Öppna huvudmenyn

Nousis kyrka

kyrka i Nousis i Finland

Nousis kyrka är församlingskyrka i Nousis församling, en av de äldsta i Finland; vid dess kyrka var biskopssätet beläget under den första tiden. Enligt traditionen blev Finlands apostel, biskop Henrik, enligt egen önskan begraven där, varifrån hans ben den 18 juni 1300 överflyttades till den då färdigblivna Åbo domkyrka. År 1229 lär Biskop Thomas ha låtit flytta på biskopssätet, från Nousis till Korois vid Aura å, varifrån det sedermera förlades till Åbo. Denne biskop utnämnde 1234 pastorn i Nousis till sin kapellan. Sedan domprostämbetet i Åbo upprättats 1340, lades Nousis som prebende under detsamma. Enligt nutida undersökningar byggdes den nuvarande kyrkan omkring år 1290, på samma plats som en tidigare träkyrka. Den nuvarande stenkyrkan avviker från många andra finländska medeltidskyrkor genom att dess kor och västra del är femsidiga.

Nousis kyrka
Kyrka
Nousis kyrka
Nousis kyrka
Land Finland Finland
Ort Nousis
Församling Nousis församling
Koordinater 60°36′8″N 22°7′4″Ö / 60.60222°N 22.11778°Ö / 60.60222; 22.11778
En medeltida kenotaf till biskop Henriks ära finns än i dag att beskåda i Nousis kyrka.

Biskop Henriks kenotafRedigera

De mest betydande helgonbilderna av biskop Henrik utgörs av de kopparplåtar, som täcker helgonets kenotaf i Nousis kyrka. Biskop Henriks reliker hade som ovan nämnts förts till Åbo domkyrka, där biskop Hemming sedan lät placera dem i ett silverskrin, vilket dock konfiskerades under reformationstiden. Dock förvarades Henriks kvarlevor (benen och huvudskålen) till Stora ofreden, då de stals av de ryska ockupanterna. Relikerna sägs ha sänts som kuriositeter till Peter den stores samlingar. För att återgå till Nousis kyrka lät biskop Johannes II Petri 1370 uppföra en kenotaf; den var av lerskiffer och utgjordes av en fyrkantig, enkel kista eller låda. Någon tid därefter lät biskop Magnus II Tavast täcka kenotafens sidor med kopparplåtar, som var graverade med biskop Henriks bild och scener ur hans historia. Konstverket anses vara det dyrbaraste, som bevarats i Finland från medeltiden. Dylika arbeten härstammar i regel från Flandern; dock är det inte fullt avgjort, om inte Nousis kenotaf möjligen utförts någon annanstans, som i norra Tyskland. Ofta anträffas i dessa trakter gravhällar med den avlidnes bild, liknande den i Nousis, men sådana omfattande framställningar av helgonets legend, som fått plats på sidorna av Henrikskenotafen, är inte kända från någon annan plats. Dessa bilder är även ur ett europeiskt perspektiv enastående och dyrbara konstverk.[1]

Kyrkans namnRedigera

Kyrkan heter S:t Henrik

KällorRedigera

  1. ^ Källström. O. (Stockholm 1939), Medeltida kyrksilver från Sverige och Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskationer, s. 324f; Meinander, K.K. (Helsingfors 1908), Finlands kulturhistoria. Medeltiden, S. Henrikslegenden i ord och bild, s. 40; Reuter O.M. (Stockholm 1901), Finland i ord och bild, 467f.


 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.