Öppna huvudmenyn
För handbollsspelaren, se Madeleine Gustafsson (handbollsspelare).

Dagmar Helena Madeleine Gustafsson, ogift Lagerberg[1], född 2 juli 1937 i Göteborg[2], bosatt i Stockholm, är en svensk författare, litteraturkritiker och översättare. Hon blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1961 och var gift med Lars Gustafsson 1962–1982.[3] Hon är adoptivdotter till överceremonimästaren Joen Lagerberg.

Madeleine Gustafsson
Madeleine Gustafsson på Bokmässan i Göteborg 2017.
Madeleine Gustafsson på Bokmässan i Göteborg 2017.
FöddMadeleine Lagerberg
2 juli 1937 (82 år)
Göteborg
YrkeFörfattare, litteraturkritiker, översättare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1975
Make/makaLars Gustafsson (g. 1962–82)

Gustafsson sitter på stol nummer 8 i Samfundet De Nio sedan 1999. Hon promoverades 2012 till filosofie hedersdoktor vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.[4]

Utöver egna böcker med poesi och litteraturkritik har hon varit verksam som översättare från tyska, franska och (i mindre utsträckning) italienska. Den författare hon mest troget följt som översättare är Hans Magnus Enzensberger. Som litteraturkritiker har Gustafsson arbetat på Uppsala Nya Tidning (1960-1962), Stockholmstidningen (1963-1964), Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (1963-1973) och Dagens Nyheter (1973-).[3]

Innehåll

BibliografiRedigera

  • 1978Utopien och dess skugga: studier i samtida fransk idédebatt (Norstedt)
  • 1978Med andras ögon: om böcker mest (LiberFörlag)
  • 1979Solida byggen, dikter (Norstedt)
  • 1983Vattenväxter, dikter (Norstedt)
  • 1991Berättelsens röst: från Bernhard till Yourcenar (Norstedt)
  • 1993Att skriva om böcker (Tegnérsamfundet)
  • 1993Fång-lada (poesi) (Norstedt)

Översättningar (urval)Redigera

Priser och utmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Gustafsson, Lars E E, författare, Västerås (forts) i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1977 / s 364.
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  3. ^ [a b] ”Imre Kertész: A Medium for the Spirit of Auschwitz”. www.nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2002/kertesz-article.html#footnote. Läst 13 mars 2017. 
  4. ^ ”Hedersdoktorer vid Konstnärliga fakulteten”. Göteborgs universitet. http://www.konst.gu.se/fakulteten/hedersdoktorer/. Läst 20 oktober 2013.