Mustaschsångare

fågelart i familjen afrikanska sångare
(Omdirigerad från Melocichla)

Mustaschsångare[2] (Melocichla mentalis) är en fågel i familjen afrikanska sångare inom ordningen tättingar.[3]

Mustaschsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAfrikanska sångare
Macrosphenidae
SläkteMelocichla
ArtMustaschsångare
M. mentalis
Vetenskapligt namn
§ Melocichla mentalis
Auktor(Fraser, 1843)
Synonymer
  • Skäggsångare

Utseende och läten redigera

Mustaschsångaren är en stor (18-20 cm) sångare med kraftig näbb samt lång och bred avsmalnad stjärt. Den skiljs lätt från andra arter genom ostreckad undersida och rygg. Mest liknar den afrikansk gräsfågel, men är mycket större än denna, med svart mustaschstreck, bleka ögon, tydligare tecknat ansikte och otecknad undergump utan beigefärgade fjäderspetsar. Ungfågeln är mattare i färgerna och saknar rostbrunt inslag i pannan. Lätet är också karakteristiskt, ett bubblande som i engelsk litteratur beskrivs "tip-titwiddle-iddle-see".[4]

 
Sjungande mustaschsångare i Uganda.

Utbredning och systematik redigera

Mustaschsångare placeras som enda art i släktet Melocichla. Den delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

Underarten incana inkluderas ofta i amauroura.[5]

Familjetillhörighet redigera

Mustaschsångaren placerades tidigare i den stora familjen sångare (Sylviidae). Denna har dock efter DNA-studier delats upp i ett antal mindre familjer, däribland den nyskapade familjen afrikanska sångare (Macrosphenidae) där mustaschsångaren ingår tillsammans med exempelvis krombekar (Sylvietta), långnäbbar (Macrosphenus) och flera udda afrikanska sångare som placeras i egna släkten. Dess närmaste släktingar tros vara damarasångaren och stråsångaren.[6][7]

Levnadssätt redigera

Mustaschsångare hittas i högvuxen och frodig gräsmark intill skogsområden samt i öppna gläntor, ofta nära vatten. Födan består av insekter som bönsyrsor, gräshoppor och små skalbaggar. Fågeln häckar under regnperioden.[4][8]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i det norra tropiska guineanska savannbältet, men mindre vanlig och lokalt förekommande i resten av utbredningsområdet.[9]

Namn redigera

På svenska har fågeln även kallats skäggsångare.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Melocichla mentalis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  6. ^ Nguembock, B., J. Fjeldså, A. Tillier, and E. Pasquet (2007), A phylogeny for the Cisticolidae (Aves: Passeriformes) based on nuclear and mitochondrial DNA sequence data, and a re-interpretation of a unique nest-building specialization, Mol. Phylogenet. Evol. 42, 272-286.
  7. ^ Beresford, P., F.K. Barker, P.G. Ryan, and T.M. Crowe (2005), African endemics span the tree of songbirds (Passeri): Molecular systematics of several evolutionary 'enigmas', Proc. Royal Soc. B 272, 849-858.
  8. ^ Pearson, D. (2019). Moustached Grass-warbler (Melocichla mentalis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58782 23 mars 2019).
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera