Ej att förväxla med anortit.

Anortosit, eller ibland labradorsten, är en magmatisk, intrusiv djupbergart, som till mer än 90 % är uppbyggd av fältspat (plagioklas). Också pyroxen samt mindre mängder av oxider som magnetit, ilmenit och olivin förekommer.[1].

Anortosit funnen på månen (Apollo 16).
Anortosit från Polen

EgenskaperRedigera

Bergartens kornstorlek är 1 – 5 mm, ofta större. Fältspatinnehållet ger oftast anortositen en ljus, vit till grå eller ibland grågrön färg.

FörekomstRedigera

Bergarten förekommer förekommer främst som kristallisation i lagrade basiska intrusioner (kumulat). Den kan delas in i två typer, den proterozoiska och den arkeiska. De två typerna har olika förekomst och tros ha haft olika ursprung begränsat till olika perioder i Jordens historia.

Större förekomster av anortosit finns i norra Labrador i Kanada.

I trakten av Nordingrå i Ångermanland finns de största kända förekomsterna i Sverige.

Anortosit har också hittats på månen och i meteoriter. Lunar-anortositer utgör de ljusa delarna av månens yta och har varit föremål för mycket forskning. Spektrografiska undersökningar tyder på att bergarten även förekommer på planeterna Mars och Venus.

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Anortosit”. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB. 2000. ISBN 91-7133-749-0 

KällorRedigera

  • Bonniers naturguider, Bergarter och mineral, 2005, sidan 53.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Anorthosite, 3 januari 2012.