Lista över svenska lampfabriker
Sveriges första fabrik för industriell tillverkning av belysningsarmatur startade i Karlskrona år 1884. Flera företag hade då länge importerat oljelampor av olika slag. Därefter kom flera belysningstillverkare igång men de ägnade sig nästan uteslutande åt elektrisk belysningsarmatur.[1] Det var med en kombination av flera samhällsförändrande faktorer med start från och med första världskriget, då ökad efterfrågan på elektrisk belysning uppstod på grund av råvarubrist på fotogenbränsle, som den svenska elektriska belysningsindustrin satte fart. Till dessa bidragande faktorer hör glödlampans produktmognad, elnätets utbredning, den pågående urbaniseringen, påföljande bostadsproduktion samt byggnads- och anläggningsproduktion.[2][3]
Det var typiskt för de större tillverkarna att ha bredd och variation i sortimentet. Antalet lagerförda produkter kunde vara uppåt 800–900 olika lampmodeller. En del typer av lampor, särskilt takarmaturer, kunde likna varandra tillverkarna emellan. Men trots det fanns ingen typiskt svensk lampfabrik. De större svenska armaturfabrikerna var inte fler än att alla hade sin särpräglade karaktär. Någon var uppväxt ur en skärmateljé och köpte in allt utom lampskärmarna. Vissa var från början knutna till ett gjuteri. Andra hade eget glasbruk eller grundade sin verksamhet i möbeltillverkning och så vidare.[4]
Under första halvan av 1900-talet tillhörde Arvid Böhlmarks lampfabrik, Nordiska Kompaniets verkstäder, Ateljé Lyktan och Bröderna Malmströms metallvarufabrik de tillverkare som höjde sig över mängden vad gällde produktkvalitet och design av svensk elektrisk belysning.[5] Av dessa aktörer var Böhlmarks, som ägde Pukebergs glasbruk, den första och till antalet anställda största producenten.[6] Medan Ateljé Lyktan var den sist tillkomna och den som på ett mer kreativt sätt än de andra använde plastmaterial i sin produktutveckling.[7]
| Företagsnamn | Förkortning | Ort | Period | Inriktning | Kommentar | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Grundat | Upplöst | |||||
| AH Belysning[8] | Tibro | 1945 | – | |||
| Allmänna Svenska Elektriska AB | Asea | Västerås | 1890 | 1988 | ||
| Andersson & Lundgren[9] | Malmö | Okänt | Okänt | |||
| Aneta Belysning AB | Växjö | 1947 | 1995 | Uppköpt av Byggma ASA, Norge. | ||
| Ateljé Lyktan | Åhus | 1936 | – | Del av Fagerhult Group sedan år 1974. | ||
| Armaturhantverk, AB | Göteborg | Okänt | Okänt | |||
| Arvid Böhlmarks lampfabrik | Böhlmarks | Stockholm, Pukeberg | 1872 | 1977 | Eget glasbruk. | Började som importör av fotogenlampor. |
| Axel Annell AB Rationell Belysning | Stockholm | 1932 | 1968 | |||
| Bergbom & Co | Bergboms | Malmö | 1940 | Okänt | ||
| Boréns | Borås | 1924 | 1985 | |||
| Brottby Mekaniska Verkstads AB[10] | Göteborg | 1938 | Okänt | |||
| Bröderna Malmströms metallvarufabrik | BM | Malmö | 1904 | 1974 | Metallindustri, teknisk belysning, eget gjuteri. | 1904–1926 hette företaget Sven & Hugo Malmströms metallvarufabrik. |
| Bäcklunds Järn och Smide | BJS | Skellefteå | Okänt | Okänt | ||
| C R Nybergs Lampfabriks AB | Stockholm (Sundbyberg) | 1906 | 1918 | |||
| Edvard Hagman AB | EHAB | Norrköping | 1901 | 1959 | Även Norrköpings lampfabrik. | |
| E G Eriksson Elektro-Mek Verkstad AB | Stockholm | 1915 | Okänt | Tillverkare av arbetsplatsarmaturen Pefege. | ||
| E Hansson & Co metallvarufabrik[9][11] | Malmö | Okänt | Okänt | Bland annat fartygsarmatur. | ||
| Einar Bäckströms metallvarufabrik[12] | EBM | Malmö | 1918 | 1975 | Metallindustri, konstnärlig utformning, eget gjuteri. | |
| Elektraverken | Stockholm | 1921 | 1928 | |||
| Elektriska AB Chr Bergh & Co | Cebe | Malmö, Svalöv | 1894 | 1925 | Köpte Sven & Hugo Malmströms metallvarufabrik år 1919. Uppköpt av Luth & Roséns Elektriska år 1925. | |
| Elektriska AB Skandia | Stockholm (Sollentuna) | 1917 | 1997 | |||
| Nya AB Eos | Nässjö | 1911 | 1965 | |||
| Eric Wärnå | EWÅ | Värnamo | 1950 | 1990 | ||
| Exaktor | Stockholm, Värnamo | 1945 | 1957 | |||
| Fagerhult Group | Fagerhults | Fagerhult | 1945 | – | ||
| Falkenbergs belysning | FLB | Falkenberg | Okänt | Okänt | ||
| Flygsfors glasbruk | Flygsfors | 1888 | 1979 | |||
| Fåglaviks glasbruk | Fåglavik | 1874 | 1978 | |||
| Gnosjö Konstsmide | Gnosjö | 1942 | Okänt | |||
| Granhaga Metallindustri AB[13] | Töreboda | Okänt | Okänt | Samgående med Hermanders Metallindustri år 1979 till Nordsales Granhaga AB. | ||
| Hans-Agne Jakobsson | HAJ | Markaryd | 1951 | Okänt | ||
| J P armatur | Malmö | Okänt | Okänt | Tidigare Johansson & Pröjtz, Elektro-Metall eller Firma Elektrometall.[9] | ||
| Järnarmatur, AB | AJH | Hillerstorp | Okänt | Okänt | Belysningsarmatur men även delar till armaturer, bl a den så kallade "metallslangar" som andra tillverkare använde. | Även Antonsson & Holmberg. |
| Järnkonst | Horn | 1946 | 2007 | |||
| Karlskrona Lampfabrik | Karlskrona | 1884 | – | Första tillverkaren av fotogenlampor i Sverige. | ||
| Kostalampan | Kosta | 1968 | 1976 | Uppköpt av Fagerhult Group. | ||
| Knut Nyström Metallfabrik | Stockholm | 1894 | 1999 | |||
| Konsthantverk | Tyringe | 1921 | – | |||
| Ledenergy Nordic AB | Emmaboda | 2011 | Okänt | |||
| Lilux belysning | Stockholm | 1962 | 1979 | |||
| Luco armaturfabrik, AB[14] | Göteborg | 1948 | Okänt | Utomhusbelysningar av koppar. | ||
| Lumalampan | Stockholm, Karlskrona | 1930 | 1970 | |||
| Luth & Roséns Elektriska | Stockholm | 1885 | 1940 | Köpte Elektriska AB Chr Bergh & Co år 1926. Uppköpt av Asea år 1930. | ||
| Lux, AB | Stockholm | 1901 | 1919 | Tillverkare av bland annat Luxlampan. | Slogs samman med Elektromekaniska AB år 1919 och bildade Elektrolux, sedermera Electrolux. | |
| Luxus AB, Uno och Östen Kristiansson | Vittsjö | 1951 | Okänt | |||
| Malmö Armaturfabrik | Lomma | 1901 | 1935 | |||
| Malmö metallvarufabrik | MM | Malmö | 1916 | 1970 | Metallindustri, eget gjuteri. | |
| Markslöjd[15] | Kinna | 1963 | – | |||
| Möller Armatur | MAE | Eskilstuna | Okänt | Okänt | ||
| Nordiska Kompaniets verkstäder | NK | Nyköping | 1904 | 1973 | Inredning | |
| Nybro Armaturfabrik | NAF | Nybro | 1948 | 2004 | ||
| Optimus AB | Upplands-Väsby | 1899 | 1965 | |||
| Orrefors glasbruk | Orrefors | 1898 | 2013 | Konstnärlig utformning. | ||
| Osram Svenska AB | Stockholm | 1921 | 1981 | |||
| Pagos armaturfabrik | Kungsör, Hultsfred, Bergkvara | 1944 | Okänt | Tog över Upsala armaturfabrik år 1970. | ||
| Philips Svenska AB | Stockholm | 1923 | Okänt | |||
| Primus | Stockholm | 1892 | Okänt | |||
| Radius | Stockholm | 1913 | 1960 | |||
| Rejmyre Armaturfabrik | Rejmyre | 1948 | Okänt | |||
| Sieverts kabelverk | Stockholm (Sundbyberg) | 1888 | 1984 | Uppköpt av Ericsson och blev Ericsson Cables. | ||
| Skandinaviska Glödlampsfabriken | Nyköping | 1899 | 1976 | |||
| Stilarmatur, AB | STA | Tranås | Okänt | Okänt | ||
| Stockholms Armatur & Metallfabrik | Stockholm | Okänt | Okänt | |||
| Svea, Glödlampsfabriken | Stockholm (Sundbyberg) | 1897 | 1899 | Glödlampor och inte belysningsarmatur. | ||
| Svenskt Tenn | Stockholm | 1924 | – | Inredning | Tillverkade ej belysningsarmatur i egen fabrik. | |
| Upsala armaturfabrik | UA | Uppsala, Stockholm, Hultsfred (1962) | 1915 | 1970 | ||
| Westal | Bankeryd | 1947 | Okänt | |||
| Örsjö Belysning[16] | Örsjö | 1948 | – | Även Örsjö Industri AB. | ||
Se ävenRedigera
- Belysningsbranschen (svensk branschorganisation)
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ Skantze, Patrik (2015). I nytt ljus - Sveriges industrihistoria ur ett familjeföretags perspektiv. Karlskrona: Arakne Förlag. sid. 93. Libris 18211604. ISBN 9789197868129
- ^ Dahmén, Eric (1950). Svensk industriell företagarverksamhet: Kausalanalys av den industriella utvecklingen 1919–1939. Uppsala: Industriens Utredningsinstitut. sid. 32–44. ISBN 9900091868
- ^ Folcker, Ivar (1969). Efter Edison. Cebe aktiebolag, Svalöv. Läst 15 januari 2023
- ^ Jota (6 mars 1949). ”En enda armaturfabrik gör 889 lampmodeller”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-03-06/11161-63/16. Läst 15 januari 2023.
- ^ Modern Art + Design, katalog nr 644. Stockholm: Bukowskis auktioner. 2022. sid. 115. https://www.bukowskis.com/news/2427. Läst 15 januari 2023
- ^ Andrén, Erik (1937). Aktiebolaget Arvid Böhlmarks lampfabrik 1872–1937. Stockholm: Nordisk Rotogravyr. Läst 16 januari 2023
- ^ Jansson, Bengtsson (2009). Ljuset ska vara vitt och lysa fritt: Historien om Ateljé Lyktan. Arvinius förlag. ISBN 9789185689255. https://www.worldcat.org/title/ljuset-ska-vara-vitt-och-lysa-fritt-historien-om-atelje-lyktan/oclc/694849987. Läst 16 januari 2023
- ^ ”Om AH Belysning”. https://www.ahbelysning.se/om.html. Läst 14 augusti 2022.
- ^ [a b c] ”Om Skånemässan”. Arbetet: s. 12. 17 november 1932. Läst 3 januari 2023.
- ^ ”Svensk industrikalender, årgång 29”. runeberg.org. 1947. http://runeberg.org/svindkal/1947/0206.html. Läst 20 oktober 2020.
- ^ E Hansson & Co metallvarufabrik, katalogarkiv 1932–1968, Kungliga biblioteket. Läst den 14 januari 2023.
- ^ Einar Bäckströms metallvarufabrik, katalogarkiv 1918–1964, Kungliga biblioteket. Läst den 14 januari 2023.
- ^ ”Om Hermanders”. https://hermanders.se/historia/. Läst 15 augusti 2022.
- ^ Svante Carlsson. ”AB Luco, armaturfabriken på Norra Hamngatan i Göteborg”. http://www.tjorbu.se/luco.html. Läst 17 januari 2023.
- ^ ”Om Markslöjd”. https://markslojd.com/sv-se/markets/se/hjalp/om-markslojd. Läst 19 augusti 2022.
- ^ ”Om Örsjö”. https://www.orsjo.com/om-orsjo/. Läst 25 augusti 2022.