Öppna huvudmenyn

Militära grader i den brittiska armén 1811

GeneralitetetRedigera

 
Fältmarskalk är även idag den högsta graden i den brittiska armén.
Field Marshals and
General Officers
Field Marshal
General
Lieutenant-General
Major-General
Brigadier-General

Beridna och anspända förbandRedigera

 
Livgardet till häst anfaller under slaget vid Waterloo.

Det fanns tre gradsystem för de beridna och anspända förbanden. Det var (1) de två hästgardesregementenas, (2) kavalleriets, dragonerna och det territoriella kavalleriets, och (3) trängens.

Life Guards
Royal Regiment of Horse Guards
Dragoon Guards
Dragoons
Fencible Cavalry
Royal Wagon Train
Colonel Colonel Colonel Commandant
Lieutenant Colonel Lieutenant Colonel Lieutenant Colonel
Major Major Major
Captain Captain Captain
Lieutenant Lieutenant Lieutenant
Cornet Cornet Cornet
Quartermaster Quartermaster Quartermaster
Corporal Major Serjeant Major Serjeant Major
Corporal Serjeant Serjeant
- Corporal Corporal
Private Private Private

Alla kvartermästare var Warrant Officers, utom vid Royal Regiment of Horse Guards.

FottrupperRedigera

 
Första fotgardesregementet vid tiden för napoleonkrigen. Till vänster en sergeant. Till höger om honom en officer.
 
Gradbeteckningen för en överste i linjeinfanteriet utgjordes sedan 1810 av två epåletter med buljoner samt en krona över Bathordens stjärna.

Det fanns likaledes tre militära gradsystem för fottrupperna, (1) fotgardesregementenas, (2) linjeinfanteriets, territorialinfanteriets och lantvärnets, samt (3) fältarbetskårens.

Foot Guards Infantry of the Line
Fencible Infantry
Militia
Royal Staff Corps
Colonel Colonel -
Lieutenant Colonel Lieutenant Colonel Lieutenant Colonel Commandant
Lieutenant Colonel
Major Major Major
Captain [n 1] Captain Captain
Lieutenant [n 2] Lieutenant Lieutenant
Ensign Ensign Ensign
Quartermaster Quartermaster Quartermaster
Serjeant Major Serjeant Major Serjeant Major
Quartermaster Serjeant Quartermaster Serjeant Quartermaster Serjeant
Serjeant Serjeant Serjeant Overseer
Corporal Corporal -
Private Private Private 1st Class
Private 2nd Class
Private 3rd Class
  1. ^ Rang som överstelöjtnant i armén
  2. ^ Rang som kapten i armén

Alla kvartermästare var Warrant Officers

Arméns fältläkarstatRedigera

Army Medical Department hade olika gradsystem för (1) chefsläkare (2) regementsläkare (med olika varianter för fotgardena, kavalleriet och infanteriet), (3) stabsläkare och lasarettsläkare.

Superintending Surgeons Regimental Surgeons
Foot Guards
Regimental Surgeons Cavalry Regimental Surgeons Infantry Staff and Hospitals Vederlike med
Director General - - - - Ingen fastställd tjänsteklass
Inspector General of Army Hospitals - - - - Ingen fastställd tjänsteklass
Principal Inspectors - - - - Ingen fastställd tjänsteklass
- - - Inspector of Hospitals Ingen fastställd tjänsteklass
- - - Deputy Inspector of Hospitals
Physician
Staff Surgeon
Ingen fastställd tjänsteklass
Surgeon-Major [n 1] Surgeon Surgeon Apothecary
Purveyor [n 2]
Captain
Batallion Surgeon [n 3] Assistant Surgeon - Deputy Purveyor Lieutenant
Assistant Surgeon - Assistant Surgeon Hospital Mate for General Service Ensign
- - - Hospital Mate for Temporary Service [n 4] Ingen fastställd tjänsteklass
  1. ^ Vederlike med överstelöjtnant i armén
  2. ^ Lasarettskommissarie
  3. ^ Vederlike med kapten i armén
  4. ^ Warrant Officer

Tygkollegiets förbandRedigera

 
De trupper som tillhörde Board of Ordnance bar blå uniformer, något som tidvis gav upphov till pinsamma och farliga förväxlingar under napoleonkrigen.

Det fanns fyra gradsystem för de förband som lydde under Board of Ordnance, (1) artilleriets, (2) fortifikationens, (3) artillerikuskkårens och (4) militärhantverkarkårens.

Royal Regiment of Artillery Royal Engineers Corps of Royal Artillery Drivers Corps of Royal Military Artificers
Colonel
Colonel Commandant
Colonel - -
Lieutenant Colonel
Second Lieutenant Colonel
Lieutenant Colonel - -
- Major Major -
Captain Captain Captain Commissary -
Second Captain Second Captain - -
First Lieutenant First Lieutenant First Lieutenant Commissary -
Second Lieutenant Second Lieutenant Second Lieutenant Commissary Sub-Lieutenant
Quartermaster [n 1] - Quartermaster Commissary [n 2] -
Serjeant Major - - Serjeant Major
Quartermaster Serjeant - Staff Serjeant -
Serjeant - Serjeant Conductor Serjeant
Corporal - First Corporal First Corporal
Bombardier - Second Corporal Second Corporal
- - - Artificer
Private - Driver Labourer
  1. ^ Warrant Officer
  2. ^ Warrant Officer

Underlöjtnantsgraden i militärhantverkarkåren inrättades 1806. Den hade rang efter sekundlöjtnanter vid fortifikationen, men med sekundlöjtnanter vid linjeregementena efter fullmaktsdatum.[3] Denna grad innehades alltid av befordrade underofficerare.[4] Kompanicheferna vid militärhantverkarkåren var kaptener vid fortifikationen.[5]

Tygkollegiets fältläkarstatRedigera

Ordnance Medical Department hade ett enda gradsystem.

Medical Establishment for the
Military Department of the Ordnance
Vederlike med
Inspector General of Ordnance Hospitals Ingen fastställd tjänsteklass
Surgeon General and Inspector Ingen fastställd tjänsteklass
Principal Inspector Ingen fastställd tjänsteklass
Assistant Surgeon General and Deputy Inspector Ingen fastställd tjänsteklass
Surgeon Ingen fastställd tjänsteklass
Assistant Surgeon Ingen fastställd tjänsteklass
Supernumerary Assistant Surgeon [n 1] Ingen fastställd tjänsteklass
  1. ^ Warrant Officer


ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] James 1811, passim.
  2. ^ Johnston 1898, sid. xxv-xvii, xxx-xxxv, xxviii-xxix, xlviii, l.
  3. ^ Connolly 1857, vol. 1, sid. 158.
  4. ^ Haythornthwaite 1988, sid. 23.
  5. ^ The Penny Cyclopaedia 1841, sid. 419.
  6. ^ Johnston 1898, sid. xliii-xlv.

Tryckta källorRedigera

  • Connolly, T.W.J. (1857), History of the Royal Sappers and Miners (London).
  • Haythornthwaite, Philip J. (1988), Wellington's Specialist Troops (London).
  • James, Charles (1811), The Regimental Companion (London), 3 vols.
  • Johnston, William (1898), Roll of Commissioned Officers in the Medical Service of the British Army (Aberdeen).
  • The Penny Cyclopaedia of the Society for the Diffusion of Useful Knowledge (London 1841), Volym 20.

Se ävenRedigera