Öppna huvudmenyn

Nicolas-Louis de Lacaille

fransk astronom

Nicolas Louis de Lacaille, född 15 mars 1713 i Rumigny nära Reims, död 21 mars 1762 i Paris, var en fransk astronom, matematiker och kartograf.

Nicolas Louis de Lacaille
Lacaille.jpg
Född1713[1][2]
RumignyFrankrike
Död1762[3][4][2] (49 år)
Paris[5]Frankrike
NationalitetKungariket Frankrike[6] och Fransk[7]
Utbildad vidCollège de Lisieux och Collège de Navarre Blue pencil.svg
SysselsättningAstronom[6], matematiker
ArbetsgivareParisobservatoriet[6]
University of Paris
ReligionRomersk-katolska kyrkan
UtmärkelserFellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Lacaille kontrollerade 1739–40 på uppdrag av astronomen Cassini den franska gradmätningen, varmed franska vetenskapsakademin då var sysselsatt. 1739 utnämndes han till professor i matematik vid Collège Mazarin, som 1746 ställde till hans förfogande ett litet observatorium, där han gjorde omfattande observationer för revision av stjärnkataloger.

1741 valdes han till medlem av vetenskapsakademin. På dennas uppdrag gjorde han en expedition med fartyget "The Cape of Good Hope" till södra halvklotet och vistades 1751–54 vid Godahoppsudden för att utföra mätningar till bestämmande av månparallaxen. Där utförde han även en gradmätning och anskaffade materialet för sin 10 000 objekt omfattande stjärnkatalog, Coelum australe stelliferum (1763). Han namngav 14 stjärnbilder, varvid han — till skillnad från norra stjärnhimlens av grekisk mytologi inspirerade namn — systematiskt valde beteckningar på diverse vetenskapliga instrument och verktyg.

En annan viktig vetenskaplig bedrift var att han genom mätning av en meridianbåge vid Kapstaden kunde visa att jorden inte var klotformig, utan snarare liknade ett päron. Därmed gav han stöd för Isaac Newtons tes om jordens avplattning vid polerna. de la Caille var känd för att vara ytterst noggrann, men icke desto mindre har det i efterhand ansetts bevisat, att det måttband han använde vid mätningen av meridianbågen var ca 10 centimeter för kort.

I samband med arbetet med meridianbågen bestämde han exakta longituden för observatoriet i Kapstaden genom astronomisk observation av Neptunus månar.

Efter sin återkomst till Frankrike fortsatte han sina observationer vid Collège Mazarin. Lacaille hann dessutom med att författa en mängd avhandlingar samt läroböcker i matematik, mekanik, optik och astronomi.

de la Caille tillägnades hederstiteln abbé. 1754 invaldes han som utländsk ledamot nummer 29 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6hr1v0s, omnämnd som: Nicolas Louis de Lacaille, läst: 9 oktober 2017
  2. ^ [a b] Southern Africa Association for the Advancement of Science, S2A3 Biographical Database ID: 686, omnämnd som: Nicolas Louis De la Caille, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014, licens: CC0
  4. ^ data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  5. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0
  6. ^ [a b c] Arthur Berry, A Short History of Astronomy, John Murray, 1898
  7. ^ Libris, 5 november 2012, läst: 24 augusti 2018

Externa länkarRedigera