Öppna huvudmenyn

Malin Björk, född 22 maj 1972 i Göteborg, är en svensk vänsterpartistisk politiker och ledamot i EU-parlamentet. I EU-parlamentet tillhör hon vänsterpartigruppen GUE/NGL. Hon är ledamot i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet (FEMM).

Malin Björk

Malin Björk 2014, inför valet till Europaparlamentet samma år.

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
2014
Företrädare Mikael Gustafsson
Valkrets Sverige

Född 22 maj 1972 (47 år)
Göteborg, Sverige
Politiskt parti Vänsterpartiet

BiografiRedigera

Malin Björk är uppvuxen i Västra Frölunda i Göteborg och bor numera i Bryssel. Hon har arbetat i cirka tio år för European Women's Lobby (EWL), en paraplyorganisation för kvinnorörelsen, i Bryssel. Under 2005–2008 var hon projektledare på EWL för ett nordiskt-baltiskt pilotprojekt som syftade till att bygga upp samarbetet i regionen kring prostitution och människohandel.

Björk lämnade EWL i början av 2009 för att börja som projektledare på European AntiPoverty Network, men rekryterades kort därefter till sekretariatet för Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster i Europaparlamentet (GUE/NGL) och har sedan 2009 arbetat som politisk funktionär i Bryssel, med ansvar att följa Europaparlamentets jämställdhetsutskott.[1][2][3]

Hon valdes som ledamot i Europaparlamentsvalet i Sverige 2014. Hon är även Sveriges första öppet lesbiska kvinna i Europaparlamentet.

Malin Björk är feministisk aktivist och var med och startade och drev det feministiskt-lesbiska nätmagasinet Scumgirls och den webbaserade feministiska nyhetsbyrån Penelopes.

Insatser i EU-parlamentetRedigera

Sedan 2016 är hon parlamentets huvudförhandlare för ett lagförslag om ett kvotflyktingsystem i EU. Hennes förslag[4], som bland annat innebär att EU ska ta emot över 200 000 kvotflyktingar per år, antogs i det ansvariga utskottet i oktober 2017.

Tillsammans med sin italienska kollega Eleonora Forenza har hon också skrivit ett betänkande om bristen på jämställdhetsperspektiv i EU:s handelspolitik[5]. Betänkandet antogs i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet och utskottet för internationell handel i januari 2018.

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera