Öppna huvudmenyn
För andra betydelser, se Lampa (olika betydelser).

En lampa (av grekiska λαμπάς lampás = fackla) är i strikt mening en anordning för belysning. I dagligt tal används ordet synonymt med armatur, som är en avskärmande hållare för glödlampor och lysrör. En lampa som enligt definitionen är en apparat innehåller:

  • Ljuskälla – den del som producerar ljus.
  • Armatur – behövliga elektriska anslutningsdon samt mekaniskt stöd för ljuskällans stabilitet och inriktning.

Innehåll

Olika typer av lamporRedigera

InomhusRedigera

 
Detalj Ljuslkrona i Kungssalen på Skoklosters slott
  • Arbetslampa
  • Bordlampa
  • Fönsterlampa
  • Golvlampa
  • Skrivbordslampa, arbetsplatslampa
  • Taklampa som plafond, kristallkrona, pendel
  • Vägglampa
  • Övriga lampor som tavelbelysning, bänkbelysning

UtomhusRedigera

  • Pollare
  • Stolpbelysning

Övriga typer av lamporRedigera

LjuskällorRedigera

Huvudartikel: Ljuskälla

BlandljuslampaRedigera

Huvudartikel: Blandljuslampa

Blandljuslampa är försedd med både glödtråd och kvicksilverbrännare. Den har cirka 6 gånger längre livslängd och ungefär halva strömförbrukningen för motsvarande ljusflöde jämfört med en vanlig glödlampa. 20 - 25 lumen per watt är typiskt.

BlixtlampaRedigera

Huvudartikel: Blixtlampa

Fotoblixt eller blixtlampa är avsedd för fotografering. Den ger extra ljus vid mörka förhållanden, fryser snabba rörelser och lättar upp kontrastrika bilder.

GlödlampaRedigera

 
Volframlampa
Huvudartiklar: Volframlampa och Glödlampa
  • Metallrådslampa

Metalltrådslampa är den traditionellt vanligaste typen av lampa. En glödande tråd vanligen gjord av volfram avger ljus genom elektrisk upphettning.

  • Koltrådsljuskälla
Huvudartikel: Koltrådslampa

Ljuset alstras genom en glödande tråd, som är gjord av kol. Denna typ av glödlampa var den första, men har numera nästan helt ersatts av volframlampa, som ger ett starkare ljus.

  • Koltrådlampor används numera nästan enbart för dekorativa ändamål, där det inte är ljusstyrkan som är det viktiga, utan den "varma" rödgula färgen på ljuset.
  • Ibland drar man nytta av den låga verkningsgraden som medför betydande värmeutveckling, exempelvis i så kallade kycklingmödrar.
  • P.g.a. den relativt låga reaktansen i koltråden kan lampan användas som en billig och självindikerande konstlast (konstantenn) till radiosändare.

LysrörRedigera

Huvudartikel: Lysrör

Lysrör är en typ av ljuskälla som blivit vanlig på grund av sitt starka ljus och låga elförbrukning. Lysrör är vanligen långa gasfyllda rör med flouroscerande pulver. Även xenonlampan är ett slags lysrör.

BåglampaRedigera

Huvudartikel: Båglampa

En av de äldsta typerna av elektrisk belysning som avger ljus genom att låta elektricitet hoppa över ett gnistgap.

LågenergiljuskällaRedigera

Huvudartikel: Lågenergilampa
 
Kompaktlysrör

Lågenergilampa är ett kampanjnamn som brukar användas som benämning för lysrör i kompakt form med skruvsockel. Men det är i stort ett litet lysrör. Formen har dock anpassats för att få plats i vanliga skruvsockel armatur.

HalogenljuskällaRedigera

Huvudartikel: Halogenlampa
 
Halogenlampa

Halogenlampor innehåller en glödtråd, men gasblandningen som glödtråden omges av innehåller en halogen, vilket möjliggör starkare ljus. Halogenlampor används till exempel i strålkastare och små punktbelysningsarmaturer. Glödtrådens material försvinner likt glödlampor ut i den omgivande gasen men det varma halogenet återför ämnet så att glödtråden håller längre än glödlampan.

KvartslampaRedigera

Blandljuslampa är försedd med både glödtråd och kvicksilverbrännare. Den har cirka 6 gånger längre livslängd och ungefär halva strömförbrukningen för motsvarande ljusflöde jämfört med en vanlig glödlampa. 20 - 25 lumen per watt är typiskt. Glaskolven är gjord av kvartsglas, därav namnet, som släpper igenom ultravioletta ljusstrålar bättre än vanligt glas. Lamptypen användes förr som solarielampa men numera endast i tekniska tillämpningar.

KvicksilverlampaRedigera

Huvudartikel: Kvicksilverlampa
 
Kvicksilverlampa

Kvicksilverlampan innehåller kvicksilver i förångad form och används ofta som gatbelysning samt annan utomhusbelysning. Den ger ifrån sig ett vitt ljus med blåaktig ton och behöver en speciell drivning för att tändas.

LysdiodRedigera

Huvudartiklar: Lysdiod och Högeffektslysdiod
 
En lysdiod som levererar blått ljus

Idag finns det många olika lysdioder som används med fördel som ersättning till både halogen- och glödlampa. Fördelen med lysdioder är att den höga verkningsgraden har gjort att de alltid kan användas i energisparsyfte. 2005 levererar en lysdiod cirka 100 lm/W vilket innebär cirka 4 W för att ersätta en 40 W glödlampa. De har då en livslängd på 25 000 — 250 000 timmar.

De först framtagna lysdioderna kunde bara leverera rött ljus, men efterhand blev grönt, gult, blått ljus möjligt. Länge gäckades försöken att få fram lysdioder som avger vitt ljus, men till slut har man lyckats klara även den saken.

En praktisk tillämpning av stor ekonomisk betydelse är trafiksignaler, där det höga ljusutbytet och långt liv väl kompenserar kostnaden för det spänningsomsättningsdon, som måste till för att omvandla nätspänningens 230 V till lämplig spänning på några volt per lysdioderna.

Dioderna har antingen färgat skal för att ge en speciell färg eller ofärgat skal.[källa behövs]

NatriumlampaRedigera

Huvudartikel: Natriumlampa
 
Högtrycksnatriumlampor

Denna ljuskälla är den mest effektiva på att omvandla energi till ljus av alla omvandlingstekniker. Däremot är dess färgåtergivningsförmåga väldigt begränsad. Dessa delas upp i lågtrycksnatrium och högtrycksnatrium. Detta beror på det inre tryck som finns inuti i glaskolven.

NeonlampaRedigera

Huvudartikel: Neonlampa

Lysrör innehållande neongas och/eller andra ädelgaser. Vanligt i reklamskyltar.

XenonlampaRedigera

Huvudartikel: Xenonlampa

Vanlig i moderna bilstrålkastare.

Andra typer av ljuskällorRedigera

Se ävenRedigera