Ludvig IX av Frankrike

fransk kung och katolskt helgon

Ludvig IX, Ludvig den helige, (franska Louis IX, Saint Louis), född 25 april 1214 i Poissy, död 25 augusti 1270 i Tunis, var kung av Frankrike 1226–1270. Han vördas som helgon i Romersk-katolska kyrkan, med minnesdag den 25 augusti.

Ludvig den helige av Frankrike
Ludvig den helige av Frankrike
Ludvig den helige av Frankrike
Blanka av Kastilien och Ludvig IX (1200-talet).
Kung, bekännare
Född25 april 1214
Poissy, Frankrike
Död25 augusti 1270 (56 år)
Tunis
Vördas inomRomersk-katolska kyrkan
Helgonförklarad11 juli 1297 av
Bonifatius VIII
Helgondag25 augusti
AttributKrona, spira
Skyddshelgon förFrankrike

Biografi

redigera

Ludvig IX var son till Ludvig VIII av Frankrike och Blanka av Kastilien. Gift 1234 med Margareta av Provence, dotter till greve Raimond Berengar IV av Provence och Beatrice av Savojen.

Fram till 1236 regerade Blanka av Kastilien som hans förmyndare. Ett uppror av grevarna av La Marche, Foix och Toulouse i allians med Henrik III av England slogs ned av Ludvig 1242. 1244 organiserade han sjunde korståget, vände sig mot Egypten, intog Damiette men besegrades, tillfångatogs i slaget vid Mansura 1250 och måste friköpas. På återväg från Egypten intog han Tyros. Återvänd till Frankrike 1254, ägnade sig Ludvig med kraft åt den inre regeringen.[1]

Enguerrand IV de Coucy avrättade 1256 tre personer utan rättegång, som han ansåg skulle ha tjuvjagat på hans mark. Ludvig IX lät arrestera honom, och han dömdes att betala 12 000 livres, vilket delvis bekostade mässor för de män som hade blivit hängda. Ludvig IX vägrade att delta i en envig med Enguerrand IV, då han ansåg att denna form av rättsskipning var obsolet.

Ludvig lyckades lägga Toulouse under den franska kronan och vann även områden från Bourgogne och Champagne. Han ingrep med kunglig myndighet även mot andra vasaller och tvingade dem att underkasta sig hans vilja. Vasallerna spelade dock fortfarande en viktig roll; hans militärmakt och skatteinkomster var beroende av bidrag från feodalherrarna och de måste tillfrågas vid alla lagars instiftande. De lokala ämbetsmännens beroende av kungen skärptes genom en ordonnans 1254. Han stärkte städernas frihet gentemot seigneurerna, samtidigt som kungens direkta inflytande över dem. Den kungliga rättskipningen ökades och fann sitt formella stöd i Corpus juris civilis. Myntväsendet reformerades och försökte samordnas inom hela Frankrike. Genom den pragmatiska sanktionen proklamerades den galliska kyrkans friheter gentemot påven. Utåt företrädde Ludvig en fredlig politik, som undvek att ingripa i grannstaternas inre stridigheter och gav möjlighet till den engelske kungen att vinna fördelaktiga gränser. Han gav sin bror Karl av Anjou sitt stöd i förvärvet av Neapels kungatron och främjade hans intresse i det korståg till Tunis, där han stupade.[2]

Den hävdvunna bilden av Ludvig har präglats av Jean de Joinvilles krönika, där de helgonlika dragen hos Ludvig framhävts.[3]

Ludvig IX levde mycket spartanskt och ägnade sig ofta åt bön. Han lät uppföra Sainte-Chapelle i Paris för att hysa Kristi törnekrona. Ludvig IX helgonförklarades 1297 av påve Bonifatius VIII.

  1. Blanche (1240–1243), begravd i Saint-Denis
  2. Isabelle (1241–1271), gift med kung Theobald II av Navarra (1237–1270)
  3. Ludvig (1244–1260), kronprins 1244–1260, begravd i Saint-Denis
  4. Filip III av Frankrike (1245–1285), kronprins 1260–1270, kung 1270–1285
  5. Johan (1248–1248), greve av Valois, begravd i Saint-Denis
  6. Johan Tristan (1250–1270), greve av Nevers, gift med Jolanda av Burgund (1247–1280)
  7. Pierre (1251–1284), greve av Alençon, gift med Johanna av Chatillon (1258–1292)
  8. Blanche (1252–1320), gift med Ferdinand de la Cerda, kronprins av Kastilien
  9. Margareta (1255–1271), gift med hertig Johan I av Brabant (1251–1294)
  10. Robert av Clermont (1256–1318), greve av Clermont, gift med Beatrice av Bourbon (1257–1310)
  11. Agnes (1260–1327), gift med hertig Robert II av Burgund (1248–1305)

Anfäder

redigera
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig VII av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Filip II August av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alix av Champagne
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig VIII av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Balduin V av Hainaut
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Isabella av Hainaut
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Margareta I av Flandern
 
 
 
Ludvig IX av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sancho III av Kastilien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alfons VIII av Kastilien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Blanka av Navarra
 
 
 
 
 
 
 
 
Blanka av Kastilien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Henrik II av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eleonora av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eleonora av Akvitanien
 
 
 


Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 707 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 707–708 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 708 

Webbkällor

redigera

Tryckta källor

redigera
  • Farmer, David Hugh (1992) (på engelska). The Oxford Dictionary of Saints. Oxford Reference (3 ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 302–303. ISBN 0-19-283069-4 

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Ludvig VIII
Kung av Frankrike
1226–1270
Efterträdare:
Filip III