Höglandsmoa[3] (Megalapteryx didinus) är en förhistorisk utdöd fågel inom ordningen Dinornithiformes som liksom alla moafåglar tidigare förekom i Nya Zeeland. Höglandsmoan placeras i det egna släktet Megalapteryx och den egna familjen Megalapterygidae. Den var den sista moafågelarten att dö ut, kring år 1500.
| Höglandsmoa Förhistorisk | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | † Dinornithiformes |
| Familj | Höglandsmoafåglar † Megalapterygidae |
| Släkte | † Megalapteryx Haast[1] |
| Art | Höglandsmoa Megalapteryx didinus |
| Vetenskapligt namn | |
| § † M. didinus | |
| Auktor | (Owen, 1883)[1][2] |
Utseende redigera
Höglandsmoan var bland de minsta av moafåglarna. Den mindre än en meter hög och vägde mellan 17 och 34 kg. Till skillnad från andra moafåglar var den befjädrad över hela kroppen förutom näbb och fotsulorna, en anpassning till dess kalla levnadsmiljö.[4] Forskare trodde förr att höglandsmoan höll nacke och huvud upprätt, men det har visat sig att den istället rörde sig framåtlutad med huvudet jämnhögt med ryggen. Det hjälpte den att ta sig fram genom tät växtlighet. En upprätt hals är mer användbar i öppen terräng.[5] Den hade varken vingar eller synlig stjärt.[6]
Utbredning och levnadssätt redigera
Höglandsmoan levde enbart på Sydön, i bergstrakter och subalpina miljöer, ibland till över 2000 meter över havet.[5] Fågeln tros ha varit växtätare baserat på fossilerat maginnehåll, spillning samt näbbens och krävans uppbyggnad. Den åt löv och småkvistar och använde näbben för att "klippa av [...] med saxlika rörelser" (Te Papa Museum). Fågeln lade endast en till två blågröna ägg på samma gång.[5][7] Precis som hos emun och strutsen var det hanen som tog hand om ungarna.[4] Höglandsmoans enda egentliga hot innan människan kom till Nya Zeeland var moaörnen (Hieraaetus moorei).[5]
Utdöende redigera
Människan kom först i kontakt med höglandsmoan mellan år 1250 och 1300 när maorierna kom till Nya Zeeland från Polynesien. Den lugna moafågeln var ett enkelt byte och jagades till utrotning kring år 1500.[5][8]
Referenser redigera
- Artikeln bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Upland moa, läst 2016-06-03
Noter redigera
- ^ [a b] Brands, Sheila J. (1989). ”The Taxonomicon”. Zwaag, Netherlands: Universal Taxonomic Services. http://sn2000.taxonomy.nl/Taxonomicon/TaxonTree.aspx?id=51298. Läst 21 januari 2010.[död länk]
- ^ Checklist Committee Ornithological Society of New Zealand (2010). ”Checklist-of-Birds of New Zealand, Norfolk and Macquarie Islands and the Ross Dependancy Antarctica”. Checklist-of-Birds of New Zealand, Norfolk and Macquarie Islands and the Ross Dependancy Antarctica. Te Papa Press. http://nzbirdsonline.org.nz/sites/all/files/checklist/Checklist-of-Birds.pdf.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Flannery, Tim, "A Gap in Nature: Discovering the World's Extinct Animals", October 2001, "[1]"
- ^ [a b c d e] Museum of New Zealand, "Upland Moa", 1998, http://collections.tepapa.govt.nz/theme.aspx?irn=1348
- ^ TerraNature, "Flightless Birds: Moa", http://terranature.org/moa.htm
- ^ Igic, Branislav; et al. ”Detecting pigments from colorful eggshells of extinct birds”. Chemoecology 20 (1): sid. 43–48. doi:. https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00049-009-0038-2?LI=true.
- ^ Worthy, Trevor H.'Moa - Moa and people', Te Ara - the Encyclopedia of New Zealand, updated 13-Jul-12 URL: http://www.TeAra.govt.nz/en/moa/page-4
Externa länkar redigera
- Upland Moa. Megalapteryx didinus. av Paul Martinson. Illustrationer för boken Extinct Birds of New Zealand, av Alan Tennyson, Te Papa Press, Wellington, 2006
- Skelett vid Museum of New Zealand Te Papa Tongarewa
Wikispecies har information om höglandsmoa.
Wikimedia Commons har media som rör höglandsmoa.
