Olof Åhlström, ursprungligen Ericsson, född 14 augusti 1756 i Vårdinge församling, Södermanlands län, död 11 augusti 1835 i Stockholm, var ett svenskt krigsråd, organist, kompositör och musikförläggare.

Olof Åhlström
FöddOlof Ericsson[1]
14 augusti 1756[2][1]
Vårdinge församling[2][1], Sverige
Död11 augusti 1835[3][2][4] (78 år)
Klara församling[5], Sverige
Medborgare iSverige[6][1]
SysselsättningKompositör[2], pianist[2], musikförläggare, organist[2]
Befattning
Organist, Maria Magdalena församling (1777–1792)
Organist, Jakob och Johannes församling (1792–1835)
Krigsråd, Krigskollegium (1805–1824)
ArbetsgivareMaria Magdalena församling (1777–1792)[7]
Jakob och Johannes församling (1792–1835)[8]
Noterbara verkFrigga
MakaHedvig Charlotta Lenngren
(g. 1782–1821)
BarnCarolina Åhlström (f. 1782)
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Åhlström föddes 14 augusti 1756 på Åle i Vårdinge församling, Södermanlands län. Han var son till bonden Eric Olofsson och Anna Jönsdotter.[9][10] Utöver att vara organist i Sankt Jacobs kyrka samt en produktiv, och av sin samtid högt skattad tonsättare, är Åhlström bland annat känd som förläggare för den första utgåvan av Bellmans Fredmans epistlar 1790. Åhlström och Bellman var även ordensbröder i Par Bricole. Åhlström var också medlem i Svenska Frimurare Orden, till vilken han har skrivit en del musik.

Åhlström utgav också mellan åren 1789 och 1834 tidskriften Musikaliskt Tidsfördrif, där bland annat musiken till många av de stycken som framfördes vid Kungliga teatern trycktes, samt drev Stockholms första nottryckeri.

Åhlström invaldes som ledamot nummer 93 av Kungliga Musikaliska Akademien den 19 november 1785, och var dess direktör 1803–1805.[11]

Han tjänstgjorde parallellt med övrig verksamhet i Krigskollegium från 1779, och var krigsråd under åren 1805–1824.

Kompositioner redigera

 
Titelbladet till operan Frigga (1787).
 
Sommarnatten. Text: Michael Choraeus. Musik: Olof Åhlström. Ur: Skaldestycken satte i musik. XI:13, 1803

Operor redigera

Skådespelsmusik redigera

  • Den bedragne Bachan
  • De begge Crispinerna eller Tvillingbröderna
  • Eremiten eller Fadershjertat

Orkesterverk redigera

  • Konsert för piano.

Kammarmusikverk redigera

  • Op. 1 Tre klaversonater med violin, 1783
    • 1. Sonat för piano och violin (ad libitum) i C-dur
    • 2. Sonat för piano och violin (ad libitum) i F-dur
    • 3. Sonat för piano och violin (ad libitum) i A-dur
  • Op. 2 Fyra violinsonater, 1784
    • 1. Sonat för piano och violin i B-dur
    • 2. Sonata för piano och violin i C-dur
    • 3. Sonata för piano och violin i d-moll
    • 4. Sonata för piano och violin i Ess-dur

Pianoverk redigera

  • Allegretto i A-dur.
  • Allegretto i C-dur.
  • Allegro i F-dur.
  • Andante i A-dur.
  • Andante i B-dur.
  • Andante i B-dur.
  • Andante i G-dur.
  • Andanto con moto i G-dur.
  • Andantino i A-dur.
  • Bagatell, Intermezzo i g-moll.
  • Introduktion i c-moll.
  • Marsch i C-dur.
  • Marsch i c-moll
  • Marsch i c-moll
  • Marsch i d-moll.
  • Marsch i Ess-dur.
  • Marsch i F-dur.
  • Pastoral i G-dur.
  • Polonäs i C-dur.
  • Rondeau i F-dur.
  • [Sats i C-dur].
  • [Sats i d-moll].
  • [Sats i Ess-dur].
  • [Sats i G-dur].
  • [Sats i g-moll].
  • Traditioner av svenska folkdanser.
  • Två menuetter.

Sonater redigera

  • Op.3 Tre klaversonater, 1786
    • Sonat i D-dur op. 3:1.
    • Sonat i F-dur op. 3:2.
    • Sonat i Ess-dur op. 3:3.
  • Sonat i Ess-dur.
  • Sonat i Ess-dur.
  • Sonat i D-dur.
  • Op.4 Tre klaversonatiner, 1786
    • Sonatin i B-dur op. 4:1.
    • Sonatin i G-dur op. 4:2.
    • Sonatin i C-dur op. 4:3.

Variationer redigera

  • Tema av Boccherini med variationer i G-dur.
  • Tema med variationer i C-dur.
  • Tema med variationer i Ess-dur.
  • Tema med variationer i c-moll.
  • Andante grazioso av Pihlman med variationer i A-dur.
  • Andante grazioso av Nauman med variationer i C-dur.
  • Moderato av Åhlström, varierad av Grenzer i C-dur.

Orgelverk redigera

  • Adagio i G-dur.
  • Animoso id-moll.
  • Fantasier (Enligt Nisser finns fem fantasier).
  • Largo.
  • Tempo gusto.

Luta redigera

  • Alla polacka.

Kyrkomusik redigera

  • Kantat. Uppförd vid Magnus Lehnbergs inträde i S:t Jacobs församling år 1802 såsom kyrkoherde.
  • Kantat "Evige! Evige! Evige och gode ande!".
  • Kantat till Mikaelidagen "Kom! för min fotapall".
  • Kantat till juldagen "Med hjertats lof till dig".
  • Kantat till juldagen ("På Sions murar hvilken fröjd".
  • Kantat till juldagen "Ur nattens hvila väckt".
  • Kantat till pingstdagen "Till Himlars härlighet".
  • Kantat till påskdagen "Att smädelse och död för vår".
  • Kantat till påskdagen "Dunkla skuggor".
  • Kantat till påskdagen "Förtjust jag sjunger Frälsarns ära".
  • Kantat till påskdagen "Hvad bilder för min syn". Uppförd i S:t Jacobs kyrka 1799.
  • Koral "Gethsemane".
  • Koral "Hör Syndaträl, hör till!".
  • Koral "Fader wår som från det höga".
  • Koral "I! som idag med heta tårar".
  • Koral "Vad gör att hjertat hemligt lider".

Bibliografi redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] ArkivDigital online, läs online, läst: 1 februari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Olof Åhlström (1756-1835), läst: 13 december 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ International Music Score Library Project, Olof Åhlström, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Åhlström, Olof.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 25 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 433.[källa från Wikidata]
  8. ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 430.[källa från Wikidata]
  9. ^ Vårdinge (AB) CI:2 (1704-1757) Sida: 201
  10. ^ Vårdinge (AB) AI:3 (1760-1786) Sida: 21
  11. ^ Hilleström, Gustaf (1971). Kungliga Musikaliska akademien: matrikel 1771-1971. Publikationer utgivna av Kungl. Musikaliska akademien, 99-0168608-3; 10. Stockholm: Nordiska musikförlaget. Libris 8198410 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera