Nikolaj Trofimovitj Fedorenko (ryska: Николай Трофимович Федоренко), född den 9 november 1912 i Pjatigorsk, Kejsardömet Ryssland, död den 2 oktober 2000, var en sovjetisk diplomat och sinolog.

Nikolaj Fedorenko
Född27 oktober 1912 (g.s.)[1]
Pjatigorsk[2]
Död2 oktober 2000[3][1][4] (87 år)
Velingrad, Bulgarien
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Sovjetryssland, Sovjetunionen och Ryssland
Utbildad vidMoskavs institut för orientaliska studier
SysselsättningFilolog, offentlig person, universitetslärare, statsperson, orientalist, diplomat
Befattning
Rysslands ständige representant i FN
Ambassadör
ArbetsgivareSovjetunionens utrikesdepartement
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti
Utmärkelser
Leninorden
Hedersmärke-orden
Medalj "för tapperhet i arbetet"
Oktoberrevolutionsorden
Folkens vänskapsorden
Arbetets Röda Fanas orden
Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse”
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Fedorenko hade examen från Moskvas institut för orientaliska studier, 1937, och 1954 erhöll han rang av befullmäktigad ambassadör för Sovjetunionen.

År 1955–1958 var han vice utrikesminister, och sedan sovjetisk ambassadör i Japan 1958–1962, där han efterträdde Ivan Tevosian. Åren 1963–1968 var han Sovjetunionens permanente delegat i FN och sovjetisk representant i FN:s säkerhetsråd.

Fedorenko fick professors titel 1953 och var efter 1968 verksam vid sovjetiska vetenskapsakademins Asieninstitut samt under åren 1970–1988 chefredaktör för en tidskrift för utländsk litteratur.

Utmärkelser redigera

Fedorenko har skrivit ett flertal verk om kinesisk historia och japansk kultur samt kinesisk klassisk och modern litteratur. Han blev hedersmedlem i Tokyos sinelogiska institut 1961 och hedersledamot av florentinska Konsthögskolan 1975. Två gånger tilldelades han Leninorden och fick fyra andra ordnar samt ett stort antal medaljer.

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 1111887985, läst: 31 maj 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Федоренко Николай Трофимович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Nikolai Fedorenko, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Munzinger Personen, Nikolaj T. Fedorenko, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]