptes av en missionsförsamling 1960 och fungerade en period som missionskyrka. Tingshusvaktmästarens bostad på nedervåningen är numera museum. Arrestcellerna är inredda med ursprungliga möbler. I tingssalen på övre våningen står domarbordet och den vackra domarstolen, snidad i slutet av 1800-talet. Även en gammal kista och handfängsel hör till inventarierna.

 
Nyåkers pepparkakor. Den tidigare pepparkaksfabriken, numera filialen.

Nyåkers pepparkakorRedigera

Nyåker är känt bland annat för Nyåkers pepparkakor som är en av Sveriges största tillverkare av pepparkakor. Tillverkningen startade 1952. Den nuvarande fabriken byggdes 1960 men har byggts ut i omgångar. År 2012 började produktion även vid en anläggning i Bjurholm. AB Nyåkers pepparkakor har cirka 50 anställda. 35 procent av tillverkningen exporteras, främst till USA.

Företaget ägs sedan 2014 av Christoffer och Sofie Öberg.[9]

Kända personer från NyåkerRedigera

Fotografen Sune Jonsson föddes i Nyåker och har också skildrat bygden i flera av sina böcker.

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera

KällorRedigera

  • Sockenboken Nordmalings och Bjurholms socknar sid. 652 och 670

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 22 februari 2014
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läst: 9 juli 2016
  4. ^ Lundkvist, Tyko (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Förlagsbolaget Botnia. sid. 670 
  5. ^ Lundkvist, Tyko (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Förlagsbolaget Botnia. sid. 652 
  6. ^ Lundkvist, Tyko (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Förlagsbolaget Botnia. sid. 75 
  7. ^ ”Nyåkers historia”. http://www.nyaker.com/nyaker.htm. Läst 16 mars 2011. 
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  9. ^ http://www.vk.se/1128108/pepparkakstvisten-over