Nikolaj Ryzjkov
Nikolaj Ivanovitj Ryzjkov (ryska: Николай Иванович Рыжков), född 28 september 1929 i Donetsk oblast, Ukrainska SSR, Sovjetunionen (i nuvarande Ukraina), är en rysk politiker som var den siste ministerrådsordföranden i Sovjetunionen 27 september 1985 till 14 januari 1991.
| Nikolaj Ryzjkov | |
 | |
| Född | 28 september 1929[1] (92 år) Dylijivka[2][3][4], Ukraina |
|---|---|
| Medborgarskap | Sovjetunionen och Ryssland[5][6][7] |
| Utbildad vid | Urals statliga tekniska universitet Urals federala universitet Maskintekniska institutet vid Donbass statliga maskiningenjörsakademi  |
| Sysselsättning | Politiker[8][9], statsperson, ingenjör, officer, ledamot av Statsduman |
| Befattning | |
| Medlem av Sovjetunionens högsta sovjet Ordförande i Sovjetunionens ministerråd (1985–1991) Ledamot av Statsduman tredje statsduman (2000–2003) Ledamot av Rysslands federala råd (2003–) Ledamot av Statsduman, Belgorod oblast (2003–2003) | |
| Politiskt parti | |
| Inget Sovjetunionens kommunistiska parti | |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
Ryzjkov var en teknokrat som arbetade sig upp genom leden. Han var först svetsare vid fabriken Sverdlovsk Uralmasj och blev sedan chefsingenjör och 1970–1975 direktör för Uralmasj, ett av de största sovjetiska företagen.
Han anslöt sig till Sovjetunionens kommunistiska parti 1956. Han blev förste viceminister för tung och transportmaskinsbyggnad 1975. Han blev förste vice ordförande för den sovjetiska planmyndigheten, Gosplan, 1979. 1981 invaldes han i kommunistpartiets centralkommitté. Den 22 november 1982, efter att Leonid Brezjnev dött och Jurij Andropov kommit till makten, tvingades centralkommitténs sekreterare Andrej Kirilenko avgå och hans plats togs över av Ryzjkov, som också fick ansvar för centralkommitténs ekonomidepartement. När Michail Gorbatjov utnämnts till generalsekreterare för kommunistpartiet blev Ryzjkov medlem av politbyrån 23 april, 1985. 5 månader senare, den 27 september 1985, drog sig den gamle sovjetiske regeringschefen Nikolaj Tichonov tillbaka och Ryzjkov tog över hans post.
Ryzjkov stödde Gorbatjovs försök att återuppliva och omstrukturera den sovjetiska ekonomin genom att decentralisera planeringen (se centralplanering) och införa ny teknologi. Han besökte Volvos verkställande direktör Pehr Gyllenhammar i Göteborg 16 januari 1987 för att diskutera Volvos plan att investera i en lastbilfabrik i Sovjetunionen. Han blev imponerad av svensk industri och företagsledning. Göteborgs-Posten[10] Han motsatte sig dock Gorbatjovs senare försök att införa marknadsmekanismer i den sovjetiska ekonomin. När politbyrån omstrukturerades vid kommunistpartiets artonde kongress i juli 1990 blev alla regeringsmedlemmar utom Gorbatjov uteslutna och Ryzjkov förlorade sin plats i politbyrån. I december 1990 togs han in på sjukhus för hjärtbesvär (det ryktades att detta hade fabricerats för att dölja slaget mot honom) och medan han återhämtade sig antog Sovjetunionens högsta sovjet en ny lag som ersatte ministerrådet med ett nytt kabinett av ministrar. Lagen antogs den 26 december 1990, men den nya strukturen sattes inte på plats förrän 14 januari 1991 när Valentin Pavlov blev premiärminister.
Sedan han tillfrisknat i början av 1991 blev Ryzjkov kommunisternas kandidat i det första valet av president i Ryska federationen den 12 juni 1991. Han fick mindre än 17% av rösterna mot 57% för Boris Jeltsin,[11] och drog sig tillbaka från politiken för att ägna de följande åren åt att arbeta i bank- och investeringsindustrierna. I december 1995 blev han invald i den ryska duman för blocket Makt åt folket och 1996 blev han en ledare för den vänsterinriktade grupperingen Folkmakt i duman. I slutet av 1990-talet deltog han i den kommunistledda allians av vänstersinnade och nationalister som var känd som Rysslands folkpatriotiska union.
UtmärkelserRedigera
Arbetets Röda Fanas orden, 1966- Sovjetunionens statliga pris, 1969
Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse”, 1970[12]
Oktoberrevolutionsorden, 1971
Leninorden, 1974
Patriotiska krigsorden av 1:a klass, 1985
Medalj till minne av Moskvas 850-årsdag, 1997
Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 4:e graden, 2004
Medalj "Till minne av Kazan 1000 år", 2005
Armenisk nationalhjälte, 2008
Hedersorden, 2013
Stolypin-medalj av 1:a graden, 2014[12]
Ryska fäderneslandets förtjänstorden av första graden, 2014- Arbetets hjälte, Ryska federationen, 2019
- Stolypin-medalj av 2:a graden, 2019
- Stolypin-medaljen[13]
Femte klass av Jaroslav den vises orden[13]
Vitrysslands hedersorden[13]- Den helige prins Daniel av Moskvas orden, 2:a klassen
- Hedersmedborgare i Sverdlovsk oblast[12]
Danakerorden[12]
Orden "Polstjärnan" (Jakutsk)[13]- Ryska federationens presidents hederscertifikat[12]
Andra graden av Kazakstans Vänskapsorden[14]
.png){kind=small}
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Referenser[15]Redigera
- ^ Munzinger Personen, omnämnd som: Nikolaj I. Ryschkow, Munzinger person-ID: 00000017647, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ US designates additional individuals and Russian bank under Ukraine-related sanctions and issues third Executive Order targeting sectors of Russian economy (på engelska), 20 mars 2014, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ United States: Crisis In The Crimea: Sanctions Update 3 (på engelska), Mondaq, 22 mars 2014, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ US Sanctions 2.0; "Additional Costs" Levied On Russian Banks & Billionaires - Full List (på engelska), Zero Hedge, 20 mars 2014, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, online.wsj.com.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The Guardian.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The Guardian.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.gateway2russia.com.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, ditord.com.[källa från Wikidata]
- ^ Annmarie Olsson. Nu är Gyllanhammar bjuden till Moskva.
- ^ ”Russia 1991 Presidential Election”. Election Results Archive. Center on Democratic Performance. Arkiverad från originalet den 18 november 2005. https://web.archive.org/web/20051118042649/http://cdp.binghamton.edu/era/elections/rus91pres.html.
- ^ [a b c d e] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Annmarie Olsson (Lördag 18 januari 1987, GöteborgsPosten). Nu är Gyllanhammar bjuden till Moskva.
KällorRedigera
- Artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel Nikolai Ryzhkov 31 oktober 2005
- Biografi (ryska)
| Företrädare: Nikolaj Tichonov |
Sovjetunionens regeringschef 1985-1991 |
Efterträdare: Valentin Pavlov |