Natanael Fransén
Oskar Natanael Fransén, född 12 juli 1882 i Tingstad i Östergötland, död 15 april 1949 i Stockholm,[1] var en svensk psalmforskare och präst.[2] Han var son till kyrkoherde Frans Oskar Fransén och Emilia, född Norlén.
| Natanael Fransén | |
| Född | 12 juli 1882 |
|---|---|
| Död | 15 april 1949 (66 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst, organist |
| Redigera Wikidata | |
Fransén studerade vid Uppsala universitet och Lunds universitet och blev fil. lic. 1910 och teol. lic. 1933 samt prästvigdes 1935 för Karlstad stift. Fransén tog organist- och kyrkosångarexamina 1915 i Stockholm och verkade som kantor i Skänninge 1919–1926. Han grundade och ledde 1913–1923 Östgötaslättens Hembygdskör vars verksamhet föranledde en riksdagsmotion som mynnade ut i bildandet av det statsunderstödda Sveriges Körförbund. Han var verksam som lektor vid Södertälje högre allmänna läroverk 1926–1927, Nya elementarskolan och Vasa realskola i Stockholm 1928. Därefter blev han lektor i kristendomskunskap vid Karlstads högre allmänna läroverk 1933–1947. Han var ledamot av domkapitlet 1933–1936. Han genomförde flera resor till Berlin, Leipzig, München, Wien och Bryssel. [3][4]
När Biblioteksbladet från 1925 omtalar skriften ”Kyrkosång och folksång” från 1923 skriver man: ”Förf. är en nitisk förkämpe för höjandet av den kyrkliga församlingssången och den folkliga musikkulturen. Vissa brister i framställningen i förening med tämligen ensidigt framhävda polemiska angrepp mot oliktänkande göra emellertid ifrågavarande arbete mindre tillgängligt för en större allmänhet” Sign E. S-m. [5]
Franséns arbete kring Ubsalapsalmboken visar prov på samma polemiska förhållningssätt men är ett grundligt och gediget arbete i syfte att sammanställa alla kända uppgifter om alla de psalmböcker som utgavs fram till 1645 års Uppsalapsalmbok. Fransén redogör för huvuddrag i utgåvornas olikheter och i mån deras ursprungliga texter hämtats från andra håll samt teologiska skillnader mellan olika utgåvor. Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6]
Verk
redigera- Kyrkosång och folksång - studie från 1923, Gleerup
- Melodierna till 1695 års psalmbok - den s.k. gamla psalmboken 1929, Samtidens bok, Häft 1-2.
- Laurentius Petri d.ä:s avhandling om skiljetecknen och lektionstonerna / efter den enda kända, Linköpings stiftsbibliotek tillhöriga, handskriften utg. och övers. av Nat. Fransén = Laurentii Petri nericii tractatus de punctis distinctionum et accentu ecclesiastico. 37 sid, 1930, Samtiden. (parallelltext svenska/latin)
- Koralbok till Then swenska Ubsala psalmboken 1645 : Sveriges äldsta bevarade koralbok. Del 1, Kyrkohistorisk och musikhistorisk orientering samt svensk psalmbokshistoria t.o.m. Ubsalapsalmboken jämte anteckningar till enskilda koraler. 1940, Natur och Kultur.
- Koralbok till Then swenska Ubsala psalmboken 1645 : Sveriges äldsta bevarade koralbok. Del 2. 1, Faksimilreproduktion av handskriften (Mönsteråshandskriften) med jämnlöpande exakt translitterering till modern notskrift, 2, Koralbokens melodier med förminskade notvärden i fyrstämmig, modal körsats .... 1940, Natur och Kultur.
Referenser
redigera- ^ Dödsruna i Dagens Nyheter, 19 april 1949, sid. 18
- ^ ”Svenskt författarlexikon 1941–1950”. Runeberg. https://runeberg.org/sfl/2/0184.html. Läst 21 juli 2013.
- ^ Svensk uppslagsbok. Förlagshuset Norden. 1949, tryckt 1954. sid. Spalt 422, 423
- ^ Vem är vem? Svealandsdelen. Vem är Vem Bokförlag, Stockholm. 1947. sid. 254
- ^ ”Biblioteksbladet 1925”. Runeberg. https://runeberg.org/biblblad/1925/0075.html. Läst 21 juli 2013.
- ^ Fransén, Oskar Natanael på SvenskaGravar.se