Öppna huvudmenyn

Namedropping är ett fenomen vilket går ut på att i förbifarten nämna namn på personer eller institutioner, inom interpersonell kommunikation, antingen för att visa på samhörighet, eller som retoriskt knep.[1][2][3] Namedropping kan vara en del av en persons habitus.


Socialt performativ namedroppingRedigera

Genom att nämna namnet på en känd auktoritet inom ett område, avser personer att i någon grad, enligt den teoretiska utgångspunkten för symbolisk interaktionism, perfomativt visa att man i någon grad är insatt i den namngivne personens arbeten, för att etablera gemensamma referensramar i det sociala rummet.[4] Exempelvis grupptillhörighet. Detta förekommer såväl online som bortom tangentbordet.[3] Namedropping kan också användas av den som försöker skryta med ett flyktigt möte med en kändis, för att försöka värna sin position inom en grupp, se Jag mötte Lassie.

Retorisk namedroppingRedigera

Namedropping anses ofta vara negativt[5][6], för att det även kan användas för att simulera kunskap eller erfarenhet inom ett område, utan att behöva sätta in de uttalade namnen i ett sammanhang.[7] När namedropping används på det här viset är det inte primärt ett effektivt sätt att skapa gemensamma referensramar utan snarare ett retoriskt knep. Som en form av retoriskt knep kan namedropping vara en form av argumentationsfel i form av ett auktoritetsargument, men om personen som har namedroppats verkligen besitter kunskap på området och personen som namedroppar förmår att på ett adekvat vis presentera personen som anses ha expertis kan det även vara en god retorisk teknik.

  1. ^ Bauer, Harry C. (1960-06). ”Bibliographical Name Dropping” (på en). Library Review 17 (6): sid. 408–410. doi:10.1108/eb012326. ISSN 0024-2535. https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/eb012326/full/html. Läst 6 december 2019. 
  2. ^ Donath, J; Boyd, D (2004-10). ”Public Displays of Connection” (på en). BT Technology Journal 22 (4): sid. 71–82. doi:10.1023/B:BTTJ.0000047585.06264.cc. ISSN 1358-3948. http://link.springer.com/10.1023/B:BTTJ.0000047585.06264.cc. Läst 6 december 2019. 
  3. ^ [a b] Donath, J.; Boyd, D. (2004-10-01). ”Public Displays of Connection” (på en). BT Technology Journal 22 (4): sid. 71–82. doi:10.1023/B:BTTJ.0000047585.06264.cc. ISSN 1573-1995. https://doi.org/10.1023/B:BTTJ.0000047585.06264.cc. Läst 6 december 2019. 
  4. ^ Bixler, Susan. (2001). 5 steps to professional presence : how to project confidence, competence, and credibility at work. Adams Media Corp. ISBN 1-58062-442-1. OCLC 45701488. https://www.worldcat.org/oclc/45701488. Läst 6 december 2019 
  5. ^ ”Name-dropping: poor taste or savvy strategy?” (på en-GB). Financial Times. 9 juli 2014. https://www.ft.com/content/0b979104-ecd2-11e3-8963-00144feabdc0. Läst 6 december 2019. 
  6. ^ ”10 Reasons Why Name Droppers Are The Worst People On Planet Earth” (på en). Elite Daily. https://www.elitedaily.com/life/culture/10-reasons-name-droppers-worst-people-world/658675. Läst 6 december 2019. 
  7. ^ Lebherz †, Carmen; Jonas, Klaus; Tomljenovic, Barbara (2009-01-01). ”Are we known by the company we keep? Effects of name‐dropping on first impressions”. Social Influence 4 (1): sid. 70. doi:10.1080/15534510802343997. ISSN 1553-4510. https://doi.org/10.1080/15534510802343997. Läst 6 december 2019.