Season Finale 500

(Omdirigerad från Checker 500)

Season Finale 500 är ett stockcarlopp ingående i Nascar Cup Series som körs över 312 varv (312 miles, 502,115 km) på den 1 mile långa ovalbanan Phoenix Raceway i Avondale i Arizona i USA. Loppet har körts årligen sedan 1988 och är ett av fyra lopp vars totalsträcka mäts och namnges i km i stället för miles. Season Finale 500 är sedan 2020 den avslutande loppet i Cup-serien. Det är ett av två Nascar Cup-lopp som årligen som körs på ISM Raceway, det andra är Ruoff Mortgage 500.

Arizona Season Finale 500
Phoenix-international-raceway-2011-new.svg
Phoenix Raceway

Tidigare namnRedigera

  • Checker 500 (1988, 1990)
  • Autoworks 500 (1989)
  • Pyroil 500 (1991)
  • Pyroil 500K (1992)
  • Slick 50 500 (1993–1994)
  • Dura Lube 500 (1995–1996)
  • Dura Lube 500 Presented by Kmart (1997)
  • Dura Lube/Kmart 500 (1998)
  • Checker Auto Parts/Dura Lube 500 (1999–2000)
  • Checker Auto Parts 500 Presented by Pennzoil (2001–2002, 2006–2007)
  • Checker Auto Parts 500 Presented by Havoline (2003)
  • Checker Auto Parts 500 (2004–2005)
  • Checker O'Reilly Auto Parts 500 Presented by Pennzoil (2008)
  • Checker O'Reilly Auto Parts 500 (2009)
  • Kobalt Tools 500 (2010–2011)
  • AdvoCare 500 (2012–2013)
  • Quicken Loans Race for Heroes 500 (2014-2015)
  • Can-Am 500 (2016-2018)
  • Bluegreen Vacations 500 (2019)[1]

Tidigare vinnareRedigera

Säsong Datum Nr Förare Team Konstruktör Distans Tid Snitthastighet
(mph)
Rapport
Varv Miles (km)
1988 6 november 7 Alan Kulwicki AK Racing Ford 312 312 (502,115) 3:26.57 90,457 Rapport
1989 5 november 9 Bill Elliott Melling Racing Ford 312 312 (502,115) 2:57.08 105,683 Rapport
1990 4 november 3 Dale Earnhardt Richard Childress Racing Chevrolet 312 312 (502,115) 3:13.25 96,786 Rapport
1991 3 november 28 Davey Allison Robert Yates Racing Ford 312 312 (502,115) 3:15.31 95,746 Rapport
1992 1 november 28 Davey Allison Robert Yates Racing Ford 312 312 (502,115) 3:00.12 103,885 Rapport
1993 31 oktober 6 Mark Martin Roush Racing Ford 312 312 (502,115) 3:06.30 100,375 Rapport
1994 30 oktober 5 Terry Labonte Hendrick Motorsports Chevrolet 312 312 (502,115) 2:54.12 107,463 Rapport
1995 29 oktober 10 Ricky Rudd Rudd Performance
Motorsports
Ford 312 312 (502,115) 3:03.18 102,128 Rapport
1996 27 oktober 43 Bobby Hamilton Petty Enterprises Pontiac 312 312 (502,115) 2:50.38 109,709 Rapport
1997 2 november 88 Dale Jarrett Robert Yates Racing Ford 312 312 (502,115) 2:48.55 110,824 Rapport
1998 25 oktober 2 Rusty Wallace Penske Racing Ford 257a[2] 257 (413,601) 2:22.30 108,211 Rapport
1999 7 november 20 Tony Stewart Joe Gibbs Racing Pontiac 312 312 (502,115) 2:38.28 118,132 Rapport
2000 5 november 99 Jeff Burton Roush Racing Ford 312 312 (502,115) 2:58.13 105,041 Rapport
2001 28 oktober 99 Jeff Burton Roush Racing Ford 312 312 (502,115) 3:02.26 102,613 Rapport
2002 10 november 17 Matt Kenseth Roush Racing Ford 312 312 (502,115) 2:44.25 113,857 Rapport
2003 2 november 8 Dale Earnhardt Jr. Dale Earnhardt, Inc. Chevrolet 312 312 (502,115) 3:19.11 93,984 Rapport
2004 7 november 8 Dale Earnhardt Jr. Dale Earnhardt, Inc. Chevrolet 315b[3] 315 (506,943) 3:19.16 94,848 Rapport
2005 13 november 5 Kyle Busch Hendrick Motorsports Chevrolet 312 312 (502,115) 3:02.23 102,641 Rapport
2006 12 november 29 Kevin Harvick Richard Childress Racing Chevrolet 312 312 (502,115) 3:14.44 96,131 Rapport
2007 11 november 48 Jimmie Johnson Hendrick Motorsports Chevrolet 312 312 (502,115) 3:01.46 102,989 Rapport
2008 9 november 48 Jimmie Johnson Hendrick Motorsports Chevrolet 313b 313 (503,724) 3:12.01 97,804 Rapport
2009 15 november 48 Jimmie Johnson Hendrick Motorsports Chevrolet 312 312 (502,115) 2:49.26 110,486 Rapport
2010 14 november 99 Carl Edwards Roush Fenway Racing Ford 312 312 (502,115) 2:49.01 110,754 Rapport
2011 13 november 4 Kasey Kahne Red Bull Racing Team Toyota 312 312 (502,115) 2:45.47 112,918 Rapport
2012 11 november 29 Kevin Harvick Richard Childress Racing Chevrolet 319b[4] 319 (513,381) 2:52.09 111,182 Rapport
2013 10 november 29 Kevin Harvick Richard Childress Racing Chevrolet 312 312 (502,115) 2:57.03 105,733 Rapport
2014 9 november 4 Kevin Harvick Stewart-Haas Racing Chevrolet 312 312 (502,115) 3:07.13 99,991 Rapport
2015 15 november 88 Dale Earnhardt Jr. Hendrick Motorsports Chevrolet 219a[5] 219 (352,446) 2:03.22 106,512 Rapport
2016 13 november 22 Joey Logano Team Penske Ford 324b[6] 324 (521,427) 3:08.59 102,866 Rapport
2017 12 november[7] 20 Matt Kenseth Joe Gibbs Racing Toyota 312 312 (502,115) 2:57.23 105,534 Rapport
2018 11 november 18 Kyle Busch Joe Gibbs Racing Toyota 312 312 (502,115) 3:10.20 98,354 Rapport
2019 10 november 11 Denny Hamlin Joe Gibbs Racing Toyota 312 312 (502,115) 2:48.00 111,429 Rapport
2020 8 november 9 Chase Elliott Hendrick Motorsports Chevrolet 312 312 (502,115) 2:47.00 112,096 Rapport
2021 7 november 5 Kyle Larson Hendrick Motorsports Chevrolet 312 312 (502,115) 3:06.33 100,348 Rapport


  • ^a – Loppet kortat på grund av regn.
  • ^b – Loppet förlängt enligt NASCAR:s regel om att ett lopp inte får avgöras bakom säkerhetsbilen.

Förare med flera segrarRedigera

Antal segrar Förare År
4 Kevin Harvick 2006, 2012, 2013, 2014
3 Jimmie Johnson 2007, 2008, 2009
Dale Earnhardt Jr. 2003, 2004, 2015
2 Davey Allison 1991, 1992
Jeff Burton 2000, 2001
Matt Kenseth 2002, 2017
Kyle Busch 2005, 2018

Team med flera segrarRedigera

Vinster Team År
8 Hendrick Motorsports 1994, 2005, 2007, 2008, 2009, 2015, 2020, 2021
5 Roush Fenway Racing 1993, 2000, 2001, 2002, 2010
4 Richard Childress Racing 1990, 2006, 2012, 2013
Joe Gibbs Racing 1999, 2017, 2018, 2019
3 Robert Yates Racing 1991, 1992, 1997
2 Dale Earnhardt, Inc. 2003, 2004
Team Penske 1998, 2016

Konstruktörer efter antal segrarRedigera

Antal segrar Konstruktör År
16 Chevrolet 1990, 1994, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2012, 2013, 2014, 2015, 2020, 2021
13 Ford 1988, 1989, 1991, 1992, 1993, 1995, 1997, 1998, 2000, 2001, 2002, 2010, 2016
4 Toyota 2011, 2017, 2018, 2019
2 Pontiac 1996, 1999

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”NASCAR, ISC announce multiyear official partnerships with Bluegreen Vacations” (på engelska). nascar.com. 26 augusti 2022. https://www.nascar.com/news-media/2019/08/26/nascar-isc-announce-multiyear-official-partnerships-with-bluegreen-vacations/. Läst 21 oktober 2019. 
  2. ^ Harris, Mike (26 oktober 1998). ”Rain makes Rusty Wallace a winner” (på engelska). deseretnews.com. Deseret Digital Media. http://www.deseretnews.com/article/659405/Rain-makes-Rusty-Wallace-a-winner.html. Läst 7 september 2017. 
  3. ^ ”Earnhardt soars in darkness to PIR win” (på engelska). motorsport.com. Motorsport Network. 9 november 2004. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908021443/https://www.motorsport.com/nascar-cup/news/earnhardt-soars-in-darkness-to-pir-win/. Läst 7 september 2017. 
  4. ^ Vincent, Amanda (12 november 2012). ”Harvick ends drought with win in Phoenix 500” (på engelska). motorsport.com. Motorsport Network. https://www.motorsport.com/nascar-cup/news/harvick-ends-drought-with-win-in-phoenix-500. Läst 7 september 2017. 
  5. ^ Spencer, Lee (16 november 2015). ”Dale Earnhardt Jr. wins rain-shortened Cup race” (på engelska). motorsport.com. https://www.motorsport.com/nascar-cup/news/dale-earnhardt-jr-wins-rain-shortened-cup-race/?y=2015&s=1. Läst 12 augusti 2017. 
  6. ^ Spencer, Lee (14 november 2016). ”Logano wins wild elimination race at Phoenix” (på engelska). motorsport.com. https://www.motorsport.com/nascar-cup/news/logano-wins-wild-elimination-race-at-phoenix-850069/?y=2016&s=1. Läst 12 augusti 2017. 
  7. ^ ”2017 NASCAR Schedules” (på engelska) (pdf). NASCAR. https://www.nascar.com/wp-content/uploads/sites/7/2017/04/2017-3wide-schedule_v11.pdf. Läst 12 augusti 2017. 

Övriga källorRedigera