Mimer

den som vaktade vishetens källa i nordisk mytologi
För andra betydelser, se Mimer (olika betydelser).

Mimer bevakar i nordisk mytologi Mimers brunn, som är vishetens källa vid världsträdet Yggdrasils rot. Trädet har tre rötter och Mimers brunn ligger under den rot som leder till Jotunheimfrostjättarnas värld. Den som drack ur Mimers brunn kunde se och höra allt som hade hänt och allt som skulle ske. Mimer, som drack varje dag, var därför mycket kunnig i vad som hände i världen. Oden offrade sitt ena, långtseende öga för att få del av Mimers visdom.

Oden vid Mimers halshuggna lik

Mimer och hans syster Beisla härstammar direkt ifrån jätten Ymer. Mimer fick sju söner.

Efter kriget mellan gudasläktena vanerna och asarna bytte de vise män med varandra, men efter ett tag började vanerna misstänka att asarna hade svikit dem vid bytet av männen. Vanerna halshögg då Mimer och sände huvudet till asarna. Oden tog huvudet och smorde det med örter som hindrade det från att ruttna, kvad trollsånger över det och ställde genom sina hemliga konster så till, att det talade med honom och uppenbarade för honom många fördolda ting och gav råd då han behövde. Om detta har det berättats i Ynglingasagan.

Mimer kallas också Hoddmimer (skatt).

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  • Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 62. Libris länk. ISBN 9129593956