Ljus lergeting (Odynerus melanocephalus)[2][3][4][5] är en stekelart som först beskrevs av Gmeling 1790. Ljus lergeting ingår i släktet lergetingar, och familjen Eumenidae.[6][7][8] Enligt den finländska rödlistan[9] är arten nationellt utdöd i Finland. Enligt den svenska rödlistan[1] är arten nära hotad i Sverige. Arten förekommer i Götaland, Öland och Svealand. Arten har tidigare förekommit på Gotland men är numera lokalt utdöd.[1] Artens livsmiljö är torra gräsmarker.[9]

Ljus lergeting
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Odynerus melanocephalus.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljVespoidea
FamiljEumenidae
SläkteLergetingar
Odynerus
ArtLjus lergeting
Odynerus melanocephalus
Vetenskapligt namn
§ Odynerus melanocephalus
Auktor(Gmeling, 1790)
Synonymer
Hoplomerus luxuriosa Blüthgen, 1955
Hoplomerus combinata Blüthgen, 1940
Odynerus sareptanus André, 1884
Pterocheilus serripes Klug, 1866
Pterocheilus dentipes Herrich-Schäffer, 1839
Hitta fler artiklar om djur med

UnderarterRedigera

Arten delas in i följande underarter:[6]

  • O. m. armeniacus
  • O. m. cypriacus
  • O. m. latus
  • O. m. robustus


KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Gärdenfors Ulf, red (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010 = The 2010 red list of Swedish species. Uppsala: Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. Libris 11818177. ISBN 978-91-88506-35-1. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/om-oss/publikationer/bocker/2010-rodlistade-arter-i-sverige-2010/. Läst 7 augusti 2013  Arkiverad 26 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Antonio Giordani Soika (1970) Boll.Mus.Civ.Stor.nat.Venezia Contributo alla conoscenza degli Eumenidi del Medio Oriente. Missione Giordani Soika in Iran 1965, III., Volume: 20-21 Pages: 27-183
  3. ^ Antonio Giordani Soika (1952) Boll.Mus.Civ.Stor.nat.Venezia Sulle caratteristiche biogeografiche della Palestina, Arabia ed Egitto, con un contributo alla conoscenza degli Zethini ed Eumenini della Palestina, Volume: 6 Pages: 5-62
  4. ^ Horst-Günter Woydak (2001) Natur und Heimat Die solitären Faltenwespen: Eumenidae (Lehmwespen) und Masaridae (Honigwespen im Westfälischen Museum für Naturkunde Münster, Volume: 61 Pages: 85-95
  5. ^ Volker Haeseler (2003) Oldenburger Jb. Ameisen, Wespen und Bienen der Weserinsel Harriersand bei Bremen, Volume: 103 Pages: 333-363
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (24 juli 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/odynerus+melanocephalus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ZOBODAT: Zoological-Botanical Database (Vespoidea). Gusenleitner J., 2006-07-20
  8. ^ Dyntaxa Odynerus melanocephalus
  9. ^ [a b] (på finska/engelska) Suomen lajien uhanalaisuus 2010= / The 2010 red list of Finnish species. Helsinki: Ympäristöministeriö. 2010. Libris 12130085. ISBN 978-952-11-3805-8. http://www.ym.fi/fi-FI/Ajankohtaista/Julkaisut/Erillisjulkaisut/Suomen_lajien_uhanalaisuus__Punainen_kir%284709%29  Arkiverad 9 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera