Öppna huvudmenyn

Mälarhöjden

stadsdel i västra Stockholm

Mälarhöjden är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Den ligger vid Mälaren och ingår i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsområde. Stadsdelen gränsar till Hägersten, Västertorp, Fruängen, Bredäng och har också vattengräns till Ekerö kommun.

Mälarhöjden
Mälarhöjden
Mälarhöjden
KommunStockholm
KommunområdeSöderort
StadsdelsområdeHägersten-Liljeholmens stadsdelsområde
DistriktHägerstens distrikt
Bildad1926
Antal invånare4 502 (2017)
Landareal142 hektar
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Mälarhöjden är mycket kuperat, med den högsta punkten vid Backvindeln med 71,8 meter över havet.[1]

I dagligt språkbruk kan Mälarhöjden även inkludera egnahemsområdet i stadsdelen Hägersten.[2]

Innehåll

HistorikRedigera

 
Fridhems villor 1909.
 
Slättens gård, f.d. huvudbyggnad från 1800-talet, foto 1964.
 
Butikslängan från 1937 vid Slättgårdsvägen 1–3.

I området för dagens Mälarhöjden fanns långt in på 1940-talet flera äldre gårdar, bland dem Pettersbergsgården, Johannisdalsgården, Jakobsbergs gård och Slättens gård. Slättens gård låg som torp under Sätra gård och är känt sedan 1762. Tre byggnader finns fortfarande kvar vid Slättgårdsvägen 80. På gården bedrevs jordbruk ända fram till 1960-talet. Johannisdalsgården lydde under Hägerstens gård och är känt sedan 1770-talet. Gårdens byggnader, som låg vid nuvarande Brittmässgatan, revs på 1940-talet. Namnet Johannisdal lever kvar i gatunamnet Johannisdalsgatan och i kvartersnamnet Johannisdalsgården. Pettersberg var en krog vid Mälarens strand, känd från 1772, huvudbyggnaden från 1860-talet ligger vid nuvarande Båtsmanskroken 28.

Från 1890-talet blev det vanligt att förmögna människor skaffade eller byggde sommarhus i området, och senare även villor. Det samhälle som växte upp fick namnet Fridhems villastad efter lägenheten Fridhem som avstyckades redan 1880. På en karta från juli 1909 syns Fridhems villor. Nästan samtliga har egna namn och, med några få undantag, uppfördes de som trähus (stenhusen är svart ifyllda på kartan).

Från centrala Stockholm färdades man med ångbåt till Fridhemsbryggan. År 1913 öppnades en spårvägslinje till Mälarhöjden med ändstation vid nuvarande tunnelbanenedgången vid korsningen Hägerstensvägen/Slättgårdsvägen. Trafiken bedrevs först av Södra Förstadsbanan och från 1920 av AB Stockholms Spårvägar (SS), linje 16 gick från Slussen och senare tillkom även linje 13 från Fridhemsplan.

Den 1 januari 1914 fastställdes Mälarhöjden som postadress. Det tidigare namnet, Fridhem, var ett ofta förekommande ortnamn i Sverige och risk till förväxlingar förelåg. Enligt författaren och Mälarhöjdskännaren Bo G. Hall skapades det nya namnet redan 1909 under en diskussion vid Fridhems villaförening hemma i Villa Emilsberg hos grosshandlaren Nils Sandberg, dåvarande ägare till Johannisdalsgården.[3] Bland många förslag valdes slutligen Mälarhöjden som hittades på av Sandbergs hushållerska, Emma Hedin, syster till Sven Hedin.[4][5]

Byggverksamheten var särskild stort på 1920-talet då en stor del av Johannisdalsgårdens tidigare mark bebyggdes. Ett stadsdelscentrum med affärer växte fram från 1920-talet vid spårvägens ändhållplats. En liten affärslänga med butiker i bottenvåningen stod färdig 1937 vid Slättgårdsvägen 1–3, ritad av arkitektkontoret Ancker-Gate-Lindegren. I Mälarhöjden fanns även biografen Mälarbio på Mälarhöjdsvägen.

Johannisdals skola invigdes 1905. Antalet barn växte kraftigt, och arkitekten Georg A. Nilsson fick i uppdrag att rita en ny skolbyggnad. Skolan fick nu namnet Mälarhöjdens skola, och den nya byggnaden togs i bruk 1925 och dubblerades i en spegelvänd skolbyggnad, som togs i bruk 1930. År 1929 uppfördes Mälarhöjdens kyrka efter ritningar av Hakon Ahlberg. En frikyrka i området är Betelkyrkan på Storsvängen.

Området söder om Mälarhöjdsvägen och öster om Ugglemossvägen började bebyggas på 1920-talet. Samtidigt uppfördes ett trettiotal så kallade småstugor i området kring Johannisdals gård. På 1930-talet byggdes många hus i funkisstil vid Pettersbergsvägens västra del. Till Båtsmansklevet och Båtsmanskroken flyttades tre visningshus från Stockholmsutställningen 1930.[6] Flerfamiljshus i fyra våningar tillkom vid Edsbergs gränd år 1942, ritade av arkitekterna Stig Ancker, Bengt Gate och Sten Lindegren. Området strax väster om Ugglemossvägen började byggas på 1960-talet.

Den 1 juni 2013 firade Mälarhöjden 100 år, ett sekel efter invigningen av spårvägslinjen till Mälarhöjden.

Historiska kartorRedigera

Nutida bilderRedigera

TunnelbanestationenRedigera

Mälarhöjden har en station på röda linjen på Stockholms tunnelbana. Stationens entré ligger vid korsningen Hägerstensvägen/Slättgårdsvägen.

Stationen har som konstnärlig utsmyckning verket Ebb och flod av Margareta Carlstedt, två målningar från 1965 på emaljerad stålplåt längs hela perrongväggarna.

KonstRedigera

I stadsdelen finns offentliga konstverk av bland annat Ninnan Santesson (Flicka med hund, brons, 1969, centrum) och Bror Hjorth (Funderande pojke, brons 1935, Hägerstensvägen/Edvard Swartz plats, dock i stadsdelen Hägersten).

DemografiRedigera

År 2017 hade stadsdelen cirka 4 500 invånare, varav cirka 18,9 procent med utländsk bakgrund.[7]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Stadsplan, Pl 6411 för området kring Backvindeln, 1964-12-04.
  2. ^ Ny trend: Villor blir bostadsrätterDagens Industri 14 december 2012
  3. ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005) [1982]. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (3:e upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 443. Libris 10013848. ISBN 91-7031-152-8 
  4. ^ KulturNav: Emma Hedin.
  5. ^ Dagens Nyheter: Vi spårar spårväg i Mälarhöjden, publicerad 23 april 2013.
  6. ^ Bernhardsson (2003), s. 181
  7. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018. 

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera