Megaerops
Megaerops är ett släkte i familjen flyghundar med fyra arter som förekommer i södra och sydöstra Asien. Väldigt lite är känt om deras ekologi.
| Megaerops | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Underordning | Fruktfladdermöss Megachiroptera |
| Familj | Flyghundar Pteropodidae |
| Släkte | Megaerops |
| Vetenskapligt namn | |
| § Megaerops | |
| Auktor | Peters, 1865 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Systeamtik och utbredning redigera
Släktet omfattar fyra arter:[1][2]
- Megaerops ecaudatus - lever på Malackahalvön, Borneo och Sumatra. Kanske finns arten även i nordöstra Indien.
- Megaerops kusnotoi - hittas på Java, Bali och Lombok.
- Megaerops niphanae - har två från varandra skilda populationer, en i nordöstra Indien och den andra i Laos, Kambodja, Thailand och Vietnam.
- Megaerops wetmorei - förekommer på södra Filippinerna, norra Borneo, centrala Sumatra och södra Malackahalvön.
Utseende redigera
Kroppslängden (huvud och bål) ligger mellan 7,5 och 10 cm och vikten är 20 till 40 g. M. wetmorei har en svansstubb medan de andra arterna helt saknar svans. Beroende på art är pälsen brun, grå, gulaktig eller silverfärgade. I motsats till släktet Cynopterus har arterna bara en framtand i varje käkhalva i underkäken. I överkäken finns en fullt utbildad, och en förkortad framtand per käkhalva.[3]
Ekologi redigera
Dessa flyghundar vistas i städsegröna skogar i låglandet och i upp till 3000 meter höga bergstrakter. Under flyget passerar de även öppna landskap.[3] Enligt studier från Malackahalvön varar fortplantningstiden från februari till juni. I övrigt är nästan inget känt om deras levnadssätt.[3]
Status och hot redigera
IUCN listar M. kusnotoi och M. wetmorei som sårbara (VU) och de andra två som livskraftiga (LC).[2]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Megaerops” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ [a b] Megaerops på IUCN:s rödlista, läst 2 mars 2013.
- ^ [a b c] Nowak, R. M. (1999) s.287/88 Google books.
Tryckta källor redigera
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Megaerops.
