Matti Wiking Leino

agronom och docent i genetik

Matti Wiking Leino, född 1976, är agronom och docent i genetik.[3] Han disputerade i växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet 2005.[4] Idag är han verksam som forskare vid Stockholms universitet.[5]

Matti Wiking Leino
Född1976
Utbildad vidSveriges lantbruksuniversitet, filosofie doktor, [1]
Sysselsättningagronom, docent i genetik
ArbetsgivareStockholms universitet (2018–)[2]
Redigera Wikidata

Leino har bland annat forskat på äldre fröer i Nordiska museets samlingar och lyckades 2008 få ett 151 år gammalt akaciafrö att gro på Julita gård.[6] Tillsammans med forskare vid Linköpings universitet har han bland annat undersökt DNA i historiskt frömaterial av ärt och spannmål både i Sverige[7] och på Kanarieöarna.[8] År 2017 utkom han med en bok om svenska lantsorter av spannmål.[3]

Bibliografi i urval redigera

  • Leino, Matti Wiking (2005). Mitochondrial genetics of alloplasmic male-sterile Brassica napus lines. Diss. (sammanfattning). Uppsala : Sveriges lantbruksuniv. Libris 9869822
  • Leino, Matti Wiking (2011). Den egyptiska akacians långa dvala: om vetenskapsmannen Oskar Sandahl och hans resa till Egypten 1856. Stockholm: Nordiska museets förlag. Libris 12119877
  • Nygårds, Lena & Leino, Matti Wiking (2013). Klint Karins kålrot och mor Kristins böna: om fröuppropets kulturarv. Alnarp: SLU, Programmet för odlad mångfald. Libris 14705345
  • Leino, Matti Wiking (2017). Spannmål: svenska lantsorter. Stockholm: Nordiska museets förlag. Libris 20854105

Referenser redigera

  1. ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] ”Spannmål”. www.nordiskamuseet.se. Nordiska museet. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201044341/https://www.nordiskamuseet.se/om-museet/forlaget/spannmal. Läst 20 november 2017. 
  4. ^ ”Mitochondrial genetics of alloplasmic male-sterile Brassica napus lines / Matti Leino”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/9869822. Läst 20 november 2017. 
  5. ^ ”Matti Leino - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/profiles/mlein-1.298552. Läst 18 februari 2020. 
  6. ^ ”Miniintervju: Matti Leino”. www.alltomtradgard.se. Allt om Trädgård. http://www.alltomtradgard.se/miniintervju-matti-leino/. Läst 20 november 2017. 
  7. ^ ”Gen från gamla sorter kan ge nyttigare vete” (på svenska). ATL, Lantbrukets Affärstidning. 15 augusti 2012. http://www.atl.nu/lantbruk/gen-fran-gamla-sorter-kan-ge-nyttigare-vete/. Läst 20 november 2017. 
  8. ^ ”Gömda frön avslöjar Kanarieöarnas förhistoria” (på svenska). Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/linkopings_universitet/pressreleases/goemda-froen-avsloejar-kanarieoearnas-foerhistoria-1703413. Läst 20 november 2017. 

Externa länkar redigera