Öppna huvudmenyn

Lubusz vojvodskap (polska województwo lubuskie) är ett vojvodskap i Polen. Huvudstäder i Lubusz vojvodskap är Gorzów Wielkopolski, som är säte för vojvoden, och Zielona Góra, som är säte för vojvodskapets regionfullmäktige (sejmik) och styrelse.

Lubusz vojvodskap
Województwo lubuskie
Vojvodskap
Vojvodämbetets huvudbyggnad i Gorzów Wielkopolski.
Vojvodämbetets huvudbyggnad i Gorzów Wielkopolski.
POL województwo lubuskie flag.svg
Flagga
POL województwo lubuskie COA.svg
Vapen
Land Polen Polen
Största stad Gorzów Wielkopolski
Huvudstäder Gorzów Wielkopolski (säte för vojvoden) och Zielona Góra (säte för fullmäktige och styrelse)
Area 13 984 km²
Folkmängd 1 020 767 (30 jun 2014)
Befolkningstäthet 73 invånare/km²
Vojvod Katarzyna Osos (Medborgarplattformen)
 - Vojvodskapsmarskalk Elżbieta Polak (Medborgarplattformen)
GeoNames 3337494
Registreringsskylt F
ISO 3166-2-kod PL-LB
Lubusz vojvodskaps läge i Polen.
Lubusz vojvodskaps läge i Polen.
Webbplats: http://lubuskie.pl/

Den totala befolkningen i vojvodskapet uppgick till 1 020 767 invånare 30 juni 2014.

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Lubusz vojvodskap (svart kontur) och den föregående vojvodskapsindelningen som gällde 1975-1998.

Lubusz vojvodskap bildades vid en administrativ reform som trädde i kraft 1 januari 1999, och består av de tidigare vojvodskapen Gorzów och Zielona Góra samt en mindre del av Lesznos vojvodskap. Vojvodskapet har fått namn efter det historiska landskapet Ziemia lubuska (tyska: Lebuser Land), vars huvudort var staden Lebus på västra sidan av Oder, i nuvarande Tyskland. I den ursprungliga reformplanen från 1998 fanns Lubusz vojvodskap inte med, och området skulle då ha delats mellan Nedre Schlesiens vojvodskap och Västpommerns vojvodskap; efter regionala protester valde man dock att utöka antalet vojvodskap och inrätta Lubusz vojvodskap enligt de nu gällande gränserna.

Före 1945Redigera

Regionen ligger i gränstrakterna mellan Polen och Tyskland och är historiskt omstridd. Under tidig medeltid bodde västslaviska stammar i området, som med tiden kom under polsk överhöghet. Den tyska kolonisationen, Ostsiedlung, påbörjades under 1200-talet, och regionen hade från denna tid fram till 1945 en stor tysktalande befolkning. Området har helt eller delvis bland annat lytt under storhertigdömet Polen, hertigdömet Nedre Schlesien, Polsk-litauiska samväldet, biskopsdömet Lebus, kurfurstendömet Brandenburg (landskapet Neumark), markgrevskapet Niederlausitz, Tempelherreorden, Johanniterorden, Tyska orden, kungariket Böhmen och huset Habsburg, markgrevskapet Brandenburg-Küstrin, kungariket Preussen (provinsen Brandenburg), Tyska kejsardömet, Weimarrepubliken, Nazityskland och Folkrepubliken Polen.

Under områdets tyska styre inom Brandenburg-Preussen utgjorde det en del av det brandenburgska landskapet Neumark och provinsen Brandenburg, och omfattar även mindre delar av landskapen Niederschlesien, östra Niederlausitz och det som under mellankrigstiden utgjorde Grenzmark Posen-Westpreussen. 1945 drogs den nya polsk-tyska gränsen vid Oder-Neisselinjen enligt Potsdamöverenskommelsen, och under månaderna efter kriget fördrevs större delen av den kvarvarande tysktalande befolkningen. Under 1940-talet och 1950-talet återbefolkades området av främst polska och ukrainska bosättare och flyktningar från centrala Polen och de sovjetiska områdena öster om Curzonlinjen.

Administrativ powiatindelningRedigera

Förutom de två huvudstäderna, Gorzów Wielkopolski och Zielona Góra, indelas vojvodskapet i tolv powiater. De två huvudstäderna har båda omkring 120 000 invånare och är som städer med powiatstatus inte del av Powiat gorzowski respektive Powiat zielonogórski, utan utgör självständiga administrativa enheter där stadens myndigheter även sköter de uppgifter som normalt tillkommer ett powiat.

 
Powiatindelning
Vapen Powiat / Stad med powiatstatus Huvudort Area
[km²]
Invånare
30 jun 2014
Befolkning/km²
  Powiat gorzowski Gorzów Wielkopolski (externt säte) 1214,23 70 488 58
  Powiat krośnieński Krosno Odrzańskie 1391,25 56 458 41
  Powiat międzyrzecki Międzyrzecz 1387,61 58 609 42
  Powiat nowosolski Nowa Sól 770,73 87 628 114
  Powiat słubicki Słubice 999,29 47 274 47
  Powiat strzelecko-drezdenecki Strzelce Krajeńskie 1247,86 50 262 40
  Powiat sulęciński Sulęcin 1177,80 35 728 30
  Powiat świebodziński Świebodzin 936,57 56 467 60
  Powiat wschowski Wschowa 624,20 39 359 63
  Powiat zielonogórski Zielona Góra (externt säte) 1569,72 95 020 60
  Powiat żagański Żagań 1131,78 81 641 72
  Powiat żarski Żary 1392,78 98 853 71
  Gorzów Wielkopolskis stad Gorzów Wielkopolski 85,72 124 274 1453
  Zielona Góras stad Zielona Góra 58,34 118 706 2029

StäderRedigera

I Lubusz vojvodskap finns totalt 42 städer (miasta), varav två har powiatstatus. Invånarantal för 30 juni 2014 enligt GUS anges.

 
Gorzów Wielkopolskis stadssilhuett.
 
Rådhuset i Zielona Góra.
 
Stora torget i Świebodzin.
 
Gränsbron i Słubice och Collegium Polonicum.
Stad Powiat yta (km²) Invånare
i tätort
Invånare/km²
  Babimost Powiat zielonogórski 3,65 4 025 1106
  Bytom Odrzański Powiat nowosolski 2,30 4 443 1931
  Cybinka Powiat słubicki 5,29 2 789 531
  Czerwieńsk Powiat zielonogórski 9,36 4 182 449
  Dobiegniew Powiat strzelecko-drezdenecki 5,69 3 155 556
  Drezdenko Powiat strzelecko-drezdenecki 10,72 10 411 974
  Gorzów Wielkopolski stad med powiatstatus 85,72 124 274 1453
  Gozdnica Powiat żagański 23,88 3 253 137
  Gubin Powiat krośnieński 20,68 16 952 822
  Iłowa Powiat żagański 9,18 4 006 437
  Jasień Powiat żarski 4,79 4 449 931
  Kargowa Powiat zielonogórski 4,55 3 743 822
  Kostrzyn nad Odrą Powiat gorzowski 46,14 18 120 393
  Kożuchów Powiat nowosolski 5,94 9 718 1641
  Krosno Odrzańskie Powiat krośnieński 8,15 11 904 1470
  Lubniewice Powiat sulęciński 12,11 2 039 168
  Lubsko Powiat żarski 12,51 14 483 1163
  Łęknica Powiat żarski 16,43 2 592 158
  Małomice Powiat żagański 5,37 3 561 665
  Międzyrzecz Powiat międzyrzecki 10,26 18 487 1808
  Nowa Sól Powiat nowosolski 21,80 39 587 1822
  Nowe Miasteczko Powiat nowosolski 3,29 2 868 876
  Nowogród Bobrzański Powiat zielonogórski 14,63 5 143 352
  Ośno Lubuskie Powiat słubicki 8,01 3 876 485
  Rzepin Powiat słubicki 11,42 6 672 585
  Skwierzyna Powiat międzyrzecki 35,89 9 851 274
  Sława Powiat wschowski 14,31 4 318 273
  Słubice Powiat słubicki 19,21 16 908 878
  Strzelce Krajeńskie Powiat strzelecko-drezdenecki 4,94 10 159 2059
  Sulechów Powiat zielonogórski 6,88 17 443 2537
  Sulęcin Powiat sulęciński 8,56 10 278 1199
  Szlichtyngowa Powiat wschowski 1,55 1 320 856
  Szprotawa Powiat żagański 10,95 12 313 1125
  Świebodzin Powiat świebodziński 16,93 22 062 1303
  Torzym Powiat sulęciński 9,11 2 583 285
  Trzciel Powiat międzyrzecki 3,04 2 481 821
  Witnica Powiat gorzowski 8,24 6 926 843
  Wschowa Powiat wschowski 8,39 14 266 1705
  Zbąszynek Powiat świebodziński 2,90 5 063 1751
  Zielona Góra stad med powiatstatus 58,34 118 706 2029
  Żagań Powiat żagański 40,38 26 437 656
  Żary Powiat żarski 33,49 38 724 1160

VattendragRedigera

Lubusz vojvodskap ligger helt och hållet inom floden Oders avrinningsområde. Förutom Oder själv är de största bifloderna till Oder som rinner genom Lubusz vojvodskap:

Kultur och sevärdheterRedigera

 
Vinodling utanför Zielona Góra.

I staden Łęknica, på gränsen mot Tyskland vid Lausitzer Neisse, ligger Muskauparken, ett Unesco-världsarv som ligger på både tysk och polsk mark. Parken är ett av de största exemplen i Centraleuropa på en engelsk landskapspark och blev stilbildande för internationell landskapsarkitektur under 1800-talet.[1]

Regionen omkring Zielona Góra är historiskt känd för sin vinodling och är ett av Europas nordligaste vindistrikt. Sedan 1990-talet har vinodlingen i regionen återupptagits efter att huvudsakligen legat nere under den kommunistiska perioden. I staden arrangeras årligen vinfestivalen Winobranie.

Kostrzyn nad Odrąs historiska stadskärna, den tyska staden Küstrin som totalförstördes 1945, är unik i Europa genom att aldrig ha återuppbyggts på samma plats. De överväxta ruinerna kan idag besökas som arkeologiskt minnesmärke. I Kostrzyn anordnas årligen Europas största rockfestival, Przystanek Woodstock, med i snitt omkring en halv miljon besökare.

UtbildningRedigera

NoterRedigera

Externa länkarRedigera