Luzonshama[2] (Copsychus luzoniensis) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Luzonshama
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteCopsychus
ArtLuzonshama
C. luzoniensis
Vetenskapligt namn
§ Copsychus luzoniensis
Auktor(Kittlitz, 1832)
Synonymer
  • Kittacincla luzoniensis
  • Vitbrynad shama (när visayashama inkluderas)

Utseende och läte redigera

Luzonshaman är en medelstor, långstjärtad tätting. Hanen har svart på huvud, ovansida och bröst, ett vitt vingband, vit buk, ljusorange kroppsidor och vita yttre stjärtpennor. Honan är grå på bröstet och i ansiktet, medan den är brun på kind, hjässa, rygg och vingar. Arten liknar något filippinshaman, men har ett långt, vitt ögonbrynsstreck och en rostfärgad övergump. Sången består av en behaglig och varierad visslad melodi som ofta avslutas med en mörkare, fallande drill.

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i Filippinerna och delas numera in i tre underarter med följande utbredning:[4]

  • Copsychus luzoniensis luzoniensis – (Luzon och Catanduanes)
  • Copsychus luzoniensis parvimaculatus – Polillo
  • Copsychus luzoniensis shemleyi – Marinduque (Filippinerna)

Tidigare inkluderades visayashaman i arten, då med namnet vitbrynad shama.

Släktestillhörighet redigera

Luzonshama och dess släktingar placeras traditionellt i släktet Copsychus. Flera genetiska studier visar dock att indisk shama (Saxicoloides fulicatus, tidigare kallad indisk näktergal) och roststjärtad shama (Trichixos pyrropygus) är inbäddade i släktet.[5] De flesta taxonomiska auktoriteter inkluderar därför även dem i Copsychus.

Familjetillhörighet redigera

Shamor med släktingar ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[6][7]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Copsychus luzoniensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  5. ^ Voelker, G. J.V. Penñalba, J.W. Huntley, and R.C.K. Bowie (2014), Diversification in an Afro-Asian songbird clade (Erythropygia-Copsychus) reveals founder-event speciation via trans-oceanic dispersals and a southern to northern colonization pattern in Africa, Mol. Phylogenet. Evol. 73, 97-105.
  6. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  7. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.

Externa länkar redigera