Megachile rubi

bi i släktet tapetserarbin

Megachile rubi är en biart som lever i östra USA.[3] Arten beskrevs första gången av Theodore Mitchell 1924.[2] Megachile rubi ingår i släktet tapetserarbin och familjen buksamlarbin.[2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Megachile rubi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljBuksamlarbin
Megachilidae
SläkteTapetserarbin
Megachile
UndersläkteMegachiloides[1]
ArtMegachile rubi
Vetenskapligt namn
§ Megachile rubi
AuktorMitchell, 1924
Synonymer
Megachile neglecta Mitchell, 1924[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Hona redigera

Honans grundfärg är helt svart, och endast klorna är ljusgula. Mandiblerna[a] har fyra tänder på varje skänkel. Huvudet har övervägande vit behåring, blandat med brungrått på vissa områden. Mellankroppen har också den vitaktig behåring med inslag av brungrått. Vingarna är halvgenomskinliga med mörkbruna ribbor

Tergiterna[b] 2 till 5 har vitaktiga hårband längs bakkanterna, medan tergit 1 har vitaktig behåring över hela ytan. Bortsett från bakkanternas hårband är tergit 2 naken, medan de följande tergiterna har korta, gråbruna hår framför hårbanden. Bukens scopa, hårborsten (endast hos honan) som används för polleninsamling, är vithårig med visst inslag av svarta hår.

Kroppslängden är 11 till 12 mm.[5]

Hane redigera

Hanen har övervägande svart grundfärg, men benen har varierande färger i svart och gult och vingbaserna är i brunorange.

Mandiblerna har tre tänder på varje skänkel. I övrigt är huvud och mellankropp som hos honan. Tergiterna har samma vitaktiga hårband som honan, och tergit 1 har samma vita behåring. Den korta behåringen före bakkanternas hårband är emellertid vitaktig på tergit 2, svart på tergit 3 till 5, den senare tergiten samt tergit 6 med ljus behåring framtill.

Kroppslängden är 10 till 11 mm.[5]

Ekologi redigera

Megachile rubi är polylektisk. Den flyger till blommande växter från många olika familjer, som rosväxter (hagtornssläktet och hallonsläktet), vindeväxter (snärjor), korgblommiga växter (korsörtssläktet) samt järneksväxter (järnekssläktet). Flygtiden varar från mars till juni.[5]

Habitatet utgörs av sandig lerjord på kustslätter[6] utefter USA:s östra kust, från North Carolina till Florida. Bland annat förekommer arten i Georgia.[3]

Fortplantning redigera

Arten är ett solitärt bi, där varje hona är ensamt ansvarig för larvernas utveckling. Bona består av underjordiska gångar i fast sand, gärna i solbelyst terräng. Ingången markeras av en liten hög med utgrävt material.

Direkt innanför ingången lutar gången nedåt. Gången planar sedan ut, och därpå följer en eller flera larvceller, försedda med ett ägg vardera och fyllda med en blandning av pollen och nektar som näring åt larven.[7] Som hos de flesta tapetserarbin är larvcellerna klädda med löv som honan skurit ut med sina käkar;[8] för denna art används bland annat blad från körsbärsbjörk.[3]

När honan är klar med äggläggandet, fyller hon igen öppningen.[7]

Kommentarer redigera

  1. ^ Mandibler är ett annat namn för de sidleds pariga käkarna hos (bland annat) en insekt med bitande mundelar. De är ofta försedda med en eller flera taggar på varje skänkel; dessa taggar kallas i regel "tänder".
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har sex sådana, hanen sju, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor redigera

  1. ^ Megachile rubi Mitchell, 1924”. Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Megachile+rubi. Läst 6 januari 2024. 
  2. ^ [a b c] Megachile rubi Mitchell, 1924”. ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=762111#null. Läst 7 januari 2024. 
  3. ^ [a b c] Eickwort, George C.; Matthews, Robert W.; Carpenter, James (1981). ”Observations on the Nesting Behavior of Megachile rubi and M. texana with a Discussion of the Significance of Soil Nesting in the Evolution of Megachilid Bees (Hymenoptera: Megachilidae)”. Journal of the Kansas Entomological Society 54 (3): sid. 557–570. ISSN 0022-8567. https://www.jstor.org/stable/25084194. Läst 27 januari 2024. 
  4. ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/megachile+rubi/match/1. Läst 7 januari 2024. 
  5. ^ [a b c] Mitchell, Theodore (1962). ”The Bees of the Eastern United States II” (på engelska). Technical bulletin (North Carolina Agricultural Experiment Station) (North Carolina State University) (152). https://www.discoverlife.org/20/q?search=Megachile+rubi#Overview. Läst 7 januari 2023. 
  6. ^ ”Megachile: Subgenus Megachiloides (på engelska). University of Florida, Entomology and Nematology Department. https://entnemdept.ufl.edu/hallg/melitto/floridabees/megachiloides.htm. Läst 9 januari 2024. 
  7. ^ [a b] George C. Eickwort, Robert W. Matthews, James Carpenter (1981). ”Observations on the Nesting Behavior of Megachile rubi and M. texana with a Discussion of the Significance of Soil Nesting in the Evolution of Megachilid Bees (Hymenoptera: Megachilidae)”. Journal of the Kansas Entomological Society 54 (3). https://www.jstor.org/stable/25084194. 
  8. ^ Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Tapetserarbin Megachile. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/Megachile-1005539/detaljer. Läst 28 november 2023.