Catharina Maria Munthe, född 6 april 1844 i Bankeryds församling, Jönköpings län,[7] död 1 januari 1944 i Lidingö församling,[8] var en svensk skolföreståndare. Hon var föreståndare för Högre flickskolan i Ystad, och ordförande i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i staden.[9] Hon var föreningens första ordförande.[10]

Maria Munthe
Född6 april 1844[1][2][3]
Bankeryds församling[3], Sverige
Död1 januari 1944[2] (99 år)
Lidingö församling[2], Sverige
Medborgare iSverige[4][5]
Utbildad vidHögre lärarinneseminariet
SysselsättningHuvudlärare[5], författare[5], rösträttsaktivist
Befattning
Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Ystad (1907–1912)[6]
Styrelseledamot, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt[4]
SläktingarAxel Munthe
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Munthe föddes 1844 i Bankeryd. Hon tog examen vid Kungliga högre lärarinneseminariet i Stockholm, innan hon 1882 startade ett elementarläroverk i Ystad för flickor. När läroverket grundades var det beläget vid Hamngatan (som då hette Stora Strandgatan); 1883 flyttade skolan till Klostergatan, innan man vid 1880-talets mitt omlokaliserade till Jennygatan 3.[11]

När Munthe grundade skolan drevs den i privat regi. Omkring år 1900 ombildades den till ett aktiebolag, där Ystads stad var delägare. Den var kvar på Jennygatan till 1905. Då blev lokalerna för små. Stadsarkitekten Peter Boisen ritade då Flickskolan, som senare kom att byta namn till Maria Muntheskolan, på nuvarande Maria Munthegatan.[11][12]

1911 slutade Munthe sin tjänst i Ystad. Hon pensionerade sig, och flyttade till broderns hus på Lidingö. Munthe dog där ogift 1944.[11]

Referenser redigera

  1. ^ läs online, sok.riksarkivet.se.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Munthe, Maria Catharina.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] ArkivDigital online, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Årsberättelser för Landsföreningen och Lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1908, Oskar Eklunds boktryckeri, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Lisbeth Larsson, Eva Haettner Aurelius & Christina Sjöblad, Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige 1650-1989 : en bibliografi, Lund University Press, 1991, ISBN 978-91-7966-171-7, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Bankeryds kyrkoarkiv”. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0019731_00048. Läst 4 november 2020. 
  8. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet 5 januari 1944
  9. ^ Haettner Aurelius, Eva (1991). Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige 1650-1989 : en bibliografi. ISBN 978-91-7966-171-7. http://libris.kb.se/bib/8377551. Läst 4 november 2020 
  10. ^ Centralstyrelsens för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt årsberättelse 1917.. Stockholm: OSKAR EKLUNDS BOKTRYCKERI. 1918. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/52068/1/gupea_2077_52068_1.pdf 
  11. ^ [a b c] Åkesson, Ingemar (2014). ”Stadsdelen Östra Förstaden i Ystad”. FBC:aren 19 (1). http://www.ystadsfbc.se/wp-content/uploads/2016/03/FBCaren-nr-1-2014.pdf. 
  12. ^ Gröndahl, Satu. (2018). Migrants and Literature in Finland and Sweden.. Finnish Literature Society/SKS. ISBN 978-951-858-034-1. OCLC 1082957256. https://www.worldcat.org/oclc/1082957256. Läst 4 november 2020