Nordingrå socken
Nordingrå socken i Ångermanland ingår sedan 1974 i Kramfors kommun och motsvarar från 2016 Nordingrå distrikt.
| Nordingrå socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Kommun | Kramfors kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 208 kvadratkilometer |
| Upphov till | Nordingrå kommun Nordingrå församling |
| Motsvarar | Nordingrå distrikt |
| Tingslag | Ångermanlands södra domsagas tingslag (–) Nordingrå tingslag (–) |
| Karta | |
  Nordingrå sockens läge i Västernorrlands län. | |
| Koordinater | 62°55′41″N 18°17′18″Ö / 62.92805556°N 18.28833333°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2483 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Nordingrå distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 208,1 kvadratkilometer, varav 199,70 land.[1] År 2000 fanns här 1 654 invånare.[2] Tätorten Mjällom samt tätorten och kyrkbyn Nordingrå med sockenkyrkan Nordingrå kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Nordingrå socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nordingrå församling och för de borgerliga frågorna bildades Nordingrå landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Kramfors kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Nordingrå, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ångermanland. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Norrlands båtsmanskompanis andra del.[3][4]
Geografi redigera
Nordingrå socken ligger mellan Ullångersfjärden och Gaviksfjärden vid Höga kusten. Socknen har mindre dalgångsbygder vid kusten med brant kust och är i övrigt en starkt kuperad sjörik skogsbygd med höjder som i väster når 332 meter över havet.[5][6][1]
I socknens mitt går ett dalstråk från norr till söder och i södra delen av stråket ligger tätorten Nordingrå med Nordingrå kyrka. Orten är centralort i socknen och ligger på Vågsfjärdens (1,5 m ö.h.) nordöstra strand. Vågfjärdens sydspets avskiljs av en smal landtunga från Gaviksfjärdens nordligaste vik. På landtungan ligger byn Häggvik.
I söder gränsar socknen mot Nora socken. Gränsen mellan de två socknarna går mitt i Gaviksfjärden från Sandviksudden. Brattnäset med Brattnäsudden ligger "sydligast" längs församlingens kust. Socknens sydligaste punkt ligger dock på Långskärsklubben strax utanför Långskäret ute i Bottenhavet. Norrut kan följande öar inom socknen nämnas; Germundsön, Rotskäret, Barstaön, Högbonden, Höglosmen samt Storören och Lillören i Omnefjärden.
I nordost, ut mot havet, ligger halvön Mjällomslandet. Här ligger Norrfällsviken med kapell samt Hamnslåtten. Ungefär mitt på halvön ligger Mjällom, som är ett lokalt centrum i socknens nordöstra del. Helt i norr stupar halvön brant ner mot Ullångersfjärden. Längs "nordkusten" ligger byn Mjällomslandet. Mitt i Ullångersfjärden går gränsen mellan Nordingrå och Vibyggerå socken. Ett "tresockenmöte" Nordingrå-Vibyggerå-Ullånger ligger mitt ute i fjärden mellan halvön Hyndtjärnsön på Nordingråsidan och Globerget på Vibyggerå-Ullångersidan. Gränsen mellan Nordingrå och Ullånger fortsätter ytterligare cirka 3 km in i den avsmalnande Ullångersfjärden, varefter gränsen viker tvärt mot söder och in på fastlandet i trakten av byn Rödviken (i Nordingrå).
En annan "halvöformation" går österut från Vågfjärden och slutar med Rävsön ute vid havet. I denna del av socknen ligger bl.a. Orsta, Tollsätter, Själand, Ulvvik samt gamla fiskeläget Rävsön i öster. Halvöformationen ligger med Omnefjärden i norr och Edsätterfjärden i söder.
En tredje större halvöformation utgör socknens sydöstra del och har samhällen som Bönhamn med Bönhamns kapell samt Barsta med Barstahamns kapell. Fällsvikshamnen ligger längst i söder.
Väster om den ovan nämnda huvuddalgången med Nordingrå tätort ligger ett mera fastlandslikt område, som utgör socknens västra del. Byarna Hyndtjärn, Salsåker och Röksta ligger i norr mot Ullångersfjärden. Området genomkorsas av landsvägen Ullånger-Gallsäter. Längs denna ligger bl.a. Överveda, Fröstvik, Järnsta, Körning, Vännersta, Åsäng och Binböle. Gränsen mot Ullångers socken går i väster från Ullångersfjärden söderut till "tresockenmötet" Nordingrå-Ullånger-Skog på Renhagaberget. Här ligger även Dalsberget (333 m ö.h.), som är socknens högsta berg. Gränsen mot Skogs socken löper på en sträcka av cirka 3 km och når "tresockenmötet" Nordingrå-Skog-Nora halvannan kilometer sydväst om Binböle. Gränsen mellan Nordingrå och Nora går sedan cirka 5 km över land mot sydost och går ut i havet vid Sandviksudden.
Geologi redigera
I närheten av Nordingrå finns de största kända förekomsterna av anortosit i Sverige.
I trakten finns även en röd, grovkornig granit av rapakivityp, kallad nordingrågranit, som anses dekorativ. Den är Ångermanlands landskapssten.[7]
Språk redigera
I Nordingrå har man precis som de allra flesta svenska socknar, ett eget sätt att prata, en dialekt. Dialekten i Nordingrå kallas vanligtvis för Nordingråmålet, men det ska ej betraktas som hela Nordingrås språk, då det kan skilja ganska mycket mellan byar. Flera böcker på målet har skrivits.
Fornlämningar redigera
Man har funnit cirka 175 fornlämningar. Vid Överveda ligger en stor boplats från stenåldern. Från bronsåldern finns i socknen omkring 115 gravar av kuströsetyp. Även från järnåldern finns sådana gravar. Från vikingatiden finns gravhögar. Det finns även en fornborg, Rödklitten samt labyrinter och tomtningar vid kusten.[5][6][8][9]
Namnet redigera
Namnet (1344 Norungaradh) är ett bygdenamn med efterleden radh, 'bygd'. Förleden är inbyggarbeteckningen nordhungar, 'de som bor i norr'.[10][6]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Nordingrå socken 1810–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 1 941 | |||
| 1820 | 2 005 | |||
| 1830 | 2 350 | |||
| 1840 | 2 498 | |||
| 1850 | 2 848 | |||
| 1860 | 3 092 | |||
| 1870 | 3 113 | |||
| 1880 | 3 352 | |||
| 1890 | 3 429 | |||
| 1900 | 3 663 | |||
| 1910 | 3 650 | |||
| 1920 | 3 836 | |||
| 1930 | 3 586 | |||
| 1940 | 3 524 | |||
| 1950 | 3 319 | |||
| 1960 | 2 865 | |||
| 1970 | 2 452 | |||
| 1980 | 2 057 | |||
| 1990 | 1 959 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nordingrå socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Nordingrå socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Norrlands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Landskapsstenar i Norrland Sveriges geologiska undersökning. Läst 12 februari 2021.
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nordingrå socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nordingrå socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning redigera
- Bäckström Sven, (1900-1978) ; Nordingrå kyrka och fiskekapell, ny uppl 1988
- Eriksson Olof; Nordingrå förr och nu, 1960
- Nordenmark, Emil; Nilsson Marianne (2010). För i väla: berättelser på Nordingråmål [CD-skiva medföljer] (1.uppl.). Nordingrå: Johan Nordenmark/Nordingrågruppen. Libris 12097163 – en bok med anekdoter skrivna på det lokala målet. Namn på de intervjuade förekommer, samt deras boplats och födelseort.
Externa länkar redigera
- Arkiv relaterade till Nordingrå socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Nordingrå socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.