Maurice Merleau-Ponty, född 14 mars 1908 i Rochefort-sur-Mer, död 3 maj 1961 i Paris, var en fransk fenomenologiskt inriktad filosof som bland annat influerades av Edmund Husserl och Martin Heidegger. Han intresserade sig särskilt för sambandet mellan kunskap och kropp, och en del av hans ståndpunkter beträffande kroppen sammanfattas i påståendet "Vi är våra kroppar", som kan tolkas i polemik mot utsagan "Vi har våra kroppar". Huvudverket Perceptionens fenomenologi (1945) ägnades till stor del åt dylika resonemang.

Maurice Merleau-Ponty
Maurice Merleau-Ponty.jpg
Född14 mars 1908
Rochefort-sur-Mer
Död3 maj 1961 (53 år)
Paris
Andra namnMaurice Jean Jacques Merleau-Ponty
RegionVästerländsk filosofi
SkolaFenomenologiexistentiell fenomenologivästerländsk marxism
IntressenPsykologikroppsligt förankrad kognitionmetafysikgestaltteoriepistemologi
IdéerMetanarrativholism
InfluenserBachelard · Beauvoir · Bergson · Brunschvicg · Coghill · Chardin · Darwin · Descartes · Driesch · Fink · Freud · Gesell · Hegel · Heidegger · Heraclitus · Husserl · Kant · Klein · Koffka · Köhler · Kojève · Lacan · Lévi-Strauss · Malebranche · Marcel · Marx · Mounier · Nietzsche · Piaget · Plotinus · Proust · Sartre · Saussure · Scheler · Schelling · Schilder · Tinbergen · Uexküll · Weber · Whitehead
InflueratAhmed · Abram · Barbaras · Bourdieu · Butler · Castoriadis · Clark · Crowther · Danto · Deleuze · Diprose · Dreyfus · Edie · El-Bizri · Foucault · Gallagher · Giorgi · Guenther · Harman · Henry · Hillman · Ihde · Irigaray · Johnson · Kompridis · Lacan · Laplanche · Lawlor · Lefort · Manha · McClamrock · Polanyi · Ricoeur · Sartre · Schillebeeckx · Simondon · Thảo · Thompson · Varela · Vesely · Virilio · Young · Zahavi

BiografiRedigera

Merleau-Ponty studerade vid École Normale Supérieure i Paris där han blev vän med Jean-Paul Sartre. Under 1930-talet studerade Merleau-Ponty gestaltpsykologi såväl som fenomenologi. Under andra världskriget tjänstgjorde han som löjtnant i franska armén och senare i motståndsrörelsen.

Mindre känt är Merleau-Pontys kommunistiska engagemang. Detta märks till exempel i boken Humanisme et terreur, essai sur le problème communiste (1947), vilken bland annat utgör ett rasande angrepp på Arthur Koestlers berömda roman Natt klockan tolv på dagen. I boken försvarar Merleau-Ponty stalinismen i Sovjetunionen, inklusive Molotov-Ribbentroppakten.[1] När han sedan distanserade sig från kommunismen, ledde detta till en brytning med Sartre och Simone de Beauvoir[2]

Sin första avhandling presenterade Merleau-Ponty 1938 med titeln Beteendets struktur (La structure du comportement), en undersökning av beteende utifrån en fenomenologisk och gestaltpsykologisk ståndpunkt. År 1945 lade han fram sin andra avhandling, Perceptionens fenomenologi (Phénoménologie de la perception). Han var också med om att grunda Les Temps Modernes tillsammans med bland andra Sartre. Vid sin död 1961 var han professor i filosofi vid Collège de France i Paris.

Filosofisk teoriRedigera

Viktigt i Merleau-Pontys tänkande är den levda kroppen vilket är ett försök att lämna objekt-subjekt-dikotomin. Ett av Merleau-Ponty ofta anfört exempel på problematiken med objekt-subjekt är den blindes käpp. Käppen är inte blott och bart ett objekt för den blinde utan en förlängning av hans kropp, en utvidgad kroppslighet; samma sak med en cykel, en bil, en stol. Tingens enhet med kroppen sedimenteras i kroppen.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Koestler 1954, s. 369
  2. ^ Svante Nordin, Filosofins historia 1995, s. 516

KällorRedigera

  • Koestler, A. (1954) Den osynliga skriften. Albert Bonniers förlag: Stockholm.

Externa länkarRedigera