Öppna huvudmenyn

Nine är en amerikansk musikal av Maury Yeston[1] (musik & sångtexter) och Arthur Kopit[2] (libretto). Den hade sin urpremiär[3]Broadway år 1982 och bygger på Federico Fellinis[4] långfilm 8 ½ (1963).

Nine
1982
Annika Persson, Hanne Kirkerud, Viveka Anderberg, Suzanne Brenning, Monica Janner, Lena Nordin & Helena Fernell i logen efter föreställningen
Annika Persson, Hanne Kirkerud, Viveka Anderberg, Suzanne Brenning, Monica Janner, Lena Nordin & Helena Fernell i logen efter föreställningen
MusikMaury Yeston
SångtexterMaury Yeston
ManusArthur Kopit
Svensk översättningBodil Malmsten

Innehåll

HandlingRedigera

Musikalen handlar om den världsberömde italienske filmregissören Guido Contini, som genomgår en livskris. Hans manusskrivande har gått i stå, samtidigt som hans hustru, filmstjärnan Luisa del Forno, är på väg att lämna honom, om han inte kan ägna mer uppmärksamhet åt deras äktenskap. Luisas ansträngningar att prata med sin make misslyckas ständigt, eftersom Guido i sin konstnärliga kris för sitt inre hör rösterna från alla de underbara kvinnor han har älskat, inklusive sin mamma, alla dessa kvinnor han har hämtat inspiration och livskraft och hela sin kreativitet ifrån. Men nu är hans kreativitet i lika stor kris som hans äktenskap.

I ett försök att rädda sitt 20-åriga äktenskap reser Guido & Luisa Contini iväg till ett spa i Venedig, där de dock omedelbart jagas av pressen, med påfrestande frågor om äktenskapet, liksom om Guidos pågående filmprojekt. Guidos älskarinna Carla kommer också till Venedig och ringer honom från sitt hotellrum, huvudrollsinnehavaren Claudia kontaktar honom angående sin roll i filmen, och producenten Liliane La Fleur, före detta stjärna på Folies Bergère[5], insisterar på att Guido bör satsa på en filmad musikal i stället. Hustrun Luisa förlorar till sist tron på deras fortsatta liv tillsammans, och lämnar Guido.

Svenska NineRedigera

Nine hade sin Europapremiär och sin Sverigepremiär på Oscarsteatern[6] i Stockholm den 23 september 1983,[7] i regi av Gene Nettles, svensk översättning av Bodil Malmsten[8], och med Ernst-Hugo Järegård[9] [10][11] i huvudrollen som filmregissören Guido[12] och Siw Malmkvist[13] som hans hustru Luisa[14].

Carla spelades av Suzanne Brenning[15], Claudia av Viveka Anderberg[16], Liliane La Fleur av Berit Carlberg, Saraghina av Anna Sundqvist, Guidos Mor av Maj Lindström, Stephanie av Helena Fernell, Kurortens Madonna av Moa Myrén, Mama Maddalena av Ewa Roos, Maria av Lena Nordin, Lina Darling av Berit Bogg, Diana av Solgärd Kjellgren, Gretchen av Monica Janner. Musikalen innehöll dessutom roller för ytterligare 12 kvinnor. I rollen 'Guido som barn' alternerade tre pojkar, däribland Kim Sulocki. Regissör & koreograf (efter Broadways originaluppsättning 1982, regisserad av Tommy Tune[17]) var Gene Nettles, musikalisk ledning och dirigent: Gert-Ove Andersson. Ersättare för huvudrollen Guido var operasångaren Alf Häggstam, och för Luisa skådespelaren Moa Myrén.

Nine har därefter satts upp på Malmö musikteater 2002[18][19], där Jan Kyhle[20] gjorde huvudrollen Guido och Marie Richardson gestaltade Luisa.

Galleri (1983-84)Redigera

Se ävenRedigera

BibliografiRedigera

  • Nine : the musical. Malmö: Malmö Musikteater. 2002. Libris 14071246 

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Maury Yeston - The Official Website of Composer and Lyricist Maury Yeston”. www.mauryyeston.com. http://www.mauryyeston.com/. Läst 12 februari 2019. 
  2. ^ ”Arthur Kopit | American playwright” (på en). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Arthur-Kopit. Läst 12 februari 2019. 
  3. ^ Frank Rich (10 maj 1982). ”Theater: 'Nine,' a Musical Based on Fellini's '8 1/2” (på en). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1982/05/10/theater/theater-nine-a-musical-based-on-fellini-s-8-1-2.html. Läst 17 februari 2019. 
  4. ^ ”Federico Fellini | Italian filmmaker” (på en). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Federico-Fellini. Läst 15 februari 2019. 
  5. ^ Bureau, Paris Convention and Visitors. ”Folies Bergère - Paris tourist office” (på en). en.parisinfo.com. https://en.parisinfo.com/paris-museum-monument/71563/Folies-Bergere. Läst 15 februari 2019. 
  6. ^ Nini Forsberg (27 augusti 1983). ”NINE på Oscars redan i provhytten”. Dagens Nyheter. 
  7. ^ Jan Düsing (24 september 1983). ”Kompositörens betyg: Bättre än Broadway”. Expressen. 
  8. ^ ”Bodil Malmsten”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/6550/bodil-malmsten/. Läst 15 februari 2019. 
  9. ^ ”Ernst-Hugo Järegård”. Bonnier Audio. https://www.bonnieraudio.se/upplasare/33109/ernst-hugo-jaregard/. Läst 15 februari 2019. 
  10. ^ ”Ernst-Hugo Järegård – Svensk Filmdatabas”. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=110229. Läst 15 februari 2019. 
  11. ^ ”Järegård natt-tränar”. Svenska Dagbladet. 30 augusti 1983. 
  12. ^ Agneta Söderberg (23 augusti 1983). ”Järegård tar sig ton”. Expressen. 
  13. ^ ”Siw Malmkvist” (på en). Discogs. https://api.discogs.com/artists/455115. Läst 15 februari 2019. 
  14. ^ Unge (13 november 1983). ”Nya Nian för Malmkvist”. Dagen Nyheter. 
  15. ^ ”Stora teatern Göteborg”. www.abm.se. http://www.abm.se/leopolds/Teatrar.Stora.teatern.Goteborg.htm. Läst 15 februari 2019. 
  16. ^ ”Viveka Anderberg”. IMDb. http://www.imdb.com/name/nm0025946/. Läst 17 februari 2019. 
  17. ^ ”Tommy Tune” (på en). http://www.tommytune.com/. Läst 18 februari 2019. 
  18. ^ ”Stjärntätt när Nine spelas igen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Rxrqwr. Läst 17 februari 2019. 
  19. ^ ”Bättre musikal ser man sällan”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2002-05-05/battre-musikal-ser-man-sallan. Läst 15 februari 2019. 
  20. ^ AB, Impera kommunikation. ”Jan Kyhle”. www.wermlandopera.com. https://www.wermlandopera.com/personal/jan-kyhle/. Läst 17 februari 2019.