Lubjanka

Lubjanka (Ryska: Лубя́нка) är det informella namnet på FSB:s (tidigare KGB:s) högkvarter vid Lubjanka-torget i Moskva, en stor byggnad i gult tegel, ritad av Aleksandr V. Ivanov 1897 och tillbyggd av Aleksej Sjtjusev 1940–1947.

Lubjanka byggdes ursprungligen 1898 som huvudkontor för All-Russia Insurance Company, bilden är från före 1917.

Lubjanka 1991 med statyn av tjekans grundare, Felix Dzerzjinskij på Lubjanka-torget

Arkitektur

Lubjanka uppfördes ursprungligen 1898 som huvudkontor för ett nationellt försäkringsbolag vid namn Rossiya (Ryska: Страховое общество «Россия») och är känt för sina vackra parkettgolv och blekgröna väggar. Den stora byggnaden smyckas bland annat av detaljer från palladianismen och barocken, till exempel de små pedimenten i varje hörn av byggnaden och loggian. Fasaden är klassicerande och tre kornischer betonar byggnadens horisontella linjer. I mitten av fasaden och högst upp sitter ett väggur.

Historik

Efter oktoberrevolutionen 1917 konfiskerades byggnaden och gjordes om till högkvarter för den hemliga polisen, tjekan. Ett typiskt sovjetryskt skämt bestod i att Lubjanka var den högsta byggnaden i Moskva "eftersom man kunde se Sibirien från källaren". Under den stora utrensningen blev kontorsdelarna alltmer trångbodda på grund av ökande personalantal. År 1940 fick den då främste arkitekten i Sovjetunionen, Aleksej Sjtjusev, i uppdrag att dubblera byggnadens storlek genom att lägga till ytterligare en våning och bygga samman huset med fastigheterna bakom byggnaden. Sjtjusevs ändringar utfördes i nyrenässans, men på grund av krig och andra problem kom endast den vänstra fasaden att fullbordas. Detta kvarstod till 1983 då arbetet färdigställdes i enlighet med Sjtjusevs ritningar på begäran av Jurij Andropov.

Även om den sovjetiska hemliga polisen bytte namn ett antal gånger hade man hela tiden sitt högkvarter i byggnaden. Chefen för den hemliga polisen, från Lavrentij Berija till Jurij Andropov, använde samma kontor med utsikt över statyn av tjekans grundare, Felix Dzerzjinskij. Det fängelse som finns i byggnadens källarvåning skildras i Aleksandr Solzjenitsyns bok Gulagarkipelagen. Andra namnkunniga namn som passerat Lubjanka innefattar Margarete Buber-Neumann, Raoul Wallenberg och Walter Ciszek.

Efter upplösningen av KGB 1991 blev byggnaden huvudkontor för de ryska gränstrupperna och för en avdelning av FSB. Man öppnade även ett museum.

Källor