Nicolas Mahut
Nicolas Mahut, född 21 januari 1982 i Angers i Frankrike, är en fransk högerhänt tennisspelare bosatt i Boulogne-Billancourt i Frankrike. Han är en bra serve- och volleyspelare och en dubbelexpert och har vunnit många dubbelturneringar med partnern Julien Benneteau. Hans bästa placering i singel är 37, detta nådde han den 5 maj 2014. I dubbel har Mahut varit den högst rankade spelaren, en prestation han nådde den 6 juni 2016. Han har klarat en karriär-Grand Slam, alltså vunnit Australiska öppna, Franska öppna, Wimbledon och US Open.
| Nicolas Mahut | |
 | |
| Nationalitet |  Frankrike |
|---|---|
| Födelsedatum | 21 januari 1982 |
| Födelseort | Angers, Frankrike |
| Bor | Boulogne-Billancourt, Frankrike |
| Längd | 191 cm |
| Vikt | 80 kg |
| Karriär | |
| Professionell sedan | 2000 |
| Spelar | Högerhänt, enhandsfattad backhand |
| Prispengar | 11 291 571 dollar |
| Singel | |
| Karriärfacit | 181–225 |
| Singeltitlar | 4 |
| Högsta singelranking | 37 (5 maj 2014) |
| Grand Slam-resultat | |
| Australiska öppna | Tredje omgången (2012) |
| Franska öppna mästerskapen | Tredje omgången (2012, 2015, 2019) |
| Wimbledon | Fjärde omgången (2016) |
| US Open | Tredje omgången (2016, 2017) |
| Dubbel | |
| Karriärfacit | 463–290 |
| Dubbeltitlar | 30 |
| Högsta dubbelranking | 1 (6 juni 2016) |
| Grand Slam-dubbelresultat | |
| Australiska öppna | Mästare (2019) |
| Franska öppna mästerskapen | Mästare (2018) |
| Wimbledon | Mästare (2016) |
| US Open | Mästare (2015) |
| Grand Slam-mixed dubbelresultat | |
| Australiska öppna | Första omgången (2017, 2019) |
| Franska öppna mästerskapen | Andra omgången (2010) |
| Wimbledon | Andra omgången (2018) |
|
| |
Mahut var finalist i tävlingen Queen's Club Championships 2007, där han mötte Andy Roddick. Mahut hade en matchboll i andra setets tie-break, men förlorade sedan. Mahut besegrade både femteseedade Ivan Ljubičić och förstaseedade Rafael Nadal i raka set.
Mahut spelade den längsta tennismatchen i historien, när John Isner vann över Mahut under Wimbledonmästerskapen 2010. Matchen varade i 11 timmar och 5 minuter, varav det avgörande setet tog 8 timmar och 11 minuter.[1]
Karriär
redigeraJuniorkarriär
redigera
1998 var Mahut fransk mästare för 15- och 16-åringar och 17- och 18-åringar. 1999 vann han även turneringen Orange Bowl i dubbel. Mahut vann pojksingeln i Wimbledon 2000 och pojkdubbeln i Australian Open tillsammans med Tommy Robredo.
2003-2005
redigera2003 nådde Mahut top 100 i ATP-tourens singelranking. Han vann också dubbeln i Open de Moselle i Metz, Frankrike tillsammans med Julien Benneteau. År 2004 gjorde Mahut bra resultat i dubbel, där han förlorade semifinalen i BNP Paribas Open med Benneteau, men vann Open de Moselle tillsammans med Arnaud Clement. Tillsammans med Benneteau nådde han även dubbelfinalen i US Open.
2005 vann Mahut dubbeln i Challenger de Grenoble och Open d'Orléans tillsammans med dubbelpartnern Julien Benneteau. Han var finalist Orléans Open och Ford challenger i Cherbourg-Octeville i singeltävlingen. Mahut förlorade även dubbelfinalen, med partnern Gilles Müller, i Pozoblanco, Spanien.
2007
redigera2007 var Mahut finalist i Queen's Club Championships, men förlorade i tre set över den före detta världsettan Andy Roddick. Mahut hade matchboll för att ta sin första singeltitel på ATP-touren men förlorade till slut med 6-4, 6-7, 6-7. Under vägen till finalen besegrade han spanjoren Rafael Nadal och i semifinalen besegrade han landsmannen Arnaud Clément. Mahut vann över Clément i Wimbledon samma år i fyra set innan han förlorade andra omgången mot en annan landsman, Richard Gasquet. Han nådde även sin andra tourfinal i Newport, Rhode Island, men förlorade med 4–6, 4–6 mot Fabrice Santoro. Mahut and Julien Benneteau nådde semifinalen i US Open, där de bland annat slog ut de regerande mästarna Martin Damm och Leander Paes i första omgången. Semifinalen förlorade de med 3–6, 6–1, 5–7 mot turneringsvinnarna Simon Aspelin och Julian Knowle.
2008
redigeraEfter ett utmärkt 2007 fick Mahut uppleva ett mindre lyckat 2008, då han inte lyckades nå någon final i ATP-touren och förlorade första rundan i Wimbledon, Franska öppna och US Open. I Australian Open lyckades han nå andra omgången. Utanför ATP-touren lyckades Mahut vinna en titel på challengernivå. Det var en tävling i Orléans där han vann över belgaren Christophe Rochus i finalen med 5-7, 6-1, 7-6.
2009
redigeraSkador och några dåliga resultat i slutet av 2008 gjorde att Mahut under 2009 låg utanför top-100. Detta innebar ännu ett tungt år för Mahut som skulle behöva kvala för att delta i de större tävlingarna. Efter att förlorat i kvalet till Franska öppna återvände han till Queen's Club Championships, där han nådde åttondelsfinal. Efter att ha förlorat första omgången i Wimbledon nådde Mahut två semifinaler i rad på challengernivå. De förlorade han mot Olivier Rochus i Manchester och mot Feliciano López i Segovia. I slutet av året hade Mahut åkt ur top-200.
2010
redigeraEfter en vinst på challengernivå i Cherbourg, Frankrike klättrade Mahut upp till top-200 igen. Mahut fick senare ett wildcard till Franska öppna, där han vann första omgången mot tysken Mischa Zverev med 6-1, 6-2, 6-4. Detta innebar att han nådde andra omgången i Franska Öppna för första gången i karriären. I andra omgången förlorade han i fyra set mot semifinalisten Jürgen Melzer från Österrike. Under Queens's Club Championschip förlorade Mahut i andra omgången mot Marin Čilić. Detta innebar att han för första gången sedan 2004 misslyckades att nå åttondelsfinal i tävlingen.
Mahut lyckades senare kvala sig in i Wimbledon, där han senare föll mot amerikanen John Isner i fem set. Matchen blev historiens längsta match någonsin. Efter Wimbledon fick Mahut ett wildcard till en tävling i Newport, där han nådde andra omgången där han förlorade i två raka set mot Frank Dancevic.
2020
redigeraI februari 2020 vann Mahut och Pierre-Hugues Herbert sin första titel för året då de vann Rotterdam Open efter att ha besegrat Henri Kontinen och Jan-Lennard Struff i finalen.[2] Under samma månad vann han även Open 13 tillsammans med Vasek Pospisil efter att ha besegrat Wesley Koolhof och Nikola Mektić i finalen.[3]
Längsta matchen i historien
redigeraI vad som skulle bli längsta matchen i tennishistorien under Wimbledon 2010 mötte den medellånga Mahut den 208 cm långa John Isner. Matchen spelades mellan 22 och 24 juni. Isner servade bra, och slog rekordet i antal serve-ess under en match, som skrevs till 113. Mahut tog det förra rekordet på 78 serve-ess och servade 103 serve-ess, vilket idag är det näst bästa rekordet efter Isners. Matchen tog 11 timmar och 5 minuter och resultatet skrevs till 6–4, 3–6, 6–7(7), 7–6(3), 70–68.
Rekord
redigera- Följande tennisrekord har Mahut tagit.
| Tävling | År | Rekord | Delas med |
| Wimbledon | 2010 | Flest vunna poäng under en match (502) | innehar rekordet ensam |
| Flest game förlorade i en match (92) | innehar rekordet ensam | ||
| Längsta singelmatchen någonsin (11 timmar, 5 minuter) | John Isner | ||
| Längsta spelet under dag (7 timmar, 6 minuter) | John Isner | ||
| Flest game under en dag (118) | John Isner |
Titlar och finaler
redigeraGrand Slam
redigeraDubbel: 7 (4 titlar, 3 andraplatser)
redigera| Resultat | År | Mästerskap | Underlag | Medspelare | Motståndare | Resultat |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tvåa | 2013 | Franska öppna | Grus | Michaël Llodra
|
 Bob Bryan Mike Bryan
|
4–6, 6–4, 6–7(3–7) |
| Tvåa | 2015 | Australiska öppna | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
 Simone Bolelli Fabio Fognini
|
4–6, 4–6 |
| Vinnare | 2015 | US Open | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
 Jamie Murray John Peers
|
6–4, 6–4 |
| Vinnare | 2016 | Wimbledon | Gräs | Pierre-Hugues Herbert
|
Julien Benneteau Édouard Roger-Vasselin
|
6–4, 7–6(7–1), 6–3 |
| Vinnare | 2018 | Franska öppna | Grus | Pierre-Hugues Herbert
|
 Oliver Marach  Mate Pavić
|
6–3, 7–6(7–4) |
| Vinnare | 2019 | Australiska öppna | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
 Henri Kontinen John Peers
|
6–4, 7–6(7–1) |
| Tvåa | 2019 | Wimbledon | Gräs | Édouard Roger-Vasselin
|
 Robert Farah Juan Sebastián Cabal
|
7–6(7–5), 6–7(5–7), 6–7(6–8), 7–6(7–5), 3–6 |
ATP World Tour Finals
redigeraDubbel: 2 (1 titel, 1 andraplats)
redigera| Resultat | År | Mästerskap | Underlag | Medspelare | Motståndare | Resultat |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tvåa | 2018 | ATP World Tour Finals, London | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
Mike Bryan Jack Sock
|
7–5, 1–6, [11–13] |
| Vinnare | 2019 | ATP World Tour Finals, London | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
 Raven Klaasen Michael Venus
|
6–3, 6–4 |
Masters 1000
redigeraDubbel: 10 (7 titlar, 3 andraplatser)
redigera| Resultat | År | Mästerskap | Underlag | Medspelare | Motståndare | Resultat |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tvåa | 2011 | Paris Masters | Hard court (i) | Julien Benneteau
|
 Rohan Bopanna  Aisam-ul-Haq Qureshi
|
2–6, 4–6 |
| Vinnare | 2016 | Indian Wells Masters | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
 Vasek Pospisil Jack Sock
|
6–3, 7–6(7–5) |
| Vinnare | 2016 | Miami Open | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
Raven Klaasen Rajeev Ram
|
5–7, 6–1, [10–7] |
| Vinnare | 2016 | Monte Carlo Masters | Grus | Pierre-Hugues Herbert
|
Jamie Murray  Bruno Soares
|
4–6, 6–0, [10–6] |
| Tvåa | 2016 | Paris Masters | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
Henri Kontinen John Peers
|
4–6, 6–3, [6–10] |
| Tvåa | 2017 | Madrid Open | Grus | Édouard Roger-Vasselin
|
 Łukasz Kubot Marcelo Melo
|
5–7, 3–6 |
| Vinnare | 2017 | Italian Open | Grus | Pierre-Hugues Herbert
|
Ivan Dodig  Marcel Granollers
|
4–6, 6–4, [10–3] |
| Vinnare | 2017 | Canadian Open | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
Rohan Bopanna Ivan Dodig
|
6–4, 3–6, [10–6] |
| Vinnare | 2017 | Cincinnati Masters | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
Jamie Murray Bruno Soares
|
7–6(8–6), 6–4 |
| Vinnare | 2019 | Paris Masters | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
 Karen Khachanov Andrey Rublev
|
6–4, 6–1 |
ATP-finaler i kronologisk ordning
redigeraSingel: 6 (4 titlar, 2 andraplatser)
redigera
|
|
| Resultat | V–F | Datum | Turnering | Kategori | Underlag | Motståndare | Resultat |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tvåa | 0–1 | Juni 2007 | Queen's Club Championships, Storbritannien | International | Gräs | Andy Roddick
|
6–4, 6–7(7–9), 6–7(2–7) |
| Tvåa | 0–2 | Juli 2007 | Hall of Fame Open, USA | International | Gräs | Fabrice Santoro
|
4–6, 4–6 |
| Vinnare | 1–2 | Juni 2013 | Rosmalen Championships, Nederländerna | 250 Series | Gräs |  Stan Wawrinka
|
6–3, 6–4 |
| Vinnare | 2–2 | Juli 2013 | Hall of Fame Open, USA | 250 Series | Gräs | Lleyton Hewitt
|
5–7, 7–5, 6–3 |
| Vinnare | 3–2 | Juni 2015 | Rosmalen Championships, Nederländerna (2) | 250 Series | Gräs |  David Goffin
|
7–6(7–1), 6–1 |
| Vinnare | 4–2 | Juni 2016 | Rosmalen Championships, Nederländerna (3) | 250 Series | Gräs |  Gilles Müller
|
6–4, 6–4 |
Dubbel: 46 (30 titlar, 16 andraplatser)
redigera
|
|
| Resultat | V–F | Datum | Turnering | Kategori | Underlag | Medspelare | Motståndare | Resultat |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vinnare | 1–0 | Oktober 2003 | Open de Moselle, Frankrike |
International | Hard court (i) | Julien Benneteau
|
Michaël Llodra Fabrice Santoro
|
7–6(7–2), 6–3 |
| Tvåa | 1–1 | Oktober 2003 | Grand Prix de Tennis de Lyon, Frankrike |
International | Matta (i) | Julien Benneteau
|
 Jonathan Erlich Andy Ram
|
1–6, 3–6 |
| Tvåa | 1–2 | Juli 2004 | Hall of Fame Open, USA |
International | Gräs | Grégory Carraz
|
Jordan Kerr Jim Thomas
|
3–6, 7–6(7–5), 3–6 |
| Vinnare | 2–2 | Oktober 2004 | Open de Moselle, Frankrike (2) |
International | Hard court (i) | Arnaud Clément
|
Ivan Ljubičić Uros Vico
|
6–2, 7–6(10–8) |
| Tvåa | 2–3 | September 2007 | Thailand Open, Thailand |
International | Hard court (i) | Michaël Llodra
|
 Sanchai Ratiwatana Sonchat Ratiwatana
|
6–3, 5–7, [7–10] |
| Vinnare | 3–3 | Oktober 2009 | Grand Prix de Tennis de Lyon, Frankrike |
250 Series | Hard court (i) | Julien Benneteau
|
Arnaud Clément Sébastien Grosjean
|
6–4, 7–6(8–6) |
| Tvåa | 3–4 | November 2011 | Paris Masters, Frankrike |
Masters 1000 | Hard court (i) | Julien Benneteau
|
Rohan Bopanna Aisam-ul-Haq Qureshi
|
2–6, 4–6 |
| Vinnare | 4–4 | Februari 2012 | Open Sud de France, Frankrike (2) |
250 Series | Hard court (i) | Édouard Roger-Vasselin
|
Paul Hanley Jamie Murray
|
6–4, 7–6(7–4) |
| Vinnare | 5–4 | Februari 2012 | Open 13, Frankrike |
250 Series | Hard court (i) | Édouard Roger-Vasselin
|
 Dustin Brown Jo-Wilfried Tsonga
|
3–6, 6–3, [10–6] |
| Vinnare | 6–4 | September 2012 | Moselle Open, Frankrike (3) |
250 Series | Hard court (i) | Édouard Roger-Vasselin
|
 Johan Brunström Frederik Nielsen
|
7–6(7–3), 6–4 |
| Tvåa | 6–5 | Juni 2013 | Franska öppna, Frankrike |
Grand Slam | Grus | Michaël Llodra
|
Bob Bryan Mike Bryan
|
4–6, 6–4, 6–7(4–7) |
| Vinnare | 7–5 | Juli 2013 | Hall of Fame Open, USA |
250 Series | Gräs | Édouard Roger-Vasselin
|
Tim Smyczek Rhyne Williams
|
6–7(4–7), 6–2, [10–5] |
| Tvåa | 7–6 | September 2013 | Moselle Open, Frankrike |
250 Series | Hard court (i) | Jo-Wilfried Tsonga
|
Johan Brunström Raven Klaasen
|
4–6, 6–7(5–7) |
| Tvåa | 7–7 | Februari 2014 | Open Sud de France, Frankrike |
250 Series | Hard court (i) | Marc Gicquel
|
Nikolay Davydenko Denis Istomin
|
4–6, 6–1, [7–10] |
| Vinnare | 8–7 | Februari 2014 | Rotterdam Open, Nederländerna |
500 Series | Hard court (i) | Michaël Llodra
|
 Jean-Julien Rojer Horia Tecău
|
6–2, 7–6(7–4) |
| Tvåa | 8–8 | Januari 2015 | Australiska öppna, Australien |
Grand Slam | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
Simone Bolelli Fabio Fognini
|
4–6, 4–6 |
| Tvåa | 8–9 | Juni 2015 | Rosmalen Championships, Nederländerna |
250 Series | Gräs | Pierre-Hugues Herbert
|
Ivo Karlović Łukasz Kubot
|
2–6, 6–7(9–11) |
| Vinnare | 9–9 | Juni 2015 | Queen's Club Championships, Storbritannien |
500 Series | Gräs | Pierre-Hugues Herbert
|
Marcin Matkowski Nenad Zimonjić
|
6–2, 6–2 |
| Vinnare | 10–9 | September 2015 | US Open, USA |
Grand Slam | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
Jamie Murray John Peers
|
6–4, 6–4 |
| Tvåa | 10–10 | September 2015 | Moselle Open, Frankrike |
250 Series | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
Łukasz Kubot Édouard Roger-Vasselin
|
6–2, 3–6, [7–10] |
| Vinnare | 11–10 | Februari 2016 | Rotterdam Open, Nederländerna (2) |
500 Series | Hard court (i) | Vasek Pospisil
|
Philipp Petzschner Alexander Peya
|
7–6(7–2), 6–4 |
| Vinnare | 12–10 | Mars 2016 | Indian Wells Masters, USA |
Masters 1000 | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
Vasek Pospisil Jack Sock
|
6–3, 7–6(7–5) |
| Vinnare | 13–10 | April 2016 | Miami Open, USA |
Masters 1000 | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
Raven Klaasen Rajeev Ram
|
5–7, 6–1, [10–7] |
| Vinnare | 14–10 | April 2016 | Monte Carlo Masters, Monaco |
Masters 1000 | Grus | Pierre-Hugues Herbert
|
Jamie Murray Bruno Soares
|
4–6, 6–0, [10–6] |
| Vinnare | 15–10 | Juni 2016 | Queen's Club Championships, Storbritannien (2) |
500 Series | Gräs | Pierre-Hugues Herbert
|
Chris Guccione André Sá
|
6–3, 7–6(7–5) |
| Vinnare | 16–10 | Juli 2016 | Wimbledon, Storbritannien |
Grand Slam | Gräs | Pierre-Hugues Herbert
|
Julien Benneteau Édouard Roger-Vasselin
|
6–4, 7–6(7–1), 6–3 |
| Tvåa | 16–11 | Oktober 2016 | European Open, Belgien |
250 Series | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
Daniel Nestor Édouard Roger-Vasselin
|
4–6, 4–6 |
| Tvåa | 16–12 | November 2016 | Paris Masters, Frankrike |
Masters 1000 | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
Henri Kontinen John Peers
|
4–6, 6–3, [6–10] |
| Vinnare | 17–12 | Februari 2017 | Open 13, Frankrike (2) |
250 Series | Hard court(i) | Julien Benneteau
|
Robin Haase Dominic Inglot
|
6–4, 6–7(9–11), [10–5] |
| Tvåa | 17–13 | Maj 2017 | Madrid Open, Spanien |
Masters 1000 | Grus | Édouard Roger-Vasselin
|
Łukasz Kubot Marcelo Melo
|
5–7, 3–6 |
| Vinnare | 18–13 | Maj 2017 | Italian Open, Italien |
Masters 1000 | Grus | Pierre-Hugues Herbert
|
Ivan Dodig Marcel Granollers
|
4–6, 6–4, [10–3] |
| Vinnare | 19–13 | Augusti 2017 | Canadian Open, Kanada |
Masters 1000 | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
Rohan Bopanna Ivan Dodig
|
6–4, 3–6, [10–6] |
| Vinnare | 20–13 | Augusti 2017 | Cincinnati Masters, USA |
Masters 1000 | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
Jamie Murray Bruno Soares
|
7–6(8–6), 6–4 |
| Vinnare | 21–13 | Februari 2018 | Rotterdam Open, Nederländerna (3) |
500 Series | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
Oliver Marach Mate Pavić
|
2–6, 6–2, [10–7] |
| Vinnare | 22–13 | Juni 2018 | Franska öppna, Frankrike |
Grand Slam | Grus | Pierre-Hugues Herbert
|
Oliver Marach Mate Pavić
|
6–3, 7–6(7–4) |
| Vinnare | 23–13 | September 2018 | Moselle Open, Frankrike (4) |
250 Series | Hard court (i) | Édouard Roger-Vasselin
|
Ken Skupski Neal Skupski
|
6–1, 7–5 |
| Vinnare | 24–13 | Oktober 2018 | European Open, Belgien |
250 Series | Hard court (i) | Édouard Roger-Vasselin
|
Marcelo Demoliner Santiago González
|
6–4, 7–5 |
| Tvåa | 24–14 | November 2018 | ATP Finals, Storbritannien |
Tour Finals | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
Mike Bryan Jack Sock
|
7–5, 1–6, [11–13] |
| Vinnare | 25–14 | Januari 2019 | Australiska öppna, Australien |
Grand Slam | Hard court | Pierre-Hugues Herbert
|
Henri Kontinen John Peers
|
6–4, 7–6(7–1) |
| Tvåa | 25–15 | Juli 2019 | Wimbledon, Storbritannien |
Grand Slam | Gräs | Édouard Roger-Vasselin
|
Juan Sebastián Cabal Robert Farah
|
7–6(7–5), 6–7(5–7), 6–7(6–8), 7–6(7–5), 3–6 |
| Tvåa | 25–16 | September 2019 | Moselle Open, Frankrike |
250 Series | Hard court (i) | Édouard Roger-Vasselin
|
Robert Lindstedt Jan-Lennard Struff
|
6–2, 6–7(1–7), [4–10] |
| Vinnare | 26–16 | Oktober 2019 | Japan Open, Japan |
500 Series | Hard court | Édouard Roger-Vasselin
|
Nikola Mektić Franko Škugor
|
7–6(9–7), 6–4 |
| Vinnare | 27–16 | November 2019 | Paris Masters, Frankrike |
Masters 1000 | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
Karen Khachanov Andrey Rublev
|
6–4, 6–1 |
| Vinnare | 28–16 | November 2019 | ATP Finals, Storbritannien |
Tour Finals | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
Raven Klaasen Michael Venus
|
6–3, 6–4 |
| Vinnare | 29–16 | Februari 2020 | Rotterdam Open, Nederländerna (4) |
500 Series | Hard court (i) | Pierre-Hugues Herbert
|
Henri Kontinen Jan-Lennard Struff
|
7–6(7–5), 4–6, [10–7] |
| Vinnare | 30–16 | Februari 2020 | Open 13, Frankrike (3) |
250 Series | Hard court (i) | Vasek Pospisil
|
Wesley Koolhof Nikola Mektić
|
6–3, 6–4 |
Referenser
redigera- ^ ”Tennis-Statistics for John Isner v Nicolas Mahut”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.today/20120525034155/http://uk.reuters.com/article/idUKLDE65N22V20100624?feedType=RSS&feedName=tennisNews. Läst 7 juli 2010.
- ^ ”Herbert/Mahut Capture Second Rotterdam Crown”. atptour.com. 16 februari 2020. https://www.atptour.com/en/news/herbert-mahut-rotterdam-2020-doubles-final. Läst 17 februari 2020.
- ^ ”Mahut/Pospisil Capture Marseille Trophy”. atptour.com. 23 februari 2020. https://www.atptour.com/en/news/mahut-pospisil-marseille-2020-doubles-final. Läst 27 februari 2020.
Externa länkar
redigera- Nicolas Mahut på Association of Tennis Professionals
- Nicolas Mahut på Olympedia (engelska)
