Öppna huvudmenyn

Liviu Rebreanu, född 27 november 1885 i Târlișua, Transsylvanien, Österrike-Ungern (numera Bistrița-Năsăud, Rumänien), död 1 september 1944, var en rumänsk romanförfattare och dramatiker. Han var verksam under mellankrigstiden och skrev realistiska skildringar av bland annat livet i Transsylvanien.

Liviu Rebreanu
Rebreanu på ett rumänskt frimärke från 1985
Rebreanu på ett rumänskt frimärke från 1985
Född27 november 1885
Târlișua, Transsylvanien, Österrike-Ungern
Död1 september 1944 (58 år)
Valea Mare, Argeș, Rumänien
YrkeFörfattare
NationalitetRumän

Liv och gärningRedigera

Liviu Rebreanu växte upp i Transsylvanien med en far som var lärare och en teaterintresserad mor. Han utbildade sig till officer i Budapest och arbetade som underlöjtnant i Österrike-Ungerns armé från 1906 till 1909, stationerad i sydöstra Ungern. Därefter sade han upp sig och flyttade lagligt till Rumänien. Han bosatte sig i Bukarest och kom snabbt in i stadens litterära kretsar. Han blev publicerad i tidskrifter och fick genom sina nyfunna kontakter anställning vid en tidning.[1]

Han romandebuterade 1920 med Ion, som skildrar bondelivet i Transsylvanien. Senare skrev han romanen Răscoala ("Upproret"), om det rumänska bondeupproret 1907, som har liknande tematik och räknas som ett centralverk i den rumänska mellankrigslitteraturen. En av Rebreanus kändaste romaner är De hängdas skog från 1922. Den handlar om en rumänsk officer i Österrike-Ungerns armé, som blir besatt av idén att desertera till förmån för Rumänien. Handlingen är inspirerad av Rebreanus bror, som var officer och blev avrättad när han försökte desertera.[1] Liviu Ciulei har filmatiserat romanen och fick för detta priset för bästa regi vid filmfestivalen i Cannes 1965.[2]

Rebreanu blev invald i Academia Română 1939.[3] Åren 1941 till 1944 var han chef för Nationalteatern i Bukarest.[4]

I början av 1940-talet började hans hälsa försämras. Han var en inbiten rökare och drabbades 1941 av bronkit. Våren 1944 var han allvarligt sjuk och flyttade från Bukarest till Valea Mare i Argeș, där han tillbringade sin sista tid. Han avled 1 september samma år.[5]

BibliografiRedigera

Kortromaner och noveller
  • Catastrofa (1921)
  • Norocul (1921)
  • Cuibul visurilor (1927)
  • Cântecul lebedei (1927)
  • Ițic Ștrul, dezertor (1932)
  • Golanii (1938)
Socialrealistiska romaner
  • Ion (1920)
  • Crăișorul (1929)
  • Răscoala (1932)
  • Gorila (1938)

Psykologiska romaner
  • De hängdas skog (Pădurea spânzuraților) (1922)
  • Adam și Eva (1925)
  • Ciuleandra (1927)
  • Jar (1934)
Dramatik
  • Cadrilul (1919)
  • Plicul (1923)
  • Apostolii (1926)
Övrigt
  • Métropoles (1931) - reseskildring
  • Amândoi (1940) - detektivroman
  • Jurnal I (1984) - dagböcker
  • Jurnal II (1984) - dagböcker

Utgivet på svenskaRedigera

  • Enkla själar: Vaktmästare Filibasch (anonym översättning?, Biblioteksbokhandeln, 1943)
  • De hängdas skog (översättning Ingeborg Essén, Bonnier, 1944)

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Biografie Liviu Rebreanu” (på rumänska). Agonia.Net. http://agonia.ro/index.php/author/0002657/index.html. Läst 19 juli 2013. 
  2. ^ ”Padurea spinzuratilor (La foret des pendus)” (på franska). festival-cannes.fr. Filmfestivalen i Cannes. http://www.festival-cannes.fr/fr/archives/ficheFilm/id/2904/year/1965.html. Läst 19 juli 2013. 
  3. ^ ”Membrii Academiei Române din 1866 până în prezent” (på rumänska). academiaromana.ro. Academia Română. http://www.academiaromana.ro/bdar/armembriLit.php?vidT=R. Läst 19 juli 2013. 
  4. ^ ”History” (på engelska). tnb.ro. Nationalteatern i Bukarest. http://www.tnb.ro/index.php?page=istoric-tnb_en. Läst 19 juli 2013. 
  5. ^ Lazăr, Traian D. (18 oktober 2009). ”Liviu Rebreanu - Ultimele zile” (på rumänska). România literară. Rumänska författarförbundet. Arkiverad från originalet den 20 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130720051040/http://www.romlit.ro/liviu_rebreanu_-_ultimele_zile. Läst 19 juli 2013. 

Externa länkarRedigera