Öppna huvudmenyn

Ludwig Zamenhof

polsk ögonläkare, skapare av esperanto samt Esperantorörelsens grundare

Ludwig Lejzer Zamenhof (polska: Ludwik Łazarz Zamenhof), också känd som: Doktoro Esperanto, född 15 december 1859 i Białystok, dåtida Ryssland, nuvarande Polen, död 14 april 1917 i Warszawa, i Rysslands tyskockuperade del, i nuvarande Polen, var en polsk-judisk ögonläkare och språkforskare och skaparen av esperanto, det planspråk som har den största utbredningen i världen.

Ludwig Zamenhof
Zamenhof portreto.jpg
Ludwig Zamenhof år 1908.
FöddЛейзеръ Заменговъ[1]
1859[2][3][4]
Białystok[5][6]Polen
Död1917[2][3][4] (57 år)
Warszawa[7][6]Polen
BegravdJudiska begravningsplatsen
kartor
NationalitetKejsardömet Ryssland[8][9]
Andra namnDoktoro Esperanto, Gamzefon[10], Unuel[11], Anna R.[12], Homo sum[13], Amiko och Hemza[12]
Utbildad vidMedical Faculty of Moscow University och Imperial University of Warsaw Blue pencil.svg
SysselsättningLingvist[14], esperantist, läkare[14], författare och läkare, bibelöversättare, översättare, uppfinnare, poet[14], ögonläkare[14], esperantist
Noterbara verkesperanto och Homaranismo
ReligionHomaranismo
Make/makaKlara Zamenhof
(g. 1887–)[15]
BarnAdam Zamenhof (f. 1888)
Zofia Zamenhof (f. 1889)
Lidia Zamenhof (f. 1904)
FöräldrarMarkus Zamenhof
Rozalia Zamenhof
UtmärkelserRiddare av Hederslegionen (1905)
Honorary President of the World Esperanto Association
Kommendör av Isabella den katolskas orden (1909)
NamnteckningZamenhof subskribo.svg
Redigera Wikidata

Uppväxt och språkstudierRedigera

Zamenhof föddes i Białystok i Polen, som då var en del av det ryska imperiet. Befolkningen i hemorten bestod av ryssar, polacker, tyskar och en stor grupp jiddisch-talande judar. Han talade förutom språket från hemmet – ryska – även tyska och polska flytande. Senare lärde han sig också engelska, franska, grekiska, latin, hebreiska och intresserade sig också för italienska, spanska, litauiska och jiddisch.

EsperantoRedigera

 
Medalj med Ludwig Zamenhof (Józef Gosławski, 1959)
Huvudartikel: Esperanto

Idén till ett konstgjort språkRedigera

Zamenhof bekymrade sig redan tidigt i sitt liv över hur mycket bråk och oenighet som uppstod mellan befolkningsgrupperna på grund av deras skilda språk, och på grund av de missförstånd som blev följden. Han såg ett behov av ett gemensamt språk, som skulle tjäna som ett neutralt kommunikationsmedel mellan grupper av skilda etniska och språkliga bakgrunder.

Under sin tid som elev vid gymnasiet i Warszawa började han göra försök att själv åstadkomma något av det slaget och han skapade ett språk, som hade en mycket utvecklad men också invecklad grammatik. Under sina studier av engelska, franska, latin och grekiska bestämde han sig för att ett internationellt språk måste ha en enkel och okomplicerad grammatik som byggde på ett omfattande bruk av ändelser för att skapa nya ord och ordformer.

Lingwe uniwersalaRedigera

1878 vid knappt 19 års ålder var hans projekt Lingwe uniwersala praktiskt taget färdigt, men han insåg, att det knappast var värt besväret att vid så låg ålder publicera sin idé. Efter sin gymnasieexamen började han att studera medicin, först i Moskva och senare i Warszawa och 1885 blev han färdig med sina medicinska studier och började praktisera som ögonläkare. Medan han arbetade med att bota patienter fortsatte han att bearbeta sitt projekt. En tid var hans stora problem att skaffa fram pengar för att ha råd att trycka upp en liten bok med beskrivning av det nya språket.

 
Omslaget till Lingvo Internacia på ryska från 1887.

Doktoro EsperantoRedigera

Efter två år fick han finansiell hjälp av fadern till hans blivande hustru och 1887 kunde han ge ut boken med titeln Doktoro Esperanto. Lingvo internacia. Antauparolo kaj plena lernolibro (Doktor Hoppfull: Internationellt språk. Förord och komplett textbok).

För Zamenhof var esperanto inte bara ett kommunikationsmedel,[16] utan ett medel för att sprida sina idéer om en fredlig samexistens mellan skilda folk och kulturer. Han utvecklade senare en medmänsklighetslära som han kallade Homaranismo, som bygger på samma idéer.

EsperantorörelsenRedigera

Zamenhof kom att bli ett slags informell ledare för den Esperanto-rörelse som uppstod i världen, utan att det innebar någon maktställning. Esperantister runt om i världen kallade honom Mäster och man beundrade honom som en osedvanlig medmänniska. Själv ville han inte kännas vid denna titel och han innehade aldrig någon post inom rörelsen.

FamiljRedigera

Gift med: Klara Zamenhof, född den 5 oktober 1863

Barn :

  • Adam, född den 11 juni 1888
  • Zofia, född den 15 december 1889
  • Lidia, född den 29 januari 1904

ReferenserRedigera

  1. ^ läs online,
  2. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0
  3. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  4. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w67w7db2, omnämnd som: L. L. Zamenhof, läst: 9 oktober 2017
  5. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0
  6. ^ [a b c d] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Заменгоф Людвик Лазарь”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015
  7. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0
  8. ^ läs online,
  9. ^ läs online,
  10. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  11. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  12. ^ [a b] Ludwig Zamenhof & Christian Schmidt (red.), La Esperantisto
  13. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  14. ^ [a b c d] läs online, läst: 27 januari 2017,
  15. ^ Bernhard Tuider, Die Lingvo Internacia des Dr. Esperanto (på tyska), 20 juli 2017, läst: 15 september 2019
  16. ^ Zamenhof, Ludwig Lejzer (12 augusti 1907). ”Parolado antaŭ la Tria Kongreso Esperantista en Cambridge en la 12a de aŭgusto 1907” (på esperanto) (transkription). http://www.steloj.de/esperanto/paroloj/kongr3a.html. Läst 1 maj 2018. ”En Esperantujo regas ne sole la lingvo Esperanto, sed ankaŭ la interna ideo de la Esperantismo …” 

Vidare läsningRedigera

  • Nordenstorm, Leif & Lörnemark, Christer, Doktor Zamenhof och det internationella språket: en bok om esperanto och dess upphovsman, 2. uppl., LiteraTuro i samarbete med Svenska Esperantoförbundet, Göteborg, 2007, ISBN 978-91-975855-3-8

Externa länkarRedigera