Madeleine Gustafsson
Dagmar Helena Madeleine Gustafsson, ogift Lagerberg[1], född 2 juli 1937 i Göteborg[2], bosatt i Stockholm, är en svensk författare, litteraturkritiker och översättare. Hon blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1961 och var gift med Lars Gustafsson 1962–1982.[3] Hon är adoptivdotter till överceremonimästaren Joen Lagerberg.
| Madeleine Gustafsson | |
 Madeleine Gustafsson på Bokmässan i Göteborg 2017. | |
| Född | Madeleine Lagerberg 2 juli 1937 Göteborg |
|---|---|
| Yrke | Författare, litteraturkritiker, översättare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1975 – |
| Make/maka | Lars Gustafsson (g. 1962–1982) |
Gustafsson sitter på stol nummer 8 i Samfundet De Nio sedan 1999. Hon promoverades 2012 till filosofie hedersdoktor vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.[4]
Utöver egna böcker med poesi och litteraturkritik har hon varit verksam som översättare från tyska, franska och (i mindre utsträckning) italienska. Den författare hon mest troget följt som översättare är Hans Magnus Enzensberger. Som litteraturkritiker har Gustafsson arbetat på Upsala Nya Tidning (1960–1962), Stockholmstidningen (1963–1964), Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (1963–1973) och Dagens Nyheter (1973–).[3]
BibliografiRedigera
- 1978 – Utopien och dess skugga: studier i samtida fransk idédebatt (Norstedt)
- 1978 – Med andras ögon: om böcker mest (LiberFörlag)
- 1979 – Solida byggen, dikter (Norstedt)
- 1983 – Vattenväxter, dikter (Norstedt)
- 1991 – Berättelsens röst: från Bernhard till Yourcenar (Norstedt)
- 1993 – Att skriva om böcker (Tegnérsamfundet)
- 1993 – Fång-lada (poesi) (Norstedt)
- 2016 – Påminnelser. Om böcker, människor och ord (Daidalos)
Översättningar (urval)Redigera
- 1975 – Peter Schneider: Lenz: en berättelse (Lenz: eine Erzählung) (PAN/Norstedt)
- 1977 – Reiner Kunze: De underbara åren (Die Wunderbaren Jahre) (PAN/Norstedt)
- 1979 – Jürgen Fuchs: Protokoll från en rannsakning (Gedächtnisprotokolle och Vernehmungsprotokolle) (PAN/Norstedt)
- 1980 – Marcel Proust: Den likgiltige (L'indifférent) (Atlantis)
- 1980 – Werner Herzog: Att gå i kylan: München - Paris 23.11 till 14.12.1974 (Vom Gehen im Eis) (Norstedt)
- 1985 – Marguerite Duras: Älskaren (L'amant) (Bonnier)
- 1989 – Ricarda Huch: Skyddsängeln: en brevberättelse (Der letzte Sommer) (Norstedt)
- 1995 – Gianni Celati: Berättelser från slätten (Narratori delle pianure) (Bonnier)
- 2009 – Melania G. Mazzucco: Vita (Vita) (Norstedt)
- 2009 – Madeleine Bourdouxhe: En spik, en ros och andra berättelser (Sept nouvelles) (Elisabeth Grate)
- 2013 – Milena Agus: Pappas vingar (Ali di babbo) (Elisabeth Grate)
- 2014 – Patrick Modiano: Dora Bruder (Elisabeth Grate)
- 2017 – Anny Romand: Min mormor från Armenien (Elisabeth Grate)
- 2021 – Erri de Luca, Fjärilens tyngd (Il peso della farfalla) (Elisabeth Grate)
Priser och utmärkelserRedigera
Vidare läsningRedigera
- Intervju på Översättarsektionens hemsida. Läst 2 januari 2020
ReferenserRedigera
- ^ Gustafsson, Lars E E, författare, Västerås (forts) i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1977 / s 364.
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
- ^ [a b] ”Imre Kertész: A Medium for the Spirit of Auschwitz”. www.nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2002/kertesz-article.html#footnote. Läst 13 mars 2017.
- ^ ”Hedersdoktorer vid Konstnärliga fakulteten”. Göteborgs universitet. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819223231/http://www.konst.gu.se/fakulteten/hedersdoktorer/. Läst 20 oktober 2013.
- ^ ”Rumänska kulturinstitutets Sorescupris för 2017 går till Madeleine Gustafsson”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/rumanska_kulturinstitutet/pressreleases/rumaenska-kulturinstitutets-sorescupris-foer-2017-gaar-till-madeleine-gustafsson-2178627. Läst 7 januari 2020.