Margareta Strömstedt

svensk författare, journalist och översättare

Gunhild Margareta Strömstedt,[1] född Henriksson[2] 19 maj 1931 i Ljungby i Kronobergs län i Småland,[1] är en svensk författare, journalist och översättare. Hon har uppmärksammats för sina delvis självbiografiska ungdomsböcker. Hon har även skrivit vuxenböcker med självbiografiska inslag. 1977 kom hennes stora biografi över Astrid Lindgren.

Margareta Strömstedt
Margareta Strömstedt, 2011.
Margareta Strömstedt, 2011.
FöddGunhild Margareta Henriksson
19 maj 1931 (89 år)
Ljungby, Kronobergs län (Småland)[1]
Yrkejournalist, författare, översättare
NationalitetSverige svensk
Språksvenska
Verksam1961–
DebutverkFjärilar i klassen (1961)
Framstående verkMajken, den nittonde december
Framstående priserGulliverpriset (1969), Astrid Lindgren-priset (1986), Expressens Heffaklump (1991), Samfundet De Nios Astrid Lindgren-pris (2002), Sveriges Radios Novellpris (2007)
MakeBo Strömstedt (1953–2016; hans död)
BarnNiklas Strömstedt,
Lotten Strömstedt

1969–1985 arbetade Strömstedt som producent vid Sveriges Radio och TV2. Hon har bland annat fått motta Gulliverpriset, Astrid Lindgren-priset och Expressens Heffaklump. Margareta Strömstedt var gift med Bo Strömstedt från 1953 till hans död 2016, parets barn är Niklas och Lotten Strömstedt.

BiografiRedigera

Margareta Strömstedt föddes 1931 som dotter till August Henriksson och Sigrid, född Bergman.[3] Hon tillbringade sina första elva levnadsår i småländska Lagan i Ljungby kommun. Därefter bodde familjen ett år i Torpsbruk och flyttade sedan till Moheda. Fadern var pastor i missionsförsamlingen.[4]

Hon tog realexamen i Alvesta och studentexamen i Växjö. 1952 tog hon folkskollärarexamen i Lund, varefter hon läste vidare vid stadens universitet 1956 blev hon filosofie magister. Sedan flyttade hon tillsammans med maken Bo Strömstedt till Stockholm. Där arbetade Strömstedt till en början som journalist vid Dagens Nyheter och därefter som TV-producent. Hon var även anställd vid Stockholms stads barnteater 1961–1965.[4][3]

Författarskap och skrivandeRedigera

Strömstedt debuterade 1961 som författare, med sagoboken Fjärilar i klassen. Året efter utkom Strömstedts barnbok Kom tillbaka, lilla Jenny!, där handlingen utspelas i trakten där hon växte upp.[5]

Mer känd som författare blev hon dock först 1982 genom publiceringen av Majken, den nittonde december. Det var den första boken i en serie av fem om den fantasifulla flickan Majken och hennes uppväxt i ett 1940-talets Småland präglat av frikyrklighet.[2] De fem böckerna, där uppföljarna publicerades 1983, 1984, 1987 och 1991, är till största delen självbiografiska. Majken har dock en skräddare till far och två syskon (medan barnaskaran hos familjen Henriksson var fyra till antalet).[4]

Fler självbiografiska inslag presenterades också i romanerna Julstädningen och döden och Församlingen under jorden, publicerade 1984 respektive 1990. I den förra boken är familjefadern en missionspastor, medan huvudrollen i den sistnämnda boken är en sextonårig pojke som inspirerats av Margareta Strömstedts yngre bror.[4] Strömstedts skrivande för vuxna har en mörkare, mer allvarlig grundton.[2]

Strömstedt har verkat i ett antal litterära genrer. Hon har skrivit texten till flera bilderböcker, däribland Lille morfar från 1993, och författat ungdomsromanen Gå mot solen (1996). I denna bok använde hon tidsresan som litterärt grepp för att presentera en svunnen tid i samtiden.[4]

Margareta Strömstedt är också uppmärksammad för de starkt personligt skrivna böckerna Natten innan de hängde Ruth Ellis och Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte (2013).[2] Den senare är en självbiografisk skildring, där Strömstedt både redogör för sitt förhållande till litteraturen och på ett osminkat sätt en mängd tidigare okända händelser ur sitt eget liv.[6]

Även som barnbokskritiker och -presentatör har Margareta Strömstedt varit viktig. 1997 utkom hennes biografi Astrid Lindgren,[2] och 1999 kom den i en ny och utökad upplaga.[4] Strömstedt var under många år en av Lindgrens nära vänner, och bland annat fick Stömstedt henne att 1993 ställa upp och göra ett Sommar-program i radion.[5]

Verksamhet i press, radio och TVRedigera

Åren 1962–1969 var Margareta Strömstedt knuten till Dagens Nyheter som kulturskribent i och redaktör för barnbokssida, från 1991 som medarbetare. 1968 deltog hon i Sveriges Radios producentutbildning. Åren 1969–1985 tjänstgjorde Strömstedt som producent vid Sveriges Radio och TV2, där hon hanterade produktioner av både ungdoms- och vuxenprogram.[3][2]

Hon har varit sommarpratare i Sveriges Radio P1 vid sju tillfällen:[5] 29 juli 1970, 1 augusti 1980, 6 juli 1985, 12 juli 1987, 9 juli 1988, 26 juni 1993, 16 juli 2004 och 15 juli 2007.

Erkännande och familjRedigera

Strömstedt erhöll Gulliverpriset 1969. År 2007 utnämndes hon också till filosofie hedersdoktor vid Växjö universitet.[7] Hon var mellan 1953[1] och 2016 gift med Bo Strömstedt och är mor till Niklas Strömstedt[2] och Lotten Strömstedt.

Priser och utmärkelserRedigera

BibliografiRedigera

  • 1961Fjärilar i klassen och andra sagor om mina vänner bland tomtarna
  • 1962Kom tillbaka, lilla Jenny
  • 1969Ketchup och bananer
  • 1969Full tank!
  • 1977Astrid Lindgren – en levnadsteckning (biografi)
  • böckerna om Majken:
    • 1982Majken, den nittonde december
    • 1983Majken, en dag i maj
    • 1984Majken, det brinner
    • 1987Majken flyttar till paradiset
    • 1984Julstädningen och döden
    • 1991Majken och skyddsängeln
    • 1993Boken om Majken (samling)
  • 1989På spaning efter en 40-talsgymnasist
  • 1990Församlingen under jorden
  • 1993Lille morfar
  • 1995Fanny och fåglarna
  • 1996Gå mot solen
  • 2006Natten innan de hängde Ruth Ellis och andra berättelser ur mitt liv
  • 2013Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges befolkning 1990: Strömstedt, Gunhild Margareta
  2. ^ [a b c d e f g] Margareta Strömstedt i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 18 april 2017.
  3. ^ [a b c] ”1062 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1997)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vemardet/1997/1062.html. Läst 14 juli 2020. 
  4. ^ [a b c d e f] "Magareta Strömstedt". Arkiverad 19 april 2017 hämtat från the Wayback Machine. sydostbiblioteken.se. Läst 18 april 2017.
  5. ^ [a b c] "Margareta Strömstedt 80 år 2011". sverigesradio.se, 2011-05-18. Läst 18 april 2017.
  6. ^ Spektra, TT (2013-07-30): "Margareta Strömstedt har slutat tiga". svd.se. Läst 18 april 2017.
  7. ^ "Växjö – Astrid Lindgren-vän hedersdoktor". svt.se. Läst 18 april 2017.
  8. ^ [a b c] Persson, Inger (2013-11-14): "En författare med många sidor". lansposten.se. Läst 18 april 2017.
  9. ^ "Strömstedt, Margareta". boksampo.fi. Läst 18 april 2017.
  10. ^ "Samfundet de nios Astrid Lindgren-pris". sbi.kb.se. Läst 18 april 2017.

Externa länkarRedigera