Mikroklin är ett magmatiskt bergartsbildande silikatmineral med den kemiska sammansättningen KAlSi3O8. Mikroklin innehåller vanligtvis mindre mängder natrium och tillhör gruppen kalifältspater och är bland annat vanligt förekommande i granit och andra magmatiska bergarter. Mikroklin bildas under långsam nedkylning av ortoklas och är mer stabilt vid lägre temperaturer än ortoklas. Sanidin är en polymorf av alkalifältspat som är stabil vid ännu högre temperatur.

Mikroklin
KategoriTektosilikater
Dana klassificering76.1.1.5
Strunz klassificering9.FA.30
Kemisk formelKAlSi3O8
FärgVit, grå, grågul, gulaktig, brun, laxrosa, blågrön, grön.
FörekomstsättKan vara anhedral eller euhedral. Korn är vanligtvis långsträckta med ett tabellformigt utseende. Kan innehålla lameller som bildats av utlöst albit.
KristallstrukturTriklinisk
TvillingbildningVisar vanligtvis albite twinning och pericline twinning. Denna kombination leder till ett rutmönster, så mikroklin visar gridiron twinning. Kan också visa carlsbad twinning, enkla tvillingar, eller sakna tvillingar helt och hållet. Lamellerna i mikroklin är diskontinuerliga och "nyper och sväller".
Mikrofotografi av tunt snitt av mikroklin som visar korsstreckat kristalltvilling (i kors polariserat ljus)
SpaltningHar perfekt klyvning parallellt med {001} och god klyvning på {010}. Spaltningar skär varandra vid 90°41'. Det kan vara svårt att se spaltning i tunna snitt på grund av mikroklins låga relief.
BrottOjämnt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)6 – 6,5
GlansGlasaktig
Refraktionnα = 1,514 - 1,529 nβ = 1,518 - 1,533 nγ = 1,521 - 1,539
LjusbrytningBiaxial (-)
DubbelbrytningUpp till första ordningen vit (ungefär δ = 0,007)
TransparensTransparent till genomskinlig
Specifik vikt2,5 – 2,6
Diagnostiska egenskaperGridiron tvilling skiljer mikroklin från andra fältspatar. Skiljer sig från plagioklas eftersom lamellerna i plagioklas är kontinuerliga och inte "nyper och sväller".
Referenser[1]

Geologi

redigera
 
Mikroklinfältspat

Mikroklin kan kemiskt vara detsamma som monoklin ortoklas, men eftersom den tillhör det trikliniska kristallsystemet är prismavinkeln något mindre än räta vinklar; därav namnet "mikroklin" från grekiskan "liten sluttning". Det är en fullordnad triklinisk modifiering av kaliumfältspat och är dimorf med ortoklas. Mikroklin är identisk med ortoklas i många fysikaliska egenskaper och kan särskiljas genom röntgen eller optisk undersökning. När den ses under ett polariserande mikroskop uppvisar mikroklin små, multipla tvillingbildningar som är resultatet av en karaktäristisk gallerliknande struktur som är omisskännlig.

Pertit är antingen mikroklin eller ortoklas med tunna lameller av utlöst albit.

 
Fältspat (amazonit)

Amazonsten eller amazonit är en vacker grön variant av mikroklin. Amazonit har inget att göra med Amazonas, utan det var spanska utforskare som blandade ihop mineralet med ett annat mineral från denna region. Anortoklas är en annan variant av mikroklin som är isomorf blandning av KAlSi3O8 och NaAlSi3O8 där natriumaluminiumsilikatet dominerar.

De största dokumenterade enstaka kristallerna av mikroklin hittades i Devil's Hole Beryl Mine, Colorado, USA och mätte ca 50 × 36 × 14 m. Detta kan vara en av de största kristallerna av något material som hittills (2023) hittats.[2]

Mikroklin är exceptionellt aktivt isbildande medel i atmosfären.[3]

På senare tid (2023) har det varit möjligt att förstå hur vatten binder till mikroklinytan.[4]

Egenskaper

redigera

Prismorna hos mikroklin bildar vinklar på knappt 90° vilket givit mineralet dess namn (grekiska: mikro, "liten", klina, "luta"). Mineralet är färglöst, vitt, grått, rosa, gult, rött, grönt; glasglans; hårdhet 6–6,5; relativ densitet 2,6; ojämnt till mussligt brott.

Födoämnestillsats

redigera

Den kemiska föreningens namn är kaliumaluminiumsilikat och är känd som E-nummerreferens E555. Det var 2018 föremål för en förfrågan från EFSA om tekniska och toxikologiska data.[5]

År 2008 var det (tillsammans med andra aluminiumföreningar) föremål för ett vetenskapligt yttrande från panelen från EFSA för livsmedelstillsatser, smakämnen, processhjälpmedel och material i kontakt med livsmedel.[6]

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Microcline, 26 januari 2024..
  1. ^ Mindat, Microline, https://www.mindat.org/min-2704.html
  2. ^ P.C. Rickwood (1981). ”The largest crystals”. American Mineralogist 66: sid. 885–907. http://www.minsocam.org/ammin/AM66/AM66_885.pdf. 
  3. ^ J.D. Atkinson, B.J. Murray, M.T. Woodhouse, T.F. Whale, K.J. Baustian, K.S. Carslaw, S. Dobbie, D. O'Sullivan, T.L. Malkin (2013). ”The importance of feldspar for ice nucleation by mineral dust in mixed-phase clouds”. Nature 498: sid. 355–358. https://www.nature.com/articles/nature12278. 
  4. ^ G. Franceschi, A. Conti, L. Lezuo, R. Abart, F. Mittendorfer, M. Schmid, U. Diebold (2024). ”How Water Binds to Microcline Feldspar (001)”. Journal of Physical Chemistry Letters 15 (1): sid. 15-22. https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acs.jpclett.3c03235. 
  5. ^ ”Call for technical and toxicological data on sodium aluminium silicate (E 554) and potassium aluminium silicate (E 555) authorised as food additives in the EU”. EFSA. https://www.efsa.europa.eu/en/consultations/call/181107. 
  6. ^ F. Aguilar, H. Autrup, S. Barlow, L. Castle, R. Crebelli, W. Dekant, K.-H. Engel, N. Gontard, D. Gott, S. Grilli, R. Gürtler, J.-C. Larsen, C. Leclercq, J.-C. Leblanc, F.-X. Malcata, W. Mennes, M.-R. Milana, I. Pratt, I. Rietjens, P. Tobback, F. Toldrá. (2008). ”Safety of aluminium from dietary intake[1 – Scientific Opinion of the Panel on Food Additives, Flavourings, Processing Aids and Food Contact Materials (AFC)”]. EFSA Journal 6 (7). doi:10.2903/j.efsa.2008.754. PMC: 10193631. https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/754. 

Externa länkar

redigera
  •   Wikimedia Commons har media som rör Mikroklin.