Meteorologiåret 1997
| Meteorologiåret 1997 | |
 | |
| 1996 · 1997 · 1998 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Teknik · Vetenskap |
Händelser
redigeraJanuari
redigera- Januari - Flera europeiska stater drabbas vid månadens början av en köldvåg som kräver minst 250 dödsoffer.[1] Nederländerna kan den 4 januari köra Elfstedentocht för första gången sedan 1986.[2]
- 1 januari – Underkylt regn vid Övre sjöns norra strand i Minnesota, USA lamslår trafiken och orsakar vägolyckor [3].
Mars
redigera- 2 mars – 175 millimeter nederbörd faller över Opstveit, Norge vilket innebär norskt dygnsnederbördsrekord för månaden.[4]
April
redigera- 14 april - Den högsta byvind som uppmätts vid en inlandsstation i Sverige (Svenska Fjällen undantagna), då kortvariga vindstötar på hela 42 meter per sekund förekommer i Älvdalen.[5]
Maj
redigera- Maj - Sverige upplever en kall maj, den fjärde kalla maj i rad.
- Maj – En mängd på 209 nederbörd faller över Tåsan, Sverige vilket innebär svenskt månadsnederbörd för månaden.[6]
- 8 maj - Sysslebäck, Sverige drabbas av översvämningar.[7]
Juni
redigera- Juni-september Sverige upplever en rekordvarm sommar. På sina håll i de södra delarna noteras värmerekord sedan de mer allmänna mätningarna började 1860.[8]
Juli
redigera- Juli - Piteåtrakten, Sverige drabbas av översvämningar [9].
- 4-9 juli - Delar av Tjeckien, Polen och Tyskland utsätts för våldsamma skyfall, som leder till 1900-talets värsta översvämningar i de berörda länderna [10].
- 28 juli - 198,8 millimeter nederbörd faller över Fagerheden, Sverige vilket innebär nytt svenskt dygnsnederbördsrekord [6].
Augusti
redigera- Augusti - Augustimånaden är rekordvarm i en stor del av Sverige och resten av Norden.
- Augusti – Med medeltemperaturen + 21 °C upplever Fornebu Norges varmaste augustimånad någonsin [11].
- 9 augusti - Oderflodens vatten söker sig långsamt tillbaka efter föra månadens översvämningar, och evakuerade människor kan börja återvända hem.[8]
- 12 augusti – Vid Vágar flygplats, Färöarna uppmäts temperaturen + 23.5 °C, vilket blir Färöarnas högst uppmätta temperatur för månaden [12].
- 26 augusti – 86 millimeter nederbörd på ett dygn vållar stora problem i Göteborg, Sverige [13].
- 30 augusti – 95 millimeter nederbörd faller över Falköping, Sverige vilket innebär dygnsnederbördsrekord för Västergötland.[13].
- 30-31 augusti - Regnkatastrof inträffar på Fulufjället i Sverige [14]. Samtidigt uppmäts där 276 millimeter dygnsnederbörd av en privatperson [6].
September
redigera- September - Sverige upplever en extremt varm inledning av september, och det är "tropiska nätter" så sent som 1-3 september.
[15].
Oktober
redigera- Oktober - Sverige upplever en kall oktobermånad, och flera köldrekord sätts nattetid i västra Götaland under månadens klara och soliga mitt, däribland i Göteborg med -6.6°C, samt i Trollhättan med -9.5°C.
November
redigera- 14 november – Vid Tórshavn, Färöarna uppmäts temperaturen + 14.7 °C, vilket blir Färöarnas högst uppmätta temperatur för månaden [12].
December
redigera- December - Julmånaden är mild i Sverige, och i Östra Svealand dessutom extremt solfattig, där Stockholm bara får 7 soltimmar under hela månaden.
- 17 december - I Nikkaluokta, Sverige noteras vinden till 40 meter per sekund i byarna [16].
Okänt datum
redigera- Svenskt regnrekord noteras i Fagerheden med 198 millimeter [17].
- Privat svenskt uppnätt regnrekord noteras vid Fulufjället med 276 millimeter [17].
- Kommersiell meteorologi kommer till Norge, där Storm Weather Center bildas [18].
Avlidna
redigera- 10 februari – Jerome Namias, amerikansk meteorolog.
- 23 maj – David M. Ludlum, amerikansk historiker, meteorolog, entreprenör och författare.
- 1 juni – Herbert Riehl, tysk-amerikansk meteorolog.
- 28 juni – Hubert Lamb, engelsk klimatolog och meteorolog.
- 11 oktober – Patrick McTaggart-Cowan, kanadensisk meteorolog.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ Horisont 1997, Bertmarks förlag, sidan 6 - Sträng kyla skördade 250 offer i Europa
- ^ Horisont 1997, Bertmarks förlag, sidan 7 - 16 000 åkte anrikt skridskolopp på kanalerna i Nederländerna
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100721154003/http://climate.umn.edu/pdf/day_in_weather_history/january_wx_history.pdf. Läst 16 februari 2011.
- ^ [1]
- ^ SMHI
- ^ [a b c] SMHI Arkiverad 26 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SGI Arkiverad 21 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Horisont 1997. Bertmarks
- ^ SMHI
- ^ 20:e århundrades När Var Hur, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ ”MET”. Arkiverad från originalet den 27 september 2010. https://web.archive.org/web/20100927134251/http://met.no/?module=Articles;action=Article.publicShow;ID=2894. Läst 6 februari 2011.
- ^ [a b] DMI
- ^ [a b] SMHI
- ^ SMHI
- ^ [2]
- ^ SMHI
- ^ [a b] Sverige 1900-talet – Varmare men från ett kallt utgångsläge, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ MET Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Meteorologiåret 1997.
