Mellansmalbi (Lasioglossum intermedium) är en biart som först beskrevs av Schenck 1870.[2][3] Mellansmalbi ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin.[3][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Mellansmalbi
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSmalbin
Lasioglossum
ArtMellansmalbi
Lasioglossum intermedium
Vetenskapligt namn
§ Lasioglossum intermedium
Auktor(Schenck, 1870)
Synonymer
= Halictus intermedius Schenck, 1869[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Ett litet bi med en kroppslängd kring 5 mm för hanen, 6 mm för honan. Spetsen på clypeus (munskölden)[a] kan vara gul, även om det också förekommer att den har omgivningens mörka färg.[5] Större delen av kroppen är svart hos honan, medan hanen kan ha huvud och mellankropp gråa eller brunaktiga. Hanen har dessutom de bakersta skenbenen och fötterna gula.[6] Honan kan ha svaga, vita hårfläckar på tergiterna.[b] Den femte tergiten hos honan är täckt av mörkbruna hår.[6]

Ekologi redigera

Habitatet utgörs av sandiga marker som flodstränder, sandbankar i inlandet och grustag.[5][1] Åtminstone i Tyskland förekommer arten även på lerjordar.[5]

Arten antas vara polylektisk, och har iakttagits på korgblommiga växter som maskrosor, videväxter som videsläktet och troligen också flockblommiga växter.[1]

Utbredning redigera

Utbredningsområdet sträcker sig från Nederländerna och Iberiska halvön till norra Iran. Norrut förekommer den upp till Lettland.[1]

I Sverige har arten rapporterats från Blekinge, men de fynden har visat sig vara felaktiga[7]. Inte heller i Finland finns arten.[8]

Arten är ingenstans vanlig.[9] IUCN har rödlistat den internationellt som nära hotad ("NT"), och främsta orsaken tros vara habitatförlust på grund av hus- och vägbyggnad.[1]

Kommentarer redigera

  1. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e] Pauly, A. & Michez, D. 2015 Lasioglossum intermedium (på engelska). Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 mars 2023.
  2. ^ [a b c] de Jong, Y. (2016). Lasioglossum intermedium (Schenck, 1869) | mellansmalbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/248780/details?lang=sv. Läst 21 mars 2023. 
  3. ^ [a b] ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  4. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/lasioglossum+intermedium/match/1. Läst 4 oktober 2015. 
  5. ^ [a b c] Holmström, G. & Hall, K. (22 december 2017). ”Mellansmalbi Lasioglossum intermedium. Artfakta. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/lasioglossum-intermedium-248780. Läst 21 mars 2023. 
  6. ^ [a b] ”Lasioglossum intermedium” (på ryska). Пчёлы Беларуси (Belarus bin). https://apoidea-g2n.jimdo.com/halictidae/lasioglossum-intermedium/. Läst 14 december 2017. 
  7. ^ Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (21 mars 2023). ”Mellansmalbi Lasioglossum intermedium. Artfakta. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/lasioglossum-intermedium-248780. Läst 21 mars 2023. 
  8. ^ Juho Paukkunen (2019). ”Smalbin – Lasioglossum. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204356. Läst 21 mars 2023. 
  9. ^ A. Pauly. Lasioglossum intermedium (Schenck 1868)” (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=429. Läst 5 oktober 2015. 

Externa länkar redigera