Maria Nikolajeva, född 16 maj 1952 i Moskva i Sovjetunionen, är en svensk litteraturvetare och professor.

Maria Nikolajeva
Född16 maj 1952[1] (71 år)
Moskva[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidMoskvas statliga lingvistiska universitet[3]
SysselsättningFörfattare, litteraturkritiker, universitetslärare[3], litteraturteoretiker[2]
ArbetsgivareStockholms universitet
Åbo Akademi
Universitetet i Cambridge[3]
Faculty of Education, University of Cambridge (2008–)[4]
MakeStaffan Skott
BarnJulia Skott (f. 1982)[5]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Maria Nikolajeva flyttade till Sverige 1981. Sin uppväxt i Sovjetunionen har hon beskrivit 2010 i den självbiografiska boken Om hur jag växte upp under diktaturen. 1988 disputerade hon med en avhandling[6] om barnlitteratur. Mellan 1999 och 2008 var hon professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

Nikolajeva har i sin forskning intresserat sig för barnlitteratur och hennes bok Barnbokens byggklossar utkom 2017 i en tredje upplaga. Sedan sommaren 2008 är hon bosatt i Cambridge, där hon innehar en nyskapad professur i barnlitteratur vid Cambridge University.

Hon har en betydande vetenskaplig publicering (2019) med ett h-index på 29 enligt Google Scholar, det vill säga hon är medförfattare till minst 29 artiklar som vardera citerats minst 29 gånger.[7]

Maria Nikolajeva är mor till journalisten Julia Skott.

Bibliografi (urval) redigera

  • 1984 - (på eng.)The Fantastic Space
  • 1985 - (på eng.) From fairy tale to fantasy : Vladimir Propp's analysis-model applied to modern fantasy for children
  • 1985 - Den förlorade tiden och andra fantastiska berättelser
  • 1986 - (på eng.) The magic code : (the laws and rules in fantasy for children)
  • '1987 - Var är solen? : efter en slovakisk folksaga
  • 1988 - (på eng.) The magic code : the use of magical patterns in fantasy for children
  • 1990 - Vem sa det först?
  • 1991 - Selma Lagerlöf ur ryskt perspektiv
  • 1992 - Modern litteraturteori och metod i barnlitteraturforskningen
  • 1993 - Nedräkningen Stockholm : Rabén & Sjögren
  • 1994 - Det finns inga kungar Stockholm : Rabén & Sjögren
  • 1995 - (på eng.) Aspects and issues in the history of children's literature
  • 1995 - Återkommande mönster i Selma Lagerlöfs författarskap
  • 1998 - Barnbokens byggklossar (2017: 3 upplagan). Lund: Studentlitteratur. Libris 20006756. ISBN 978-91-44-11467-5 
  • 2000 - Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. Libris 8352914. ISBN 91-44-01362-0 
  • 2005 - (på eng.) Aesthetic approaches to children's literature: an introduction. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 9724336. ISBN 0-8108-5426-0 
  • 2006 - (på eng.) Beyond Babar : the European tradition in children's literature
  • 2010 - Om hur jag växte upp under diktaturen. Stockholm: Norstedt. Libris 11506745. ISBN 978-91-1-302623-7 
  • 2010 - (på eng.) Power, voice and subjectivity in literature for young readers. Children's literature and culture ; 67. New York: Routledge. Libris 11591086. ISBN 978-0-415-63669-8 
  • 2012 - (på eng.) Contemporary adolescent literature and culture : the emergent adult
  • 2014 - (på eng.) Reading for learning: cognitive approaches to children's literature. Children's literature, culture, and cognition, 2212-9006 ; 3. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. Libris 16549016. ISBN 978-90-272-0157-7 
  • 2016 - (på eng.) Children's literature comes of age : toward a new aesthetic
  • 2017 - (på eng.) The Edinburgh companion to children's literature

Utmärkelser redigera

  • 2005 - The International Brothers Grimm Award
  • 2012 - Festskrift Lassén-Seger Maria, Österlund Maria, red. Till en evakuerad igelkott: festskrift till Maria Nikolajeva = Celebrating a displaced hedgehog : a Festschrift for Maria Nikolajeva. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 117. Göteborg: Makadam. Libris 13422311. ISBN 978-91-7061-112-4 
  • 2022 - Gulliverpriset[8]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 31 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 31 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] läs online, www.educ.cam.ac.uk , läst: 1 mars 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, juliaskott.wordpress.com , läst: 1 mars 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Nikolajeva, Maria (1988) (på engelska). The magic code: the use of magical patterns in fantasy for children. Studies / published by the Swedish Institute for Children's Books, 0347-5387 ; 31. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris 7223028. ISBN 91-22-01200-1 
  7. ^ ”Google Scholar-profil Maria Nikolajeva”. Google Scholar. https://scholar.google.se/citations?user=h-qEgAUAAAAJ&hl=sv&oi=ao. Läst 25 juni 2019. 
  8. ^ Gulliverpriset år 2022 tilldelas Maria Nikolajeva Läst 11 mars 2022.

Externa länkar redigera