Nordgeting[2][1] (Dolichovespula norwegica)[3][4][5][6][7] är en getingart som först beskrevs av Fabricius 1781. Nordgetingen ingår i släktet långkindade getingar och familjen getingar.[8][9][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8]

Nordgeting
Dolichovespula norwegica (female) (9626119331).jpg
Nordgeting, hona.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljVespoidea
FamiljGetingar
Vespidae
SläkteLångkindade getingar
Dolichovespula
UndersläktePseudovespula[1]
ArtNordgeting
Dolichovespula norwegica
Vetenskapligt namn
§ Dolichovespula norwegica
Auktor(Fabricius, 1781)
Synonymer
Dolichovespula zetterstedti Blüthgen, 1937
Vespa arctica Friese, 1919
Vespa albida (Sladen), 1918
Vespa peruana Saussure, 1868
Vespa marginata Kirby, 1837
Vespa britannica Leach, 1814
Hitta fler artiklar om djur med

UtseendeRedigera

En liten geting med en kroppslängd mellan 15 och 18 mm för drottningen, 11 till 14 mm för arbetarna och 13 till 15 mm för hanarna.[10] Grundfärgen är svart med gula tecken i ansiktet och, i form av tvärband, på bakkroppen. Mellankroppen är svart med ett enda gult, på mitten avsmalnande, tvärband i bakänden.[11]

EkologiRedigera

Arten är vanlig i många habitat, som hedar[11], ängar och häckar[10].

De gamla drottningarna flyger efter föda mellan mitten av april och början av juni, arbetarna mellan juli och mitten av oktober, och de nya könsdjuren (drottningar och hanar) mellan september och oktober. Könsdjuren parar sig utanför boet, och drottningarna äter därefter upp sig på nektar innan de letar upp något lämpligt övervintringsställe.[11]

BoRedigera

Den övervintrande drottningen bygger ett bo av papper, främst i buskar, gärna på låg höjd.[11] Det förekommer också att det förläggs till trädgrenar och husväggar samt, sällsynt, i underjordiska håligheter. Kolonin är liten, och blir aldrig större än ett par hundra individer.[12]

FödaRedigera

De vuxna djuren hämtar näring från flera olika blommande växter: Flockblommiga växter som strätta och björnloka, dunörtsväxter som mjölke[10], kaprifolväxter som snöbärssläktet, ljungväxter som blåbärssläktet[13] samt flenörtsväxter som flenörtssläktet. Unga drottningar kan på våren besöka berberisväxter som berberis och rosväxter som oxbärssläktet.[11] Larverna matas framför allt med söndertuggade tvåvingar, men även andra insekter och spindeldjur används[10].

UtbredningRedigera

Utbredningsområdet omfattar i Nordamerika Alaska och något fynd i norra Kanada[14]. I Europa och Asien är arten vanlig i de norra delarna norrut till 70°N, från Irland och Storbritannien, där den förekommer norrut till Orkney och Shetland och österut till Magadan oblast i nordöstligaste Ryssland. I Sydeuropa förekommer den framför allt i bergstrakter.[11][14] I Sverige finns den i hela landet; i Finland främst i den västra delen[1].

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] ”nordgeting (Dolichovespula norwegica) (Fabricius, 1781) Nordgeting”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204112?locale=sv. Läst 20 november 2017. 
  2. ^ [a b] Dyntaxa Dolichovespula norwegica Läst 25 december 2014
  3. ^ Michael E. Archer (2002) Yorkshir Naturalists Union The wasps, ants and bees (Hymenoptera: aculeata) of Watsonian Yorkshir, Pages: 1-200
  4. ^ Antonio Giordani Soika (1970) Annls. hist.-nat. mus. natn. hung. Ergebnisse der zoologischen Forschungn von Dr. Z. Kaszab in der Mongolei, 223, Vespidae und Eumenidae (Hymenoptera)., Volume: 62 Pages: 325-333
  5. ^ Michael Kuhlmann (2002) NachrBl.bayer.Ent. Struktur der Wildbienen- und Wespenzönosen ausgewählter Waldstandorte, Volume: 51 Pages: 61-74
  6. ^ Leopoldo Castro (2001) Cat. Entomofauna aragon. Insecta Hymenoptera, Familia 3: Vespidae, Volume: 25 Pages: 11-14
  7. ^ Volker Mauss (2000) Nachr. Bl. Bayer. Ent. Untersuchungen zur Höhenverbreitung von Hummeln und sozialen Faltenwespen im Arbergebiet des Bayerischen Waldes, Volume: 49 Pages: 71-79
  8. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/search/all/key/dolichovespula+norwegica/match/1. Läst 25 december 2014. 
  9. ^ ZOBODAT: Zoological-Botanical Database (Vespoidea). Gusenleitner J., 2006-07-20
  10. ^ [a b c d] Lindsey, Jim (2002). Dolichovespula norwegica (Fabricius 1793) (Family Vespidae)” (på engelska). Ecology of Commanster. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006084814/http://www.commanster.eu/commanster/Insects/Bees/SuBees/Dolichovespula.norwegica.html. Läst 25 december 2014. 
  11. ^ [a b c d e f] Edwards, R. (2002). Dolichovespula norwegica (Fabricius,1781)” (på engelska). Bee, Wasps, & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=wasp/vespidae/vespinae/dolichovespula-norwegica. Läst 25 december 2014. 
  12. ^ Ings, Tom (April). ”British Social Wasps” (på engelska) (PDF, 361 kB). Bees Wasps & Ants Recording Society. sid. 3. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129030540/http://www.snh.gov.uk/docs/A1067682.pdf. Läst 25 december 2014. 
  13. ^ ”Dolichovespula norwegica (Norwegian wasp)” (på engelska). RECORD – Local Biological Records Centre serving Cheshire, Halton, Warrington and Wirral. 2009. http://www.record-lrc.co.uk/c1.aspx?Mod=Article&ArticleID=Dolichoveespula_norwegica. Läst 25 december 2014. 
  14. ^ [a b] ”Map of Dolichovespula norwegica (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20m?kind=Dolichovespula+norwegica. Läst 25 december 2014.