Liviska
Liviska är ett östersjöfinskt språk som talas av liver i västra Lettland. Det är ett av de allvarligast utrotningshotade språken i världen för närvarande; det talas bara av omkring 35 personer, varav på sin höjd tio flytande (uppgift från 2009). Det rapporterades att den sista personen som hade liviska som modersmål dog i juni 2013.[1] Men Biruta Lepste, född 1932, lever fortfarande. Hon är dotter till Līna Lepste som var dotter till Mārtiņš Lepste som var lärare i liviska språket ända till sin död 1958.[2] Bilder av livisk vardag finns i PDF av boken om liviska Byar [1].
| liviska | |
| līvõ kēļ | |
| Talas i | Lettland |
|---|---|
| Region | Livland |
| Antal talare | 10 |
| Status | starkt hotat |
| Språkfamilj | liviska |
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 | liv |
| SIL | LIV |
1925 räknades 1238 liver i Lettland och ännu i slutet av 1930-talet fanns 12 liviska byar i Kurland, men till följd av andra världskriget och kollektiviseringen under sovjettiden försvann dessa och med dem grunden för liviskan som vardagsspråk.
Några liver lär eller har lärt sig språket i ett försök att återuppliva det, men antalet liver och tillfällen att använda språket är få. Äldsta liviskspråkiga boken är 1863 års översättning av Matteusevangeliet.
AlfabetetRedigera
Det liviska alfabetet består av 39 bokstäver:
LitteraturRedigera
- Kettunen, Lauri: Untersuchung über die livische Sprache. Eesti Vabariigi Tartu Ülikooli Toimetused. Bd 8,3. Tartu 1925.
- Kettunen, Lauri: Livisches Wörterbuch : mit grammatischer Einleitung. Helsinki: Suomalais-ugrilainen seura, 1938 (1999).
- Laakso, Johanna: Rückläufiges Wörterbuch des Livischen, anhand des Livischen Wörterbuches von Lauri Kettunen. Lexica Societatis Fenno-Ugricae. Bd 5,2. Suomalais-ugrilainen seura, Helsinki 1988. ISBN 951-9403-20-5
- Posti, Lauri: Grundzüge der livischen Lautgeschichte. Helsinki, 1942.
- de Sivers, Fanny: Parlons live. Editions l’Harmattan, Paris 2001. ISBN 2-7475-1337-8
- Sjögren, Johan Andreas: Livisches Wörterbuch. Livische Grammatik. Gesammelte Schriften Bd 2. Hrsg. v. F. J. Wiedemann. Imperatorskaja Akademija Nauk. Eggers, St. Petersburg 1861, 1868, Zentralantiquariat, Leipzig 1969 (Nachdr.).
- Tveite, Tor: The case of the object in Livonian : a corpus based study. Helsinki: Helsingin yliopisto, Suomalais-ugrilainen laitos, 2004.
- Wiik, Kalevi: Liivin katko. Turku: Turun yliopisto, 1989.
ReferenserRedigera
- ^ Death of a language: last ever speaker of Livonian passes away aged 103
- ^ Referent skriver denna text på wiki och är moder till Birutas 2 barnbarn - urfolks konna - Ditta af Östersjöväldet/Godland, se www.LoveOrder.INFO.
Externa länkarRedigera
Wikisource har originalverk relaterade till Liviska. - Virtual Livonia
- Ethnologue report
- Livi föreningens webbsida [2]
