Budbärar-RNA

(Omdirigerad från MRNA)


Budbärar-RNA eller mRNA (från engelska: messenger-RNA) är en sorts RNA.[1]

Budbärar-RNA

FunktionRedigera

Budbärar-RNA för över information från cellkärnans DNA till ribosomerna, där informationen används för tillverkning av proteiner.

Informationen i en gen transkriberas till mRNA-molekyler i en process där RNA-polymeras är involverad.[2] mRNA-molekylerna transporteras sedan över till ribosomerna ute i cytoplasman. Där sker då framställning av polypeptidkedjor, kedjor av sammankopplade aminosyror. Polypeptidkedjorna blir sedan ett protein genom proteinveckning.[3]

Mekanism för vaccin baserade på budbärar-RNARedigera

Pfizer BioNTech Covid-19 Vaccine och Modernas vaccin mRNA-1273 använder sig ett något modifierat RNA från viruscellens peplomerer (också kallade spikeproteiner eller S-proteiner), de "utskott" som coronaviruset har och som fungerar så att de ansluter till värdindividens cellers receptorer. Genmaterialet i vaccinet är inneslutet i ett hölje av lipider, ett fettliknande ämne. Från den injicerade lipiddroppen tar sig budbärar-RNA:et in i en cell, där ribosomerna läser av budbärar-RNA:ets instruktioner beträffande spikeproteinet. Detta leder till att cellen producerar kopior av spikeproteinet, vilka tar sig ut ur värdcellen i blodomloppet. RNA:et tränger inte in i cellkärnan, där cellens genom finns, och det bryts ned av cellen inom någon dag efter det att vaccinet injicerats.[4]

Så kallade "antigen-presenterande celler" suger i sig spikproteinet och överför den till T-hjälparceller, en typ av vita blodkroppar i blodomloppet. Dessa "lär sig" av detta känna igen coronivirusets spikeprotein och producerar därefter dels mördar-T-celler och dels B-celler, båda andra typer av vita blodkroppar.

När en person smittas, upptäcker mördarcellerna virusinfekterade celler och eliminerar dessa. Samtidigt blockerar av B-cellerna producerade antikroppar coronsaviruset att tränga in i friska celler.

Covid-19-vaccinRedigera

Under 2020 skedde utvecklingsarbete inom ett stort antal forskningsinstitutioner och företag över hela världen för att få fram ett vaccin mot den nya smittsamma sjukdomen Covid-19. Därvid användes många olika tekniker och angreppssätt, men det blev två vacciner baserade på budbärar-RNA-teknologi, som blev de första som godkändes för akutanvändning av tillståndsmyndigheter i Västeuropa och USA i december 2020. De var de första utvecklade vaccinerna på basis av budbärar-RNA-teknik.[5]

Till skillnad från äldre typer av vacciner kräver dessa en lagring och distribution i en fryskedja. Modernas mRNA-1273 kräver hantering i -20 grader, medan Pfizer och BioNTechs Pfizer BioNTech Covid-19 vaccine kräver -70°C ±10°C upp till tio dagar i oöppnat skick. För det senare vaccinet måste därför kryofrysar användas, alternativt för hantering under några dygn torris.[5]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Grundläggande molekylärgenetik”. Gentekniknämnden. https://www.genteknik.se/genetik-och-genteknik/genetik/fran-gen-till-protein/. Läst 3 april 2019. 
  2. ^ Walter, Peter; Roberts, Keith; Raff, Martin; Lewis, Julian; Johnson, Alexander; Alberts, Bruce (2002). ”From DNA to RNA” (på engelska). Molecular Biology of the Cell. 4th edition. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK26887/. Läst 3 april 2019. 
  3. ^ Walter, Peter; Roberts, Keith; Raff, Martin; Lewis, Julian; Johnson, Alexander; Alberts, Bruce (2002). ”The Shape and Structure of Proteins” (på engelska). Molecular Biology of the Cell. 4th edition. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK26830/. Läst 3 april 2019. 
  4. ^ Moderna COVID vaccine becomes second to get green light in United States på www.nature.com den 18 december 2020
  5. ^ [a b] ”Your questions abut the coronavirus vaccine, answered. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/health/2020/11/17/covid-vaccines-what-you-need-to-kniw/?arc404=true. Läst 21 december 2020. 

Externa länkarRedigera