Nascar Winston Cup Series 1990
Nascar Winston Cup Series 1990 var den 42:a upplagan av den främsta divisionen av professionell stockcarracing i USA sanktionerad av National Association for Stock Car Auto Racing. Serien vanns av Dale Earnhardt, vilket var hans fjärde mästerskapstitel.[2]
| Nascar Winston Cup Series 1990 | |
 | |
| Allmän information | |
|---|---|
| Säsongsnummer | 42 |
| Antal race | 29 |
| Start | 11 februari (uppvisningslopp) 25 februari (poängbärande) |
| Slut | 18 november |
| Bilar | |
| Chassin | |
| Deltagande | |
| Mästare | |
| Förarmästerskapet | Dale Earnhardt |
| Teammästerskapet | Richard Childress Racing |
| Årets rookie | Rob Moroso[1] |
| ◄ 1990 ► | |
Earnhardt vann serien med endast 26 poängs marginal till tvåan Mark Martin, som tidigare under säsongen fått ett udda domslut emot sig.[3] Tjockleken på spacerplattan mellan förgasare och insug visade sig vid en efterkontroll av bilen vara 2,5 tum mot tillåtna 2 tum. Något som tävlingsledningen inte kunde svara på om det ökade motorns prestanda. Martin fick behålla segern man blev fråntagen 46 poäng samt bötfälldes.[4] Domslutet kom i slutänden att avgöra mästerskapet.
DelsegrareRedigera
| Datum | Bana | Vinnare |
|---|---|---|
| 18 februari |  Daytona 500
|
 Derrike Cope
|
| 25 februari |  Richmond
|
 Mark Martin
|
| 4 mars |  Rockingham
|
Kyle Petty
|
| 18 mars | .svg){kind=small} Atlanta
|
Dale Earnhardt
|
| 1 april |  Darlington
|
Dale Earnhardt
|
| 8 april |  Bristol
|
Davey Allison
|
| 22 april | North Wilkesboro
|
 Brett Bodine
|
| 29 april | Martinsville
|
Geoff Bodine
|
| 6 maj |  Talladega
|
Dale Earnhardt
|
| 27 maj | Charlotte
|
 Rusty Wallace
|
| 3 juni |  Dover
|
Derrike Cope
|
| 10 juni | Sears Point
|
Rusty Wallace
|
| 17 juni |  Pocono
|
Harry Gant
|
| 24 juni |  Brooklyn
|
Dale Earnhardt
|
| 7 juli | Daytona
|
Dale Earnhardt
|
| 22 juli | Pocono
|
Geoff Bodine
|
| 29 juli | Talladega
|
Dale Earnhardt
|
| 12 augusti | Watkins Glen
|
Ricky Rudd
|
| 19 augusti | Brooklyn
|
Mark Martin
|
| 25 augusti | Bristol
|
Ernie Irvan
|
| 2 september | Darlington
|
Dale Earnhardt
|
| 9 september | Richmond
|
Dale Earnhardt
|
| 16 september | Dover
|
Bill Elliott
|
| 23 september | Martinsville
|
Geoff Bodine
|
| 30 september | North Wilkesboro
|
Mark Martin
|
| 7 oktober | Charlotte
|
Davey Allison
|
| 21 oktober | Rockingham
|
 Alan Kulwicki
|
| 4 november |  Phoenix
|
Dale Earnhardt
|
| 18 november | Atlanta
|
Morgan Shepherd
|
SlutställningRedigera
| Plats | Förare | Poäng |
|---|---|---|
| 1 | Dale Earnhardt
|
4430 |
| 2 | Mark Martin
|
4404 |
| 3 | Geoff Bodine
|
4017 |
| 4 | Bill Elliott
|
3999 |
| 5 | Morgan Shepherd
|
3689 |
| 6 | Rusty Wallace
|
3676 |
| 7 | Ricky Rudd
|
3601 |
| 8 | Alan Kulwicki
|
3599 |
| 9 | Ernie Irvan
|
3593 |
| 10 | Ken Schrader
|
3572 |
ReferenserRedigera
- ”1990 Nascar Winston Cup Results” (på engelska). racing-reference.info. Nascar digital Media. https://www.racing-reference.info/season-stats/1990/W/. Läst 27 november 2018.
- ”Nascar Winston Cup standings for 1990” (på engelska). racing-reference.info. Nascar digital Media. https://www.racing-reference.info/yeardet/1990/W. Läst 27 november 2018.
NoterRedigera
- ^ ”Full list of Sunoco Rookie of the Year Award winners” (på engelska). Nascar. https://www.nascar.com/gallery/every-sunoco-rookie-of-the-year-award-winner/#/35. Läst 27 november 2018.
- ^ ”Dale Earnhardt Stats” (på engelska). ESPN. http://www.espn.com/racing/driver/stats/_/id/2675/dale-earnhardt. Läst 27 november 2018.
- ^ ”Martin Never Won A Title … But In 1990, What Could Have Been” (på engelska). popularspeed.com. 30 november 2016. http://www.popularspeed.com/waids-world-martin-never-won-a-title-but-in-1990-what-could-have-been/. Läst 26 november 2018.
- ^ ”Martin fined for using illegal engine” (på engelska). United Press International. 25 februari 1990. https://www.upi.com/Archives/1990/02/25/Martin-fined-for-using-illegal-engine/2400635922000/. Läst 28 november 2018.